Den omöjliga ekvationen - längre arbetsliv men sämre hälsa

Under i princip hela 1900-talet har svenskarnas medellivslängd ökat – och ökat och ökat. Så pass att riksdagen nu har börjat höja pensionsåldern. Vi måste helt enkelt jobba längre för att kunna försörja oss.

Men att vi lever längre behöver inte betyda att vi per automatik mår bättre. Trots att mobilen mäter dina steg och klockan din puls och
vartannat kvarter har ett dygnetruntöppet gym är svenskarna i dag ett väldigt stillasittande folk. Något som i längden kan vara farligt, både för den enskilda individen och för folkhälsan.

– Det har gjorts massvis med forskning om det här, framför allt under det senaste decenniet, och resultaten är helt samstämmiga: Vi mår bra om vi äter rätt och om vi rör oss ordentligt, framför allt i vardagen, förklarar Mai-Lis Hellenius och lägger till:

– Att sitta stilla åtta timmar varje dag kan förkorta livslängden lika mycket som att röka ett paket cigaretter om dagen.

Men vad är då bra kost? Och hur mycket är egentligen tillräckligt med rörelse?

Om vi börjar med maten uppgår den samlade forskningsgrunden vad gäller mat och hälsa i dag till cirka tre miljoner forskningsstudier, och sammantaget visar de att det bästa för hälsan är en varierad kost där tyngdpunkten ligger på frukt, grönt och bär, rotfrukter och baljväxter, samt vegetabiliska fetter.

– Det gjordes en studie häromåret som matematiskt skattade vad det betyder för en genomsnittlig person att följa kostråden. Den visade att en 20-åring som äter som medelsvensson men som byter till att äta enligt kostråden ökar sin förväntade livslängd med elva till tretton år. Samma förändring för en sextioåring kan innebära
en ökad förväntad livslängd på åtta till nio år. Det är enormt.

Dessutom vet forskningen i dag hur viktig motion är för vårt välbefinnande, framför allt hur stort behov vi har av rörelser i vardagen.

– Tidigare har vi underskattat vardagsrörelsen men i dag kan vi med säkerhet säga att varje rörelse räknas. Så lite som två minuters rörelse vid långvarigt sittande minskar risken för blodpropp och sänker blodtrycket, samtidigt som det gör oss piggare och mindre deprimerade. Två minuter!

Akavia har en föreläsning om hållbarhet i arbetslivet med Emil Bojsen-Møller. Du som är medlem kan se den här.

Det låter kanske för bra för att vara sant, men om vi rör oss regelbundet och äter hälsosamt skapar vi en miljö i kroppen som
varenda cell mår bra av, något som minskar risken för att drabbas av sjukdom generellt.

Något som kan få riktigt stora samhällsekonomiska konsekvenser.

– Om vi blir friskare minskar kostnaderna för sjukvården, samtidigt som vi blir produktivare och kan bidra mer, så det är stora samhällsekonomiska vinster om vi lyckas. Men det börjar bli lite bråttom.

För studier visar att svenskar inte är särskilt bra vare sig på mat eller rörelse.

– Tyvärr är läget ganska dystert, säger Mai-Lis Hellenius.

– Den senaste stora undersökningen av vuxnas matvanor visar att 80 procent av svenskarna äter för mycket mättat fett och för lite grönsaker och frukt. Dessutom sitter vuxna svenskar i dag stilla cirka nio timmar av sin vakna tid – tonåringar ännu mer – och den totala fysiska aktiviteten ligger på väldigt låga nivåer.

Så trots att vi har oändligt mycket kunskap, och att många skulle kunna må väldigt mycket bättre av ganska små förändringar, fortsätter vi i samma spår som tidigare.

– Vi har kunskapen, det är i implementeringen det brister. Jag skulle vilja se ett ökat preventivt arbete på alla nivåer i samhället: inom politiken, hälso- och sjukvården, skolan och i arbetslivet. Tänk vilken effekt det skulle få om vi till exempel använde oss mer av prispolitiken, eller om man på BVC gav mer stöd till föräldrar att laga nyttig, billig och god mat och att uppmuntra familjen till ökad rörelse.

Något som däremot inte fungerar är att lägga allt ansvar på individen.

– Man måste vara ödmjuk inför livet och det faktum att vi alla bär på ett arv. Att någon blir sjuk behöver absolut inte bero på att den har gjort ’fel’ utan alla siffror gäller befolkningen generellt. Ingen kan garantera att en individ får vara frisk bara för att hen följer råden, däremot ökar chansen markant.

Dessutom har olika människor olika socioekonomiska förutsättningar. Någon utan barn som själv bestämmer över sin arbetstid har helt andra möjligheter till träning och bra mat än någon som jobbar skift, har sämre ekonomi eller är ensamstående förälder.

– Dessutom finns det starka marknadskrafter som vill få oss åt fel håll. Titta bara på de stora mataffärerna som fortfarande frontar ohälsosam mat och godis vid kassan eftersom de vet att vi människor är väldigt lätta offer för den här sortens manipulation.
Vi behöver jobba hela samhället tillsammans – inte motarbeta varandra.

Inte minst måste en förändring ske inom arbetslivet, och då är det inte stegtävlingar och gemensamma resor till Vasaloppet som ger störst resultat. I stället efterlyser Mai-Lis Hellenius ett ökat fokus från arbetsgivarna på att utvärdera den vardagliga arbetsmiljön:

– Att se till att det finns höj- och sänkbara skrivbord, och att de faktiskt används. Att lägga arbetsschemat så att det finns möjlighet att gå en promenad på lunchen. Att uppmuntra till bensträckare minst en gång i halvtimmen, och så vidare. Arbetsgivarna har ett jättestort ansvar för att människor inte ska behöva sitta still för länge.

Och i slutändan menar Mai-Lis Hellenius att en hälsosammare livsstil faktiskt inte behöver vara någon uppoffring.

– Jag skulle säga att de här råden förhöjer livskvaliteten: det är skönt att ta en promenad, medelhavskost är god mat. Jag skulle bara önska att fler fick kunskap om att det är ganska lätt att skruva livet åt det hälsosamma hållet, och att man aldrig ska underskatta vilken skillnad en liten, vardaglig förändring kan göra, säger hon.

Läs också: Tre av tio mår dåligt av stillasittande jobb

Läs också: Sjuk av stress? Inte nödvändigtvis!

Läs också: Varierat liv kan hjälpa dig motverka långvarig stress