Hög stress ger skador sent i livet

Arbetsmiljön vi har i dag spelar stor roll för hur vi mår senare i livet, visar forskningen från Jönköping University. En dålig psykosocial arbetsmiljö med mycket stress ökar risken för en försämrad kognitiv och fysisk funktion på äldre dagar. Risken för att exempelvis inte kunna utföra vardagliga sysslor ökar, och minnesfunktionen försämras.

– Mycket forskning har visat kortsiktiga samband mellan jobbstress och ohälsa i olika former.

Det har dock inte tidigare varit känt att det blir konsekvenser så många år senare. Det finns tydliga samband med både kognition och fysisk hälsa och även kombinationen mellan fysiska och kognitiva problem, säger Ingemar Kåreholt.

Forskarna har följt ett slumpmässigt urval av Sveriges befolkning under drygt 40 år, från 1968 till 2011. De cirka 1 800 deltagarna har intervjuats och deras fysiska funktion och kognitiva förmåga (hjärnans förmåga att kunna ta emot, lagra, bearbeta och plocka fram information) har testats kontinuerligt. Vissa arbetssituationer sticker ut med negativ inverkan på hälsan.

– Generellt är det låg kontroll som är negativt, och framför allt kombinerat med mycket stress.

Att arbeta med måttlig stress och ha kontroll – att man vet att en arbetsuppgift kommer, när man ska göra den och själv bestämmer hur man ska göra den – har en stimulerande intellektuell effekt och det är faktiskt skyddande mot stress. Måttlig stress är inte farligt, utan det är snarare positivt om man kan påverka sin arbetssituation.

Att förvarna om arbetstoppar kan minska stressen

För arbetsgivare och ledare finns det ett flertal sätt att minska skaderisken av stress, bland annat genom att förvarna i god tid.

– Om personalen i förväg vet att det på torsdag kommer en hög arbetsbelastning är det bättre för hälsan än om det bara dyker upp på torsdag. Om man kan förutsäga sin arbetsbelastning är det helt enkelt mindre illa. Det är också viktigt att man får rättvist fördelade arbetsuppgifter som är anpassade efter ens förutsättningar.

Rättvisa är kanske inte att alla får lika mycket, utan att man får det man klarar av, menar Ingemar Kåreholt.

– För en anställd kan en uppgift vara enormt stressig, för någon annan en spännande utmaning. Vi behöver ta hänsyn till personligheten för att människor ska må bra.

Personlighet kan skydda vid stress 

Baserat på hur arbetslivet ser ut i dag, vad tror du om stressrelaterade hälsoproblem som väntar i framtiden?

– För dem som är yrkesverksamma i dag kommer det troligen att se
ännu värre ut än i vår under­sökning. Vi stressar ju inte mindre i dag än vi gjorde för 20 år sedan.

Forskargruppen har också tittat på skyddande faktorer vid stress.

– Sådant som personlighet kan täcka upp för stress; vissa hanterar det helt enkelt på ett annat sätt. Vi har också tittat på olika sätt att hantera stress som kan göra att de negativa effekterna blir mindre, men det kan nog inte kompensera skaderiskerna helt.

– I stället är det viktigt att jobba för att negativ stress inte ska före-
komma så ofta, både av chefer på olika nivåer, fackförbund och på politiskt håll. Titta till exempel på vårdpersonal som har fått allt fler patienter per sjuksköterska, vilket har gett mer och mer stress på jobbet. Den situationen kommer nog säkert att få negativa konsekvenser senare i livet för många av dem, och att ta hand om dem kommer att kosta samhället pengar.

Ju längre tid i livet som vi tillbringar under negativ stress, desto större konsekvenser.

– Kan man bryta ett sådant mönster får det stor betydelse. Det är aldrig för sent att i alla fall minska de negativa konsekvenserna.
Akavia har mätt mående hos sina medlemmar i ett flertal undersökningar och belyst vad det är som gör att människor mår bra på arbetet.

Makten att besluta över sin vardag minskar stressen

Patrik Nilsson är samhällspolitisk chef på Akavia.

– Vi såg att medlemmarna fick ett flexiblare arbetsliv under pandemin och att de mådde bättre, men det var inte flexibiliteten som gjorde den positiva förändringen, utan att få makten över besluta, att man fick högre frihetsgrader och större möjligheter att bestämma i sin vardag. När marginalerna är små och man inte kan kontrollera sin tillvaro skapar det stress, säger han.

– Det här innebär för oss inom facket ett nytt sätt att tänka. Tidigare har fokus varit att dra ner på arbetstiden, men våra medlemmar har kanske inget emot att jobba mycket, bara de får bestämma hur, när och var. Vi kommer därför att jobba vidare med att försöka förstärka frihetsgraderna för våra dem. Flexibilitet och självbestämmande är uppenbarligen välmåendemotorer för våra medlemmar.

Läs också: Varierat liv kan hjälpa dig motverka långvarig stress

Läs också: Chefer som mår psykiskt dåligt – så kan du göra om du är drabbad

Läs också: Stressforskarens nio råd inför semestern