Så kommer AI påverka ledarskapet

På Jönköping University har den flervetenskapliga satsningen AFAIR nyligen fått 49 miljoner från KK-stiftelsen för att bland annat undersöka hur AI kan komma att användas i industriprocesser och hur det kommer att påverka ledarskapet. 

– Redan i dag finns AI med på något sätt i de flesta verksamheter. Det är som regel algoritmer som hanterar stora datamängder och beslutsunderlag, något som kommer att utvecklas mycket mer framöver.

Dessutom kommer vi att få se många andra användningsområden, säger Annika Engström som är lektor i arbetsorganisation vid Jönköping University och ansvarig för de forskningsdelar som rör organisation och ledarskap i AFAIR.

Forskningen sker i samarbete med några stora industriföretag, där de först ska undersöka vilken ”AI readiness” det finns i organisationerna.

– Vi låter fokusgrupper i de olika företagen förmedla sina föreställningar om vad AI är och sina fantasier om hur det kommer att påverka organisationen och deras arbetssituation. Det är viktigt att människors reaktioner kring konsekvenserna av AI-tillämpning kommer till ytan, eftersom vi vet att det kan finnas både farhågor och förhoppningar kring detta. I takt med att AI implementeras måste olika typer av känslor förstås och hanteras.

Läs också: AI tar nya steg - men behöver fortfarande mänsklig hjälp

I nästa steg kommer de att studera hur roller och ansvar kan komma att förändras, inte minst när de datadrivna beslutsstöden blir allt mer avancerade.

 Det är troligt att maktfördelningen i organisationen kommer att förändras, eftersom till exempel beslutsprocesser kan göras mer transparent, och eventuella maktspel under ytan kan bli svårare att ägna sig åt. Vi kan också komma att se makt förflyttas från människor till avancerad teknik, säger hon.

Åsa Degermark är ledarskapskonsult med fokus på digitalisering och har bland annat skrivit boken Future Boss – A no-nonsense guide to leadership in the age of AI. Hon pekar på en utbredd uppfattning bland AI-forskare: att AI kommer att få större påverkan på samhället än vad Internet har haft.

– På arbetsplatsen kommer det bland annat handla om att ha team där AI ingår som en naturlig del. Vissa funktioner kommer att kunna göras betydligt bättre av AI, och vi människor får mer av en expertroll. Specialistkompetenser kommer att bli allt viktigare, säger hon.

Utgångspunkten med att föra in AI i verksamheten måste förstås vara att få ett bättre resultat än tidigare. För ledaren blir det då viktigt att coacha medarbetarna till att samverka med tekniken. 

– Det gäller att jobba med människors motivation när AI kommer in i bilden. Det finns en utbredd rädsla inför den nya situationen, och den rädslan är det största hindret för att kunna lyckas med sin AI-implementering. Ledaren måste kunna övertyga om att det inte handlar om att AI ska utmanövrera människor, för den mänskliga förmågan kommer nästan alltid att ha en roll i värdekedjan. 

Samtidigt konstaterar hon att en hel del små och repetitiva beslut kan automatiseras , vilket kan göra att vissa personer blir av med en del av sina arbetsuppgifter.

– Det märktes till exempel på Försäkringskassan, när de började använda AI i sin hantering av föräldraförsäkring. Det gjorde att de kunde frigöra 24 tjänster, och de personerna kunde då jobba mer fokuserat med de svårare fallen som behöver mer mänsklig handläggning, säger Åsa Degermark.

Det är inte AI som är lyftet utan kombinationen människa teknik

Överlag är beslutsstöd ett givet användningsområde för AI, något som hittills märkts tydligt inom bland annat vården: när läkarna fick AI-stöd för att bedöma hudcancer minskade risken drastiskt för att de skulle missa några fall.

– Men även där handlar det om en samverkan. Det är inte AI i sig som är skicklig på att ställa diagnoser, utan lyftet kom när det kombinerades med läkarnas expertis.

Nästa nivå av beslutsstöd kommer att ta in extern data för att göra fördjupade analyser, berättar hon.

– Det finns förstås många faktorer i omvärlden som påverkar hur framgångsrik verksamheten är. Att bara titta på den egna datan ger en begränsad bild. Det kan vara allt möjligt som påverkar verksamheten och affären, som väderlek, politisk förändring eller konkurrenters ändrade prismodeller, där det går att få tag på data.

Åsa Degermark understryker att man som ledare inte behöver förstå själva tekniken, utan vad den kan bidra med.

– Jag tycker att det är viktigt att börja lära sig en del om AI; vad det kan göra och vad det inte kan göra. Det är ingen universallösning, men kan göra stor nytta inom vissa områden. Därefter testar man någon enstaka applikation i verksamheten för att tillsammans lära mer om hur det fungerar i praktiken. Det behöver nödvändigtvis inte bli någon dyr mjukvaruinvestering, eftersom en hel del AI-algoritmer finns att hämta hem utan kostnad som Open source.

Kompetensutveckling är något annat som kommer att påverkas av AI-användning. 

– Upskilling kommer att bli allt viktigare, inte minst eftersom vissa arbetsuppgifter ofrånkomligen försvinner. Därför är det där med motivation viktigt – det gäller att väcka medarbetarnas nyfikenhet och vilja att lära nytt för att ni ska dra nytta av alla möjligheter.

Läs också: Socioteknisk ledare – den moderna chefen

Läs också: Så utmanas ledarskapet av ny teknik

Läs också: Många monotona arbetsmoment riskerar att ersättas av AI