Rubriken på pressmeddelandet är tydlig: ”En av fem arbetare skulle gärna byta ut chefen mot en AI”. Det hela handlar om en undersökning där 2 000 människor i Storbritannien och USA har fått svara på frågor om ledarskap kopplat till artificiell intelligens, och där cirka 20 procent svarar att en robot i alla fall skulle göra ett bättre jobb än deras nuvarande chef.

Oavsett kvaliteten på undersökningen, och oavsett hur seriösa de svarande är med sin önskan, är det intressant att ställa frågan: har vi kommit så långt att det skulle vara möjligt, och skulle det ens vara önskvärt, på riktigt?

– En AI är något slags intelligent, tekniskt system som har förmåga att lära sig, förbättra sig och hantera väldigt stora datamängder, och det är klart att man som ledare och chef kan ha nytta av det, säger Annika Engström.

Hon om någon borde veta. Med en bakgrund inom pedagogik och beteendevetenskap har hon ägnat en stor del av sin forskning åt människan och människans lärande i organisationer.

– Lärande och utveckling kommer ur det mellanmänskliga samspelet, hur vi möter och kommunicerar med varandra, men
i dag är teknikutvecklingen så påtaglig inom alla områden att den är ständigt närvarande inom organisationer. Det är självklart att inkludera teknikutveckling i våra lärprocesser, och därmed i våra studier av ledarskapet.

Än så länge menar Annika Engström att AI visserligen kan vara ett stöd för chefer, men mest som ett sätt att effektivisera sitt arbete. Förändringstakten är dock hög.

Vad som kommer bakom hörnet går knappt att föreställa sig.
Annika Engström– Dels kan AI i dag fungera som väldigt avancerade ordbehandlingsprogram, något som kan hjälpa till när man som chef ska jobba med texter, inlärning och skrivande, dels kan AI i dag hantera stora datamängder och ta fram kärnan i den datan, vilket verkligen kan vara till nytta för en chef, men också innebära risker.
Annika Engström tar medarbetarundersökningar som exempel. I ett företag med 3 000 anställda kan det krävas mycket tid för att gå igenom svaren och få fram vad medarbetarna faktiskt känner och tycker, men med hjälp av ett AI-verktyg går det mycket snabbare att få fram något slags mönster.

– Och att som chef kunna agera nu, snarare än att behöva vänta i flera månader på en analys av en situation som då kanske är helt annorlunda, är viktigt.

Allt det här kan hjälpa chefer i deras arbetsvardag, men kan det verkligen påverka deras ledarskap?
– Det beror alldeles på hur man definierar ledarskap. För mig är det samspelet på gruppnivå mellan organisationen och individen, där ledarskapet är den faktor som reglerar samspelet i de teamen.
I dag är vi – på de allra flesta ställen – bara människor i de här teamen, men i framtiden är det inte alls otänkbart att där också ingår algoritmer.

– Du kanske har med en AI som genererar beslutsunderlag, eller till och med får fatta vissa beslut beroende på vad vi tillåter den att göra. I ett sådant scenario kanske det är de digitala systemen som styr vem som ska vara var vid ett visst tillfälle, till exempel matbud och liknande, och då är de ju högst aktiva i ledarskapet. I många digitala system i dag finns redan AI som en aktör, utan att vi är medvetna om vem eller vad vi kommunicerar med.

I undersökningen som nämndes i början av artikeln fick de 20 procent som hellre ville ha en AI som chef än en människa frågan om varför. Svaren var relativt enhälliga: de menade att de med en robotchef skulle slippa alla de dåliga egenskaper de associerade med sin nuvarande chef, till exempel favorisering, fördomar och diskriminering, men att en AI som chef per automatik skulle vara en neutral, bra ledare kan vi bara glömma, enligt Annika Engström.

– En AI är inte mer än vad vi matar den med. Datan den bygger på kommer från oss människor, och de fördomar och de dåliga egenskaper vi har för vi över till AI – som i sin tur förstärker dem. Vi har jättesvårt att utveckla AI som bara tar med sig det goda från människan. Det kanske inte spelar så stor roll om du bara använder AI som ett stöd för att lägga schema, men vi har sett exempel på att AI som skulle handlägga banklån blev rent rasistisk.

I stället menar Annika Engström att undersökningens resultat förmodligen inte främst bör tolkas som att människor vill styras av robotar, utan att de vill ledas av bättre chefer, av mänskliga ledare som använder det bästa i sig själva för att skapa en bra vardag för sina medarbetare.

– Människan är så mycket mer än bara en fysisk varelse som har en hjärna. Vi har ett känsloregister som gör att vi har förmåga att känna in och förnimma saker, att intuitivt förstå hur man ska agera i en situation. Vi kan läsa av människors känslor utan att de säger ett ord, vi upplever andlighet och vi söker efter meningen med livet. Vi är så komplexa och alla de här små mellanmänskliga processerna är inte på långa vägar tillräckligt utforskade. Vi skulle behöva lära oss mycket mer om dem, men det är tyvärr inte där pengarna för forskning finns.

Så vad är det då i all denna komplexitet som ändå kan göra oss till bra ledare och chefer? Annika Engström lyfter flera egenskaper, till exempel människans förmåga att lyssna in, abstrahera och förstå andra människors reaktioner, men framför allt menar hon att vi måste förstå oss själva.

– Du kan inte bli riktigt duktig i samspel med andra utan att vara enormt uppmärksam på hur du själv reagerar och känner. Annars är risken att du faller offer för dina egna känslor eller egna agendor du inte ens är medveten om. Ska man bli riktigt duktig i ledarskap ska man gå utbildning i att lära känna sig själv.

Därmed inte sagt att inte AI kan komma att spela roll här också.
– Det pratas nu om sociotekniskt ledarskap, där chefen har tillgång till ett intelligent tekniskt verktyg som kan hjälpa till att läsa av och förstå det mellanmänskliga samspelet. Kan vi använda den här tekniken på bra sätt kan den ge oss enorma fördelar, men då kan vi inte bara låta tekniken utvecklas hej vilt. Jag vill som beteendevetare var med och påverka den här utvecklingen. För med rätt reglering och styrning kan den ge enorma fördelar, men vi måste lära oss mer om samspelet för att komma dit.

Fördelar med en AI-chef

En AI som chef skulle

  • säkerställa att det inte förekom någon favorisering.
  • vara bättre på att fatta opartiska beslut.
  • säkerställa att det inte förekom någon diskriminering.
  • ta bort drama på arbetsplatsen.
  • göra arbetsplatsen mer rättvis.
  • göra arbetsplatsen mer produktiv och effektiv.
  • få mig att känna mig mindre stressad.

I enkätundersökningen som företaget Business Name Generator presenterade tidigare i år uppger var femte svarande av 2 000 anställda i Storbritannien och USA att en AI-chef skulle göra ett bättre jobb än deras nuvarande chef. Ovanstående är enligt de svarande de största fördelarna.

Läs också: Digitalt ledarskap – så hanterar du utmaningarna

Läs också: Transformativt ledarskap utvecklar organisationen

Läs också: Agilt ledarskap i en tid av förändringar

Bli medlem i Akavia

Akavia är förbundet för dig som är akademiker. Genom oss får du råd och stöd genom hela arbetslivet. Akavia ger dig full utväxling på din karriär. Läs mer om vad du får som medlem.