Vad betyder social kompetens egentligen?

I sitt yrkesliv hade Ann J Sandén använt sig av uttrycket utan att fundera så mycket över dess innebörd. Detta förändrades när en vän berättade om en kollega som inte hade fått löneförhöjning – för att kollegan enligt sin chef saknade social kompetens. Händelsen fick stor uppmärksamhet på arbetsplatsen och ledde, eftersom chefen inte hade definierat uttrycket, till en diskussion om vad social kompetens innebär.
– Min vän sa att den allmänna tolkningen på arbetsplatsen blev att social kompetens betyder att ”smöra in sig hos cheferna”. Fram till dess hade jag tänkt att uttrycket har en neutral eller positiv laddning, men då insåg jag att social kompetens kan användas som ett urskiljande särbehandlande kriterium, särskilt när det inte definieras: om man saknar det tillhör man inte gänget och kan därmed exempelvis bli utestängd från att få löneförhöjning, säger hon.

Vanligt och luddigt krav
Anekdoten blev upprinnelsen till avhandlingen ”Social kompetens – också ett disciplinerande uttryck” som Ann J Sandén sommaren 2023 lade fram vid Stockholms universitet. I den har hon bland annat analyserat 69 jobbannonser där social kompetens var ett av de uttalade kvalifikationskraven och sammanlagt 315 personliga brev till ett gäng av dessa annonser. Hon har dessutom genomfört intervjuer med 11 yrkesverksamma om vad social kompetens innebär i praktiken.
– Det finns väldigt lite forskning om social kompetens i svenskt arbetsliv, trots att det är ett vanligt förekommande uttryck vid till exempel rekryteringar.
Resultatet visade att uttrycket användes slentrianmässigt i platsannonserna – enbart två av dem förklarade vad som faktiskt menades med social kompetens, till exempel i form av ”samarbetsförmåga” och ”förmåga att kunna tala med olika intressenter”.
– En stor slutsats i avhandlingen är att uttrycket kan inkludera vad som helst. Det som är social kompetens i en organisation, behöver inte vara social kompetens i en annan. När ett uttryck inte definieras men ändå används som luddigt krav uppstår en godtycklighet som är problematisk. Det kan till exempel leda till att man anställer någon utifrån en ”dig gillar jag”-magkänsla, trots att kandidaten kanske inte har den sociala kompetens som behövs i praktiken.

Förväxlas med personkemi
När social kompetens inte specificeras på en arbetsplats utan används rutinmässigt av chefer kan den individ som inte tolkar eller följer de sociala koderna på ”rätt sätt” bli uppfattad som någon utan social kompetens, menar Ann J Sandén. Till exempel finns då risken att en kandidat blir bortvald i en rekryteringsprocess för att denne på oklara grunder inte uppfyller odefinierade krav på social kompetens.
– Social kompetens kan ofta felaktigt förväxlas med ”personkemi”. En rekryterare har en tydlig bild och idé av vem som denne vill jobba med, men så kommer en kandidat som uppträder på ett annat sätt. Då finns risken att kandidaten anses sakna kompetens och att detta ligger en i fatet i en rekrytering där personlig framtoning får större vikt än meriter och förmågor. Utan en tydlig definition ökar risken för både felaktiga och orättvisa beslut.
Hur ofta tror du att social kompetens i betydelsen ”vara omtyckt och säga rätt sak till rätt person” väger tyngre än faktisk förmåga att utföra arbetet?
– Jag har inte undersökt det i mina studier, men det är en intressant hypotes. Det är till exempel inte otänkbart att en duktig medarbetare skulle kunna anses sakna social kompetens för att denne kommer på kant med chefen.
Tror du att ens lön kan påverkas om man anses sakna social kompetens?
– Inte heller det har jag studerat, men det går inte att utesluta.
Vissa, som författaren Linus Jonkman, menar att normen i arbetslivet är att vara extrovert, alltså utåtriktad, medan mer tystlåtna och introverta personer får mindre utrymme. På frågan om social kompetens i dag är felaktigt sammankopplat med ett extrovert beteende i form av att vara ”pratglad och framåt”, svarar Ann J Sandén:
– På en fråga jag ställde till informanterna om hur de tänkte sig att andra personer definierar uttrycket så fick jag svaret av samtliga att de trodde att andra just har en sådan ”ytlig” och inte särskilt genomtänkt uppfattning.

Social kompetens som disciplinering
Nu har vi kommit till en annan viktig slutsats i avhandlingen: att uttrycket social kompetens kan användas i ett disciplinerande syfte. I analyserna av rekryteringsannonserna och ansökningsbreven samt i intervjuerna med de yrkesverksamma framgick att uttrycket social kompetens också var förknippat med socialisering och anpassning – att få individer att inordna sig, enligt Ann J Sandén.
– Uttrycket social kompetens är relativt nytt men det har kommit att förknippas näst intill med att ”vara mänsklig”. Och eftersom vi är sociala varelser kan det vara mycket ångestladdat för en individ att få höra ”du saknar social kompetens”. På det sättet kan uttrycket social kompetens användas disciplinerande och manipulerande: ”du håller inte måttet, du är inte som oss andra”. Risken är att individen gör saker i sitt arbete som inte är rätt och rimligt för att kunna bli uppfattad som en person med social kompetens.
Tycker du att det finns fog för att skrota uttrycket ”social kompetens” vid rekrytering och i stället beskriva önskvärda förmågor mer specifikt?
– Jag anser att om en arbetsgivare ser uttrycket som användbart vid rekrytering bör det klargöras vad som menas med det. Annars ser jag ingen egentlig mening med att använda det, säger Ann J Sandén.

Fortsatt forskning – behandlas kvinnor annorlunda?
Ann J Sandén är numera pensionär, men hon hoppas på att det finns någon annan forskare som griper tag i uttrycket social kompetens och undersöker det vidare, exempelvis om det kan finnas olika definitioner av uttrycket för kvinnor och män. Hon nämner till exempel en händelse från idrottsvärlden under 2006 då de dåvarande stjärnbrottarna Helena Allandi och Ida-Theres Karlsson ansågs sakna ”social kompetens” efter att de hade kritiserat förbundskaptenen och brottningsförbundet.
– Jag har funderat en del över den händelsen, dels var det oklart vad brottartjejerna hade gjort för att anses inte ha social kompetens, dels undrar jag om uttrycket hade använts på det sättet om det hade gällt två manliga brottare. Därför vore det intressant att undersöka skillnaderna i hur det används kopplat till kvinnor respektive män, säger hon och fortsätter:
– En annan spännande tankegång att följa upp är hur ofta till exempel en rekryterares eller chefs känslomässiga uppfattning av uttrycket social kompetens väger tyngre än kandidatens eller medarbetarens sakkunskap.
Hur kan man som anställd bidra till mer klarhet om social kompetens i jobbet?
– Om man stöter på uttrycket tycker jag att man kan ställa frågan: vad menar vi med social kompetens och vad baserar vi vår definition på? På det viset uppmuntrar du till en intressant diskussion som minskar risken för att ni går omkring med olika uppfattningar om ett uttryck som många slänger sig med.