Så påverkas du i en bullrig arbetsmiljö

Det börjar med en gnisslande dörr och brummande kaffemaskin på morgonen för att fortsätta med en kakafoni av röster och ringsignaler i det öppna kontorslandskapet. Genom fönsterrutorna hörs bilar, mopeder och utryckningsfordon accelerera och tuta i en strid ström under arbetsdagen. Det finns där hela tiden: (o)ljudet.

Hur påverkar det oss egentligen? Det är den frågan som fascinerar Leon Müller, doktorand i teknisk akustik vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Han kommer från Tyskland och har en bakgrund inom ljud- och musikteknik.

– Hur vi människor reagerar på ljud är något som de flesta inte riktigt tänker på men som vi alla berörs av. Vi kan inte bara stänga av öronen på samma sätt som vi kan blunda; därför påverkas vi ständigt av olika typer av ljud. Med forskning kan vi producera kunskap som har potential att förbättra vår hälsa och vårt välbefinnande, säger Leon Müller.

Han är en av forskarna bakom en nyligen publicerad studie genomförd i ”vardagsrumslabbet” på Chalmers. Det är ett laboratorium som ser ut och känns som ett klassiskt vardagsrum, men som innehåller en mängd dolda högtalare för att simulera olika typer av ljudscenarier. Studien byggde på att 42 försökspersoner utsattes för olika ljudsekvenser samtidigt som de fick göra ett så kallat kognitivt prestationstest.

Det visade sig att försökspersonerna fick betydligt sämre resultat på prestationstestet med trafikbuller i bakgrunden.

Dessutom upplevde de arbetsuppgiften som svårare att genomföra.
– Vi kunde visa att även måttliga nivåer av trafikbuller – så låg ljudstyrka som 40 decibel, vilket motsvarar vanlig bakgrundsljudnivå i kontorsmiljö – påverkar våra kognitiva förmågor.

Bakgrunden till studien var att trafikbuller­förordningen från 2015 reviderades två år senare med mer tillåtande riktvärden för trafikbuller vid bostadsbyggande.

Det innebär att hus i dag tillåts byggas närmare gator, vilket delvis kan kompenseras genom mer ljudisolerande fasader och fönster. Men, förklarar Leon Müller, det kortare avståndet till trafiken ger oundvikligen ljudet en annan tidsstruktur och därmed låter annorlunda. Leon Müller och hans kollegor lät därför sina försökspersoner lyssna på två olika ljudsimuleringar av en förbikörande lastbil på 10 respektive 50 meters vägavstånd.

Trots att ljudstyrkan var densamma visade det sig att försökspersonerna oftast upplevde ljudet från det närmaste avståndet som mest störande. Det som dock verkligen förvånade Leon Müller med resultaten var att trafikbuller på en så låg nivå som 40 decibel hade en signifikant påverkan på försökspersonernas koncentrationsförmåga.

– Att mäta hur människor påverkas av ljud kan vara ganska knepigt och få studier har kunnat visa effekter på så här låga ljudnivåer.

Vad utmärker trafikbuller från annat bakgrundsljud?
– Det är inte så mycket trafikbullrets akustiska egenskaper som det faktum att det finns där hela tiden. Urbaniseringen leder till att allt fler bor i storstäder och där är det nästan omöjligt att hitta en plats där man inte hör bilar, tåg eller flygplan.

Enligt European Environment Agency är trafikbuller bland annat orsaken till miljoner fall av kroniskt förhöjda stressnivåer och sömnsvårigheter. Detta beror inte på att trafikbuller är mer störande än andra typer av ljud, utan att vi utsätts för det i så pass hög grad. Sedan finns det självklart mer eller mindre störande trafikbuller.

Vilken typ av ljud är mest störande för oss människor?
– En faktor som ofta associeras med störande ljud är tonalitet, det vill säga ljud som innehåller framträdande toner. Detta är en intressant aspekt när man pratar om elektriska fordon, vilka ofta har ett mer tonalt ljud än motorfordon.

Något annat som har en väldokumenterat negativ effekt på vårt arbetsminne – och som kanske är mest vanligt förekommande
i kontorsmiljöer – är ”irrelevant prat”, berättar Leon Müller.

– Det spelar inte ens någon roll huruvida vi förstår språket eller inte. Så länge det låter som mänskligt tal och vi tydligt kan urskilja det uppfattas det som distraherande. Detta gäller dock inte på exempelvis ett kafé där dussintals personer pratar samtidigt och du inte kan urskilja en specifik konversation.

Reagerar olika personer olika starkt på ljud?
– Vad gäller fysiologiska reaktioner på grund av långvarig bullerexponering verkar det som att vi alla reagerar ungefär likadant, men när det gäller effekter på vår koncentrationsförmåga och hur irriterade vi tenderar att bli av ljud är jag inte lika säker.

I Chalmers-studien svarade hälften av de medverkande att de föredrog klassisk musik när de jobbar. Andra ville hellre ha total tystnad, medan ytterligare några svarade att trafikbuller och hög musik ökade deras koncentration.

– En person som har vuxit upp ute på landet kan vara mindre van vid och därför bli mer störd av trafikbuller om denne flyttar till en stad, jämfört med någon som är uppvuxen omgiven av trafikbuller. Det krävs dock mer forskning för att bättre kunna förstå hur individer skiljer sig åt i sin relation till ljud.

Varför är trafikbuller och andra bakgrundsljud viktiga aspekter att ha i beaktande för att skapa en behaglig kontorsmiljö?

– Studier visar att konstant bullerexponering har både effekter på lång sikt, genom att påverka vår hälsa och vårt välbefinnande
negativt, och på kort sikt, i form av stress och nedsatt koncentration. Visst kan vi stänga av våra öron genom att ha på oss hörlurar hela dagarna, men det är ungefär jämförbart med att vi tvingas sitta med en tjock vinterjacka för att kontoret är iskallt; det är görbart men knappast särskilt behagligt.

Kruxet med trafikbuller är att det kan vara svårt att helt reducera utan att renovera fasaden, byta ut fönstren eller dra ner på antalet bilar, men i öppna kontorslandskap finns andra ljud som kan vara mer störande än trafikbuller, poängterar Leon Müller – exempelvis tjattrande kollegor.

– Akustiken är viktig att ta i beaktande när ett kontor planeras. Med det sagt: även med en omsorgsfullt designad rumsakustik kan ljudkänsliga personer uppleva öppna kontorslandskap som en ganska obehaglig arbetsmiljö.

Vad är den ideala arbetsmiljön vad gäller till bakgrundsljud? Total tystnad?
– Vad jag vet finns det inga studier som visar att total tystnad påverkar våra kognitiva förmågor negativt – i synnerhet inte den ”totala tystnad” som skulle kunna vara realistisk på ett kontor. Medan tystnad kan uppfattas som obekvämt av visa människor har det den stora fördelen att man enkelt kan addera lite mjukt, artificiellt ljud, som musik eller naturljud, om folk föredrar det. Att ta bort buller eller oljud är däremot inte lika lätt.

Läs också: Så påverkas dina arbetsinsatser om du lyssnar på musik under arbetet

Läs också: Fem steg till ökad arbetsglädje

Läs också: Hjärnvänlig arbetsplats - fyra steg till bättre kognitiv ergonomi