En av tre sjuk av stress

En grupp som är extra utsatt är kommunikatörer.
– Vad det beror på är svårt att säga, men många kommunikatörer har en mycket stressig vardag. Ofta har de dessutom ett stort ansvar, men inget riktigt mandat, vilket kan påverka negativt, säger Leif Liam Rahnasto som är kommunikatör i Skurups kommun och aktiv i Akavias professionsförening för kommunikatörer.

Under våren har ett representativt urval av Akavias medlemmar svarat på frågor om bland annat sin arbetsmiljö, sin arbetsbelastning och sitt mående.

2 755 personer deltog i undersökningen som bland annat visar följande:

• Nästan var tredje uppger att de minst en gång i veckan upplever symptom på stress – exempelvis sömnsvårigheter, hjärtklappning, spänningshuvudvärk eller liknande – som de kopplar till sin arbetsbelastning.
• Det skiljer en hel del mellan Akavias olika professionsgrupper. Bland kommunikatörerna, till exempel, upplever 37 procent varje vecka symptom på stress som de kopplar till sin arbetsbelastning. Motsvarande andel bland it-akademiker är visserligen hög men väsentlig lägre – 26 procent.
• Kvinnor är utsatta i betydligt större utsträckning än män.
• På frågan om hur nöjda de är med sin stressnivå svarar var tredje att de är mycket eller ganska missnöjda.
• Enligt undersökningen betecknar var femte sin psykosociala arbetsmiljö som dålig. Bland kommunikatörer och personalvetare – som enligt undersökningen har den sämsta psykosociala arbetsmiljön – är andelen 30 respektive 28 procent.
• Privat anställda är mer negativa till sin psykosociala arbetsmiljö än vad offentligt anställda är.

– Det är inte alls bra att så många är stressade på jobbet. Det måste få ett slut, säger Felix Ulfenstedt som är sakkunnig i arbetsmarknadsfrågor på Akavia.

– Vi ser i undersökningen hur stressen dessutom påverkar människors totala livskvalitet. De som mår sämre på jobbet
är också generellt mindre nöjda med livet i allmänhet.

Sedan 2010 pågår det, enligt Försäkringskassans statistik, en stadig ökning av sjukfrånvaron på grund av psykisk ohälsa som i dag står för närmare hälften av alla pågående sjukfall. Det är framför allt sjukskrivningar på grund av stress som blir allt fler. Mellan juli 2019 och juli 2022 ökade de med 12 procent.

Härom året beräknade försäkringsbolaget Skandia den årliga kostnaden för uteblivet arbete på grund av sjukskrivningar som
har orsakats av psykisk ohälsa till mer än 30 miljarder kronor.

– Varje år dör 700–800 personer i Sve­rige i förtid på grund av stress i arbetslivet. Till det ska läggas alla som får sämre livskvalitet, säger Bengt Järvholm som är senior professor i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet.

Problem med negativ stress hänger ofta samman med hur arbetet är organiserat och förhållandet mellan krav och resurser.

– Det är framför allt långvarig och återkommande stress och hög arbetsbelastning i kombination med bristande återhämtning som är besvärlig, inte att emellanåt ha mycket att göra.

– Den egna upplevelsen av kontroll och möjligheterna att styra sin arbetstid och hur arbetsuppgifter utförs är viktig och kan göra situationen mindre ogynnsam.

Hur påverkas vi av ökad flexibilitet och friare arbetstider, ofta i kombination med distansarbete?
– Det kan både vara bra och underlätta människors vardag. Samtidigt finns det personer som inte riktigt klarar av det, vilket gör den arbetsledande rollen extra viktig. De är bra att ge medarbetarna frihet, men också att sätta gränser när det behövs.

Hur har du gjort?
– Jag har som arbetsledare fått säga till folk att de måste gå hem. En bra arbetsmiljö står inte i motsats till god produktivitet. Tvärtom.

Leif Liam Rahnasto, som är aktiv i Akavias professionsförening för kommunikatörer, menar att det på många håll finns behov av att se över kommunikatörers arbetsförhållanden.

– Man kan bland annat behöva göra rollen mindre splittrad. Den som läser jobbannonser för kommunikatörer kan ibland få känslan av att det är en superhjälte som söks. Personen ska kunna det mesta: filma, en mängd digitala verktyg, webb, ha en retorisk förmåga och mycket annat.

– Att man som kommunikatör ofta har ett stort ansvar, men inget mandat att fatta beslut, gör det ännu svårare.

Hur löser man det?
– Enligt min erfarenhet är det viktigt att ha ett eget mandat och möjlighet agera, men också att arbeta nära beslutsfattare och få hjälp av en chef att prioritera bland alla arbetsuppgifter, men det finns inga ”quick fix”.

Samtidigt som många anser att de har en dålig psykosocial arbetsmiljö, svarar nästan åtta av tio i Akavias undersökning att de är ganska eller mycket nöjda med sitt arbete. Män är generellt mer nöjda än kvinnor.

Nöjdheten är även något högre bland dem som arbetar inom offentlig sektor än i privat.

– Det finns flera faktorer som gör att man mår bra och trivs på jobbet, till exempel att man känner trygghet, att ens kompetens tas till vara och att man får utlopp för sin kreativitet, säger Felix Ulfenstedt, sakkunnig i arbetsmarknadsfrågor på Akavia.

– Det som påverkar mest, enligt undersökningen, är att ha ett intressant och stimulerande arbete, rimlig arbetsbelastning, inflytande över sitt arbete och en flexibilitet att styra över när, var och hur man jobbar.

– De som i lägre grad uppfyller dessa faktorer trivs i allmänhet sämre.

Felix Ulfenstedt menar att det är viktigt att diskutera och lyfta fram vad som skapar sunda och hållbara arbetsplatser.

– En förhoppning är att vår undersökning och rapport ska bidra till det. Genom att satsa på rätt faktorer går det att skapa ett mer långsiktigt och hållbart arbetsliv. Det leder till medarbetare som är nöjdare, mår bättre och färre sjukskrivna, vilket är en vinst för både individer och samhället.

– Jag tror dessutom att det kommer att vara avgörande för att vi ska klara kompetensbristen som vi ser i många branscher.

Läs också: Ineffektivt göra flera saker på samma gång

Läs också: Otillräcklighet är en hälsorisk

Läs också: Tre av tio mår dåligt av stillasittande jobb