Sjuk av stress? Inte nödvändigtvis!

Att ibland uppleva stress är en naturlig del av att vara människa. På jobbet kan det exempelvis handla om en plötslig, kort deadline eller en ny och utmanande arbetsuppgift. Kanske börjar ditt hjärta slå snabbare och du andas häftigt. Obehagligt ja, men inte farligt.

– Kortvarig stress ökar prestationsförmågan och vår förmåga att koncentrera oss på det som är viktigt. Vi får bland annat en stimulering av minnesprocesser och kontakter mellan hjärnceller. Dessutom aktiveras immunsystemet för att ge oss ökad motståndskraft mot olika faror, säger Mats Lekander, professor i hälsopsykologi på Stockholms universitet och Karolinska Institutet.

Om vi däremot utsätts för stress under en längre tid kan vi få den motsatta effekten – sämre prestationsförmåga, sämre minnesfunktion och sämre uppfattningsförmåga.

Stress sällan direkt orsak till sjukdom

Det finns också ökad risk för viss ohälsa. Vid långvarig stress utan återhämtning kan man se olika typer av förändringar i immunsystemet kopplat till infektionssjukdomar. Dessa förändringar kan leda till ökad infektionskänslighet och låggradig inflammation.

Trots det finns det enligt Mats Lekander få tydliga och direkta kopplingar mellan kronisk stress och somatiska – kroppsliga – sjukdomar.

– Det finns en liten riskökning för flera tillstånd, men oftast med oklara orsaksförhållanden. Stress orsakar generellt inte sjukdom direkt, men om man har en pågående sjukdomsprocess i kroppen kan stressreaktionen påverka den processen eller försvaret. Exempelvis kan en allergi förvärras.

Många med långvarig stress har också sömnproblem. Men det är först vid omfattande och långvarig sömnbrist som det kan finnas ökad risk för förkylning och luftvägsinfektion.

Inga hjärnskador av stress

Men hur påverkas då hjärnan av långvarig stress? Det finns en uppfattning att långvarig stress och utmattningssyndrom kan lämna bestående men och direkta skador på hjärnan, men det stämmer inte enligt Mats Lekander.

I vissa fall kan man märka en minskad volym i området som har med minne och lokalsinne att göra, hippocampus, men minskningen är liten och enligt Mats Lekander finns begränsad data för att belägga ett orsakssamband för människor. De flesta förändringar i hjärnan går dessutom tillbaka när vi får tillräcklig återhämtning.

–  Lidandet och stresskänsligheten, den störda sömnen, ångesten och nedstämdheten är förstås kopplat till hjärnans funktion. Så på en subjektiv nivå är det tydligt att det finns en störning, men inte en klassisk hjärnskada, säger Mats Lekander.

Oklar biologi bakom psykiskt lidande

Under 2022 publicerade Mats Lekander tillsammans med nio andra forskare en stor översikt av samtliga publicerade studier om utmattningssyndrom. De kunde inte inte se en tydlig bild av vad som är biologin bakom lidandet.

Vi har inga biomarkörer, alltså mätbara tecken, för den störda funktionsnivån som folk lider av. Det påminner om andra psykiatriska tillstånd där vi inte heller förstår det på den biologiska nivån, men vi vet fortfarande för lite om hjärnans funktion, säger Mats Lekander.

Läs också: Så hanterar du en toxisk chef

Läs också: Varierat liv kan hjälpa dig motverka långvarig stress

Läs också: Den omöjliga ekvationen - längre arbetsliv men sämre hälsa