Allt fler företag och organisationer ställer om till en hållbar verksamhet, en gigantisk och historiskt unik process som leder till nya uppgifter och nytt ansvar för olika akademikeryrken, däribland för samhällsvetare. I nya rapporten ”Den komplexa kompetensen? Om samhällsvetare och deras betydelse på framtidens arbetsmarknad” framgår att mer än hälften av Akavias medlemmar har roller där även hållbarhetsingår. Denna siffra lär antagligen växa i takt med att allt fler verksamheter ställer om.
Susanne Ahlström, senior partner på rekryteringsföretaget Brightness Executive Search, berättar att samhällsvetare kan bidra i klimatomställningen genom viktiga kompetenser inom analys, planering, hållbarhetskommunikation och social hållbarhet.
Susanne-Ahlstrom (1).jpg– Ett sätt är att arbeta med opinionsbildning och att påverka politiska beslut och allmänhetens syn på hållbarhetsfrågor genom kampanjer och informationsspridning. Ett annat sätt är att arbeta med sociala aspekter av hållbarhet, såsom arbetsvillkor och mänskliga rättigheter, säger hon till Aspekt.
Henrik Ryden är grundare av och produktchef på Impactpool som rekryterar både juniora och seniora förmågor till den bredare ”impact”-sektorn. Den inbegriper områden som migration, humanitärt arbete, mänskliga rättigheter och klimatet. De arbetar främst med internationella och multilaterala organisationer som EU och FN. Också Henrik Ryden är inne på att samhällsvetare har nyckelroller att spela inom klimatomställningen.
– Internationella arbetsgivare pratar om olika nexus. Det är idag tydligt att klimatfrågan överlappar andra frågor såsom migration, konflikter och jordbruk. Därför blir samhällsvetare alltmer eftertraktade i egenskap av generalister tack vare deras bredare utbildning, säger han.
Även grön upphandling är ett växande område som har ett stort behov av samhällsvetarnas kompetenser och förmågor, menar Henrik Ryden.
–Henrik Ryden Impactpool.jpeg Traditionellt sett har pris och kvantitet varit de viktigaste parametrar inom offentlig upphandling, men nu börjar hållbarhetsaspekter få ett allt större fokus. I ett internationellt perspektiv finns dessutom stor brist på upphandlare med grön kompetens. Det kan vara en intressant karriärväg för samhällsvetare.
Han får medhåll av Susanne Ahlström som även hon pekar på att efterfrågan är stark på kunskap inom hållbar upphandling, där sociala och miljömässiga parametrar integreras i inköpsprocessen. Också inom området grön infrastruktur finns stort behov av samhällsvetarnas kompetenser, berättar Susanne Ahlström. Det handlar om planering och utveckling av bostäder, infrastruktur och samhällsinstanser för att stödja satsningar på grön energi och hållbar tillväxt, särskilt i områden i norra Sverige, menar hon.
– Företag och organisationer behöver även hjälp med hållbarhetsrapportering och med att säkerställa att deras verksamhet uppfyller kraven på social hållbarhet och mänskliga rättigheter, säger hon.
Samhällsvetarnas förmågor att analysera komplexa problem, dra välgrundade slutsatser och leda projekt är eftertraktade i samband med omställningen till den gröna ekonomin. Andra efterfrågade förmågor är att kunna tänka kritiskt ur olika perspektiv och att kunna kommunicera komplicerade idéer och strategier på ett begripligt och effektivt sätt.
– Och, såklart, behövs en god samarbetsförmåga att arbeta i team och samverka över discipliner och sektorer, säger Susanne Ahlström.
Samhällsvetare som vill göra karriär inom klimatområdet kan göra klokt i att gå en kompletterande utbildning eller kurs inom ämnen som hållbarhet, miljövetenskap, projektledning eller dataanalys, menar Susanne Ahlström. Det kan även vara en fördel att skapa sig konkret erfarenhet via praktikplatser eller volontärarbete inom hållbarhetsområdet. Hon betonar dessutom vikten av att jobbsökande samhällsvetare framhäver kompetenser som analytiskt tänkande, projektledning och kommunikationsförmåga i sina ansökningshandlingar och under rekryteringsprocessen.
– Det är också viktigt att visa en vilja att kontinuerligt utveckla din kompetens och hålla dig uppdaterad inom de senaste trenderna och teknologierna inom hållbarhets- och klimatfrågor. Och detta gäller inte bara nyexade, säger hon.
Henrik Ryden säger att samhällsvetare som vill göra internationell karriär inom hållbarhets- och miljöområdet förstås måste ha viljan att bo utomlands. Språkkunskaper är också eftertraktade och många gånger nödvändiga.
– Det är alltid bra att kunna några av de officiella FN-språken, utöver såklart engelska. Till exempel finns idag på många håll ett underskott på talanger som kan kombinationen franska/engelska eller spanska/engelska, säger han.