En kraftigt försämrad säkerhetspolitisk situation har lett till ökat fokus på Sveriges civila försvar, vilket ska säkerställa alla viktiga samhällsfunktioner även vid höjd beredskap och krig. Det civila försvaret har ett stort personalbehov de kommande åren, något som kommer att medföra nya karriär- och jobbmöjligheter för samhällsvetare. Det framgår i Akavias nya rapport ”Den komplexa kompetensen? Om samhällsvetare och deras betydelse på framtidens arbetsmarknad”. Anna Paciello Danielsson, handläggare på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), är inne på samma spår.
– På grund av det försämrade säkerhetsläget sker en upprustning av totalförsvaret. Det är mest synligt på den militära sidan, men även det civila försvaret behöver mer personal som kan arbeta med olika former av beredskapsfrågor. Det finns dessvärre en växtv¬¬ärk, att det är svårt att hitta folk och att myndigheter i stället rekryterar från varandra, säger Anna Paciello Danielsson till Akavia Aspekt.
Det civila försvaret inbegriper en mängd olika aktörer: 61 statliga beredskapsmyndigheter (däribland länsstyrelserna), 18 frivilliga försvarsorganisationer, kommunerna, regionerna samt även näringslivet. Här finns jobbmöjligheter för samhällsvetare som vill arbeta med att analysera, planera och upprätta motståndskraftiga beredskapsprocesser, berättar Anna Paciello Danielsson.
– Detta är inte några smala processer som löper på vid sidan av den ordinarie verksamheten, utan beredskapsperspektivet ska integreras överallt. Det är viktigt att kunna inta ett helikopterperspektiv och bygga in resiliens i alla delar av systemet, och där skulle samhällsvetare kunna bidra, säger hon.
Ett alltmer aktuellt område inom det civila försvaret är kontinuitetshantering, det vill säga att förbereda sig på och hitta nya arbetssätt vid avbrott i centrala delar av verksamheten, kanske på grund av en cyberattack. Kort sagt: att ha en plan B och C.
– Här kan samhällsvetarnas kompetenser komma till nytta. Kontinuitetshantering och andra beredskapsfrågor kräver analys- och planeringsförmåga och även förmågan att skifta perspektiv för att kunna identifiera sårbarheterna i systemet.
Den samhällsvetare som är intresserad av att arbeta med civila beredskapsfrågor behöver inte vara expert i den specifika sakfrågan, även om vissa tjänster förstås kräver förkunskap. God kännedom om svensk statsförvaltning, analytisk förmåga, nyfikenhet och vilja att lära sig nya saker är ett bra utgångsläge, enligt Anna Paciello Danielsson.
– Arbetsgivare behöver en kombination av kompetenser och förmågor – ibland behöver man kunna ”springa direkt”, andra gånger finns möjlighet till upplärning.
Om man är ny på området och intresserad av att lära sig mer om det, finns dessutom mycket utbildningsmaterial som är lättåtkomligt, berättar hon. Det kan vara bra att till exempel börja på MSB:s hemsida och genomföra deras webbutbildningar kring beredskap och totalförsvar. Det kan även vara klokt att engagera sig i någon av de olika frivilliga försvarsorganisationerna, enligt Anna Paciello Danielsson.
– De har haft en tillströmning av personer senaste åren, men det behövs alltid fler frivilliga som engagerar sig. Det kan vara en väg framåt för samhällsvetare som vill lära sig mer och etablera sig inom försvars- och beredskapsområdet, säger hon.