Så maxar du ditt resultat på IQ-testet

Det kan vara allt annat än trevligt att få sin kognitiva kapacitet satt under lupp genom ett begåvningstest. Lyckligtvis finns vissa mått och steg som du kan vidta för att optimera dina chanser att prestera så bra som möjligt vid testtillfället. Att däremot försöka höja sin intelligens, till exempel genom att kontinuerligt nöta begåvningstester‚ funkar inte. Det konstaterar Petri Kajonius, forskare i personlighetspsykologi vid Lunds universitet.
– Det är ett lite bistert besked, men nej, att byta intelligensnivå är ungefär som att försöka bli längre än vad du är. Visst kan du hänga med armarna i en stång, bygga muskler, sträcka på dig, och så vidare, men i grund och botten har du en baseline som är genetiskt betingad – ungefär 70 procent av din intelligens i vuxen ålder beror på ärftlighet, säger han när Akavia Aspekt ringer upp.

IQ-test mäter olika mentala förmågor

Begåvningstester är utformade för att bland annat mäta förmågan till problemlösning och logiskt-abstrakt tänkande. Det allra vanligaste är att testerna i huvudsak består av mönsterigenkänning där man ska identifiera samband mellan olika visuella mönster, medan vissa tester också kan inkludera verbala, numeriska och spatiala uppgifter. Testresultatet visar personens generella mentala förmåga, den så kallade g-faktorn.
– G-faktorn betyder i princip att alla mentala färdigheter hänger ihop. Om du är någorlunda snabbtänkt är du ofta duktig på att läsa, om du är duktig på att läsa brukar du ofta begripa dig på siffror, och så vidare. G-faktorn är en ganska solid konstruktion och enligt min bedömning en av de största uppfinnarna inom psykologiforskningen, eftersom den hållit för all kritik, säger Petri Kajonius.

IQ-tester används främst vid svåra roller

Petri Kajonius har varit med om att konstruera personlighets- och begåvningstester i olika sammanhang och är även konsult åt några av Sveriges största rekryteringsbyråer, just när det gäller användandet av intelligenstester. Han berättar att de blir allt vanligare i samband med rekryteringar och pekar också på att tester många gånger är nödvändiga.
– Det gäller i synnerhet för komplexa roller, till exempel chefsbefattningar på olika nivåer. Då är rekommendationen alltid att göra åtminstone ett kortfattat kognitivt test, för man ska inte sticka under stolen med att en stark generell mental förmåga är till gagn i alla situationer i en svår roll, säger han och fortsätter:
– ¬Intelligenstestet kan tyckas innehålla nonsensuppgifter, men tanken är att testerna ska utgöra en enklare provtryckning och simulering av den komplexa verklighet som du kan stöta på i din yrkesroll. Den insikten kan ofta höja individens motivation att försöka prestera så bra som möjligt på testet.

Inte hela sanningen

Intelligensnivån påverkar i hög grad hur det kommer att gå för personen i yrkeslivet, till exempel när det gäller inkomst och yrkesval. Men för den som får handsvett av blotta tanken på ett begåvningstest, kan det vara bra att veta att intelligensen inte utgör hela kakan. Även personligheten och den emotionella intelligensen har en kritisk betydelse.
– Lite svepande brukar jag säga att din intelligens är motorn medan personligheten och den emotionella intelligensen är karossen och själva körupplevelsen. Alla dessa delar utgör upplevelsen av oss som människor, så intelligens är bara en del av historien, säger Petri Kajonius och tillägger:
– Jag undervisar personalvetarstudenter och vi pratar mycket om hur de i framtiden ska hantera de här frågorna vid rekryteringar. I vissa roller är intelligensnivån det överlägset mest intressanta, medan det är mindre viktigt om man kommer i tid eller skriver trevliga mejl. I många andra roller behöver man dock båda delarna.

Så blir du bäst i test

Det går alltså inte att höja sin intelligensnivå, men man kan göra vissa saker för att få så bra resultat som möjligt på testet – och för att undvika att hamna under sin faktiska kapacitet. Petri Kajonius rekommendation är att försöka vänja sig vid den ofta obekväma testsituationen, där de kluriga frågorna kommer i strid ström och klockan tickar.
– Det är alltid klokt att försöka bli bekväm vid konceptet genom att göra några olika IQ-test dagarna innan testtillfället och sedan kanske ytterligare ett test samma morgon. Allt beror ju på hur man är som person, säger han och fortsätter:
– Sedan handlar det om att skapa så perfekta förutsättningar som möjligt för din hjärna att prestera, till exempel att försöka sova och äta ordentligt före testet. Även inställningen är viktig för ens prestation i stunden, många som är tävlingsinriktade älskar begåvningstest av det skälet att man kan få rätt eller fel.
De allra flesta av oss ligger mellan 85 och 115 i IQ medan det är färre som befinner sig antingen under eller över det spannet. Med en framgångsrik dag på jobbet kan man faktiskt prestera en tredjedels standardavvikelse över sin grundförmåga, alltså 5 IQ-poäng. Om alla stjärnor står rätt vid testtillfället kan någon på 105 hamna på 110.
– Bra förberedelser gör att din hjärnas resurser kan kanaliseras för att knäcka de här frågorna. Men man ska heller inte förringa slumpens inverkan. Du kan ganska lätt prestera sämre än normalt om du är distraherad av en dålig kärleksrelation, av att bananen smakar dåligt eller av en stol som gnisslar, säger Petri Kajonius.

Intelligens i nära samspel med arbetsmiljön

Frågan om begåvning blir än mer komplicerad av att också omgivningen har stor betydelse för hur pass väl någons intelligens kan komma till användning. Ta till exempel den amerikanske violiniststjärnan Joshua Bell som en dag 2007 ställde sig i Washingtons tunnelbana och spelade i vimlet. Han är en internationellt erkänd virtuos som kan fylla konserthallar världen över, men den där dagen i tunnelbanan var det enbart sju personer som stannade för att lyssna och 27 personer som gav honom en slant – av över 1000 förbipasserande. Händelsen har använts för att illustrera att begåvning behöver rätt miljö för att uppskattas och frodas, något som också Petri Kajonius är inne på.
– Det finns indikationer från forskningen som visar att om chefen har högre IQ än övriga gruppen så uppstår det ofta problem i form av exempelvis missförstånd. Jag har även varit med om att göra en studie som kom fram till att Mensa-medlemmar många gånger får problem i det svenska arbetslivet på grund av brist på stimulans och ansvar. Många som har högre intelligens än genomsnittet behöver ständigt söka nya utmaningar och inom vissa organisationer kan de därför ses som bångstyriga, konstiga och även dryga, säger han och fortsätter:
– Det bästa är förstås om man kan hitta fram till en arbetssituation som passar ens psykologiska egenskaper och förmågor och där man kan få som mest utväxling för sina styrkor och som minst bekymmer på grund av sina svagheter.