Den fysiska arbetsmiljön omfattar en rad olika aspekter som är mer eller mindre mätbara, med allt från inomhustemperatur till ergonomi vid skrivbordet. Men arbetsmiljö är så mycket mer än så, för det handlar även om hur vi mår, trivs och agerar mot varandra.
Detta kallades förut för psykosocial arbetsmiljö, men sedan 2015 används istället begreppet organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA).
– Arbetsmiljöverket ändrade benämningen för att understryka att arbetsgivaren har ett tydligt ansvar för även den delen av arbetsmiljön. Det blir mindre fokus på hur individen uppfattar situationen, och mer på faktiska förhållanden, precis som i den fysiska arbetsmiljön, säger Heidi Wiik, rådgivare på Akavia.
I samband med ändringen tog Arbetsmiljöverket, tillsammans med arbetsmarknadens parter, fram föreskrifter som ska fungera som ett stöd för förebyggande arbetsmiljöarbete.
– Enkelt uttryckt kan man säga att föreskrifterna är lika bindande som en lag; det är något som gäller alla arbetsgivare, och det går inte att slingra sig ur det ansvaret, säger Heidi Wiik.
Det här får du som medlem i Akavia
För att bena upp begreppet OSA kan man säga att den organisatoriska arbetsmiljön omfattar sådant som ledning, kommunikation, handlingsutrymme samt fördelning av arbetsuppgifter och ansvar. I den sociala arbetsmiljön ingår exempelvis socialt samspel och stöd från chefer och kollegor.
– Om det finns brister i den organisatoriska eller sociala arbetsmiljön kan det leda till olika former av psykisk ohälsa, vilket också är det som ligger bakom den större delen av sjukskrivningarna i dagens läge. Det är därför det är så oerhört viktigt med ett seriöst och strukturerat förebyggande arbete.
Heidi Wiik lyfter samtidigt fram att även den enskilda medarbetaren har ett ansvar för den sociala arbetsmiljön.
– Grunden är att alla ska vara involverade och delaktiga, det är avgörande för att det ska gå att upprätthålla ett bra arbetsklimat och en god arbetsmiljö i längden.
Läs också: Så hanterar du en toxisk chef
Läs också: En av fem sjuk av jobbstress
Läs också: Stressforskaren: ”Stress viktigt för att nå din fulla potential”
Exempel på vad som präglar en god organisatorisk och social arbetsmiljö:
- Balans mellan krav och resurser. Du hinner med dina arbetsuppgifter på den tid som är planerat utan att behöva känna dig ohälsosamt stressad.
- Tid för återhämtning. Det är nästan oundvikligt att det kommer krävande perioder ibland, men efter en sådan period har du möjlighet att ta det lite lugnare och samla kraft på nytt.
- Stimulerande arbetsuppgifter. Du har helt enkelt ett jobb som du tycker är roligt och utvecklande.
- Möjlighet till kompetensutveckling. Fortbildning uppmuntras på olika sätt.
- Tydliga roller, ansvar och mandat. Det är tydligt vem som ska göra vad på arbetsplatsen.
- Stabil organisation. Det sker inga större omställningar eller förändringar, i alla fall inte i onödan.
- Öppen kommunikation. Det går att lyfta alla slags frågor – och få svar.
- Vänskapliga och nära relationer på jobbet. Du känner att du kan få hjälp och stöd av dina arbetskamrater.
- Beröm och konstruktiv kritik av chefen. Din chef har förmågan att uppmuntra dig och få dig att utvecklas.
- Chefen är öppen för förändringar. Du har möjlighet att komma med förslag på eller lösa tankar om förbättringar.
En av tre sjuk av stress
Många av Akavias medlemmar har en pressad arbetssituation. Mer än var femte betecknar sin psykosociala arbetsmiljö som dålig. Var tredje har så hög arbetsbelastning att de varje vecka drabbas av negativa stressymptom på grund av jobbet. Det visar en ny undersökning.
God psykosocial arbetsmiljö – några exempel
Dålig psykosocial arbetsmiljö – några exempel
Sjuk av stress? Inte nödvändigtvis!
Så påverkas arbetsmiljön av buller
Arbetsplats med dålig ljudmiljö - det här gäller enligt experten
Behöver du råd eller stöd? Kontakta Akavia
Du som har en utmanade arbetssituation kan kontakta Akavias rådgivning. Där finns erfarna förhandlare/ rådgivare som kan ge stöd och råd om du har en ohållbar arbetssituation.
Text: Peter Wiklund
Publicerad