Så lyckas du med högskoleprovet

En heldag späckad med fem provpass där matematik, logik och ordförståelse testas. Det är konceptet bakom högskoleprovet som instiftades i Sverige 1977 och äger rum två gånger per år. Över tid har intresset för det ökat och i våras anmälde sig drygt 70 000 personer, med en övervikt på kvinnor. Lovisa Stering är utredare på Universitets- och högskolerådet, den myndighet som ansvarar för högskoleprovet. I hennes arbete ingår bland annat att hålla kontakt med de lärosäten på 120 olika orter i landet där provet skrivs. Själv gjorde hon högskoleprovet en gång under gymnasietiden, ihop med några klasskompisar. På senare år har hon även testat att vara provledare – den person som ansvarar för en provlokal.

– Jag minns från när jag skrev provet att det var en upplevelse som skiljde sig mycket från vad man var van vid i skolan. Dels är det många delprov som är väldigt olika varandra under en hel dag. Dels är det en rad regler man måste följa, som att lägga ner pennan i tid. Som provledare märker man att det är en speciell stämning i luften; det är ett viktigt prov och många är nervösa och taggade, berättar hon.

Lovisa Sterings betyg från gymnasiet räckte för att komma in på hennes förstaval på universitetet. Högskoleprovet kan annars ses som en andra chans för de som av olika anledningar fick låga betyg på gymnasiet. Men provet kan även vara till nytta för personer med toppbetyg och som vill stärka sig i konkurrensen till de mest prestigefulla utbildningarna.  

– När du ansöker till högskola och universitet fördelas normalt minst en tredjedel av platserna på utbildningarna utifrån resultat på högskoleprovet. Har du skrivit provet kan du söka in med både gymnasiebetyg och högskoleprov och därmed tävla om platserna i två olika urvalsgrupper – vilket ökar dina chanser att bli antagen.

Den vanligaste missuppfattningen om högskoleprovet är enligt Lovisa Stering att man måste göra det. Så är inte fallet. Provet är inte behörighetsgivande i sig och är bara användbart i de fall då det råder konkurrens om platserna eller då ens gymnasiebetyg inte räcker till.

– Till 80 procent av platserna på landets universitet och högskolor behöver man inte ha skrivit högskoleprovet. Det räcker då alltså att man är behörig. Här är det viktigt att man ser över att man har rätt behörighet för utbildningen i fråga. Om du vill kolla vilka poänggränser som krävs för just den utbildning du vill gå kan du gå in på statistik.uhr.se; där finns statistik för samtliga utbildningar samlad.

Vad händer om man får ett dåligt provresultat? Kan det sumpa ens chanser att komma in?

– Nej, provet kan bara hjälpa dig. Det finns fall där personer har kommit in på en utbildning med 0,05 poäng, vilket är det lägsta värdet som används i antagningen. Så även om man personligen inte är nöjd med sitt resultat innebär det inga nackdelar i en antagningsprocess.

Hur kan man då förbereda sig inför provet? Idag finns flera kommersiella aktörer som säljer intensivkurser och paket av olika slag. Men Lovisa Stering anser att man klarar sig bra utan att betala; en mängd övningsuppgifter och material finns att tillgå helt gratis via Universitets- och högskolerådets webbplats.  

– Det allra bästa sättet att förbereda sig är att öva på gamla prov. Då får du en förståelse för hur provet är uppbyggt och kan se vilka provdelar du har lättare eller svårare för. Proven finns att ladda ner med facit helt gratis på nu. Ett starkt tips är att göra hela provet på tid hemma. På provdagen har du 55 minuter på dig per provpass och många upplever att det är annorlunda att genomföra provet på tid.

Högskoleprovet består av två delar. Den kvantitativa delen testar färdigheter i matematisk problemlösning och logik. Den verbala delen testar läs- och ordförståelse på svenska och engelska.

– Känner man att man har glömt gymnasiematten kan det vara bra att repetera den och träna på att avläsa tabeller och diagram. Matematiken på provet motsvarar gymnasiets matematik 1b – eller matematik A i det förra betygssystemet. Har man inte sina gamla matteböcker kvar kan man gå in på se som innehåller övningar och filmer.

Den verbala delen av provet kan vara knepigare att träna på. Här rekommenderar Lovisa Stering att läsa fack- och skönlitteratur på både svenska och engelska.

– Man ska komma ihåg att högskoleprovet är till för att mäta kunskaper och färdigheter som är viktiga i alla högskolestudier och är därför ett brett prov. Det går inte att plugga till som ett vanligt prov i skolan men det finns ändå flera saker du kan göra för att förbereda dig på bästa sätt.

En fråga som ofta når Lovisa Stering och hennes kollegor efter att anmälan har stängt, är om man kan anmäla sig i efterhand. Det kan man inte. Inga anmälningar tas emot varken före eller efter anmälningsperioden som varar en vecka i augusti respektive januari varje år. Andra återkommande spörsmål rör själva provtillfället. Många av de frågorna besvaras i den kallelse som skickas ut via mejl från Universitets- och högskolerådet en vecka före provet.

– Det är viktigt att man läser igenom hela kallelsen. Den säger inte bara var du ska skriva provet utan ger också instruktioner kring vilka regler som gäller. Där framgår bland annat att man måste ta med sig giltig legitimation och komma i tid. Annars blir man inte insläppt.

Även under provet är det viktigt att förhålla sig till reglerna. Ytterkläder och väskor måste hängas på en särskild plats; du får inte använda miniräknare och det är provledaren som talar om när provet börjar, när det är fem minuter kvar och när man måste lägga ner pennan och vända upp och ned på svarspappret.

– De här reglerna finns för att alla som skriver provet ska ha samma förutsättningar. Bryter man mot någon av reglerna kan man få en anmärkning. Vi granskar alla anmärkningar och en sådan kan leda till att man inte får något resultat på just det provet – vilket förstås påverkar slutpoängen.

Något annat som kan leda till en anmärkning är om ens mobiltelefon ringer under provpasset.

– Kanske kan man fråga sig om man ens behöver ha med sig mobilen under dagen. Det riskerar att bli en onödig stressfaktor om man sitter och funderar på huruvida man verkligen kom ihåg att stänga av den.

Däremot förespråkar hon att man bär ett vanligt analogt armbandsur. För även om provledaren håller koll på tiden kan det vara skönt att själv kunna snegla på sin handled.

– Ett problem som uppkommit på senare år är användandet av smarta klockor; den typen av elektroniska klockor får man inte ha på provet. Är du osäker på om din klocka är okej, fråga provledaren före provet.

Dagen består av fem provpass med pauser på 20 minuter, plus en längre lunchpaus. Då har man tid att äta, dricka och gå på toaletten. Inget av detta är nämligen tillåtet att göra under själva skrivtiden.

– När du skriver provet är mitt tips att inte fastna på uppgifter; det är bättre att lämna dem och gå vidare. Det kan också vara bra att veta att man inte får minuspoäng för fel svar; så är man osäker är det bättre att chansa än att lämna blankt.

Får man ställa frågor under provets gång?

– Mitt tips är att använda tiden för frågor som finns inför varje provpass. Sedan är det klart att man kan räcka upp handen om en akut fråga uppstår under provet – men det är viktigt att man inte stör de andra. Frågor om själva innehållet kan dock provledaren inte hjälpa till med.

Lovisa Sterings råd inför provdagen är att ta det lugnt, lyssna noga på provledarens instruktioner och att koncentrera sig på sitt prov.

– Eftersom du ska skriva provet under en hel dag är det en god idé att komma dit utvilad – fira kan man istället göra efteråt.