Om du vill förändra din livsstil finns det inga genvägar. Det är dock inte omöjligt att få till en hållbar förändring – om du verkligen vill.
– Folk vill ofta förändra dåliga vanor och generellt gäller det motion och kost, det som de klassiska löpsedlarna utlovar, säger psykologen och forskaren Frida Skarin.
– Verkligheten är långt ifrån så ensidig; det är mycket mer komplext att få nya beteenden att fungera i vardagen.
Frida Skarin har sedan ung ålder varit fascinerad över samspelet mellan psyke och kropp.
– Jag var tidigt en elitidrottare och såg att det till stor del är psyket som avgör hur långt du kommer utifrån de fysiska förutsättningarna.
Som utbildad psykolog har hon fördjupat sig i de psykologiska mekanismerna bakom förändrade beteenden. I våras färdigställde hon sin doktorsavhandling vid Centrum för tjänsteforskning på Karlstads universitet.
Det här får du som medlem i Akavia
Avhandlingen tar sitt avstamp i förändring av livsstilsbeteenden som ökad bilanvändning, stress, låg fysisk aktivitet och ohälsosam kost som påverkar såväl individuell som global hälsa, miljö och ekonomi negativt. Förändring måste till – men att ändra invanda beteenden är inte enkelt.
Avhandlingens fokus ligger på beteendeförändring, och särskilt bibehållen förändring.
– Det intressanta är vad som händer sedan: om man lyckas hålla kvar beteendet en längre tid efter att den riktade förändringsinsatsen är över, säger Frida Skarin.
Resultatet är inte överraskande, men hur dessa delar hänger ihop med lyckad bibehållen förändring är ett viktigt bidrag till tidigare forskning. Det går naturligtvis att förändra livsstil och behålla den. Det avgörande är grundorsaken till viljan att förändra sig.
– När fokus från start bara ligger på resultatet visade det sig att det inte blir en förändring som går att behålla. Den hållbara förändringen kommer i stället från viljan att ändra ett beteende.
– Man kan naturligtvis också vilja ha resultatet, men det handlar om att vilja skapa ett beteende som leder till resultatet.
Frida Skarin tar exemplet med någon som vill gå ner i vikt. Om fokus bara ligger på själva vikten – där vågen eller måttbandet står i centrum – är det svårt att få till en hållbar förändring. Om fokus i stället ligget på själva beteendet – att man ska göra något som man gillar – är det lättare att få till.
– Enkelt förklarat är det fokus på beteendet och inte på resultatet som är det viktigaste.
I sin avhandling delar hon upp förändringen i tre delar: före, under och efter. För att den viljestyrda beteendeförändringen ska fungera är anledningen före betydelsefull.
– Är det för att gå ner i vikt eller för att börja träna? Den som är för mållåst på vikten har svårare att kunna hålla kvar förändringen för den vill bara ha resultatet, inte skapa beteendet.
Frågor att ställa dig för att nå en hållbar förändring:
Varför vill jag förändra min livsstil? Vad krävs det för beteende? Är jag intresserad av de beteendena på riktigt? Finns det en form av det som passar mig?
Frida Skarin kunde också se att den positiva upplevelsen under själva förändringen hade betydelse, att personen uppskattade beteendeförändringen.
– Som när en person säger att den kände i hela kroppen hur skönt det var att springa. Att både beteendet i sig och beteendeförändringen upplevs som vinster ger goda chanser för att förändringen kan bibehållas.
Avhandlingen visar också att den som vill förändra sin livsstil måste ha en plan efter att den riktade förändringsinsatsen är slut.
– När vardagen kommer in och allt annat sker så är det viktigt att redan före ha tänkt igenom hur man ska få det att fortsätta fungera.
Frida Skarin vet vad hon talar om. Inte bara har hon doktorerat i ämnet, hon har också själv delvis bytt livsstil.
– Jag är egentligen en upptempoperson och brukade boka in extra många saker varje dag, men jag har aktivt valt att leva lite lugnare än min kropp och hjärna vill.
För att verkligen klara en livsstilsändring har Frida Skarin flera råd. Ett av dem är att vara påläst. Att ha kunskap om hur du ska få till en förändring kan ge både motivation och hjälpa till att fortsätta hålla den.
– Och att hitta den där genuina drivkraften för just dig och våga gå utanför boxen. Fysisk aktivitet behöver inte alltid vara det första du kommer att tänka på. Det finns så många andra metoder som fungerar lika bra. Löpning eller gymträning passar inte alla.
Hon listar några frågor för den som vill få till en hållbar livsstilsförändring: Varför vill du förändra din livsstil? Vad krävs det för beteende? Är jag intresserad av de beteendena på riktigt? Finns det en form av det som passar mig?
– Försök att hitta vad som triggar och peppar dig. Lär känna dig själv.
En förändring ska också ligga rätt i tid för individen, men kanske även i synk med omgivningen. I den tid vi lever nu är det mycket fokus på hållbarhet för individ, miljö och samhälle, vilket kan hjälpa till för den som vill förändra sig i den riktningen.
– Alla har något att vinna på att människor klarar att byta livsstil och behålla den.
Så lyckas du hållbart förändra din livsstil
- Läs på. Finn inspiration till motivation.
- Hitta en autentisk drivkraft. Det som triggar och peppar just dig.
- Utgå från dina genuina intressen och förmågor.
- Leta efter forum och former med samma beteende som passar för dig.
- Gör en plan för hur du ska behålla förändringen i din vardag.
Läs också: Utveckla ditt självledarskap med biohacks
Läs också: Förändra beteenden med små steg
Läs också: Så funkar motivation
Bli medlem i Akavia
Akavia är förbundet för dig som är akademiker. Genom oss får du råd och stöd genom hela arbetslivet. Akavia ger dig full utväxling på din karriär. Läs mer om vad du får som medlem.
Publicerad