Samhällsvetare är digitaliseringens nyckelspelare

Digitaliseringen och automatiseringen går snabbt och sker mer eller mindre överallt, vilket skapar behov av samhällsvetarnas kompetenser. Det konstateras i fackförbundet Akavias nya rapport ”Den komplexa kompetensen? Om samhällsvetare och deras betydelse på framtidens arbetsmarknad”. Statsvetaren Julia Larsson håller med.
– De senaste 15 åren har vi haft ett alldeles för tekniktungt perspektiv på digitalisering, men det har skiftat. Nu handlar det också om hur vi kan förändra beteenden och arbetssätt för att underlätta implementeringen av digitala verktyg och lösningar. Här kan samhällsvetarna bidra med kunskaper inom analys, styrning och projektledning, säger Julia Larsson till Akavia Aspekt.
Hon är gruppchef för digitalisering och innovation på Adda, ett bolag inom Sveriges kommuner och regioner, SKR. Där arbetar hon med att stötta landets kommuner i den digitala omställningen, till exempel genom att bidra med kompetensutveckling. Julia Larsson är också Addas representant i ett av SKR-koncernens projekt som kallas ”Handslaget för digitalisering” som syftar till att samla landets samtliga 290 kommuner i ett antal digitaliseringsinitiativ, däribland övergången till digital post.
– Risken är att det startas små tekniktunga ”popcornprojekt” som lever sina egna liv vid sidan av verksamheten. Dessa faller ofta ganska platt, utan att verkställas och implementeras till verksamhetens nytta, säger hon och fortsätter:
– Med en samhällsvetare som ”mellanrumsledare” minskar den risken avsevärt då samhällsvetare ofta är duktiga på styrning, projektledning och på att verka i mellanrummet där de behövs.
När hon utbildade sig till statsvetare var planen inte att arbeta med digitalisering. Istället inledde hon karriären inom den kommunala sektorn som kommunsekreterare, verksamhetsutvecklare och projektledare. I grunden är hennes drivkraft att göra samhället bättre, vilket det är för många samhällsvetare, berättar Julia Larsson.
– Vi behövs inom alla delar av arbetslivet och särskilt inom offentlig sektor, eftersom vi förstår hur viktig byråkratin är för att kunna leverera en skatteeffektiv verksamhet till medborgarna och att byråkrati möjliggör demokrati, säger hon.
– Även inom arbetet med digitalisering behövs samhällsvetare som byråkrater. Det kan låta trist, men att förstå styrsystemet inom de offentliga och de politiska organisationerna är extremt viktigt. Samhällsvetare går ju igång på byråkrati.
En samhällsvetare som vill arbeta med digitaliseringen behöver inte själv vara expert på teknik, betonar Julia Larsson, även om det förstås inte skadar att ha en grundkompetens. Ännu viktigare är förmågan att planera, analysera och projektleda.
– Du behöver framförallt förstå sambandet mellan politik, ekonomi, juridik och digitalisering i den offentliga miljön. Jag brukar kalla det för ”mellansrumsledare”, det vill säga förmågan att kunna prata olika språk med olika verksamheter och stödfunktioner och sedan försöka knyta ihop dem med varandra.

Det finns inte många yrken idag som inte på ett eller annat sätt påverkas av digitaliseringen, berättar Julia Larsson.
– Så antingen kan du vara med som en del i den förändringen och implementeringen eller den som påverkas av denna förändring, säger hon.
Samhällsvetare är ett paraplybegrepp som inrymmer en mängd inriktningar. I jobbsökarsammanhang kan detta vara en nackdel, men Julia Larsson framhåller att det snarare kan vara en fördel eftersom man då inte är bunden till en specifik karriärväg.
– Jag tycker att man ska dra nytta av att man inte har en formell titel, för det betyder att man kan jobba inom en mängd områden. Generalister blir alltmer eftertraktade, säger hon och fortsätter:
– Visst, biljetten in i arbetslivet är ofta en formell universitetsexamen, men sedan finns stora möjligheter att utveckla olika typer av förmågor och färdigheter. Det viktigaste är att man är modig, nyfiken och lyhörd och att man har en vilja att ständigt lära sig nya saker. Den devisen har jag levt efter under min karriär.
Theodor Andersson är analytiker och omvärldsbevakare på Myndigheten för digital förvaltning, DIGG. Också han pekar på att digitaliseringen, inte minst den snabba framväxten av olika AI-lösningar, skapar behov av samhällsvetarnas kompetenser.
– Den digitala omställningen är en del av en pågående industriell revolution, så det är inga småsaker vi pratar om. Här har samhällsvetarna en viktig roll bland annat för att analysera samband mellan komplexa fenomen och för att förstå digitaliseringens konsekvenser för medborgarna eller kunderna, säger han.
I takt med att AI-verktygen får en mer framträdande roll på en rad samhällsområden kommer betydelsen av kreativitet, kritiskt tänkande och empati att växa, tror han.
– Införandet av AI-verktyg behöver genomsyras av de här förmågorna. Här kan samhällsvetare bidra genom att guida den digitala utvecklingen inom offentlig och privat sektor, så att man både har ett sunt kritiskt förhållningssätt till AI-verktygen och får det bästa möjliga utfallet av att införa AI-lösningar.
Hans råd till samhällsvetare är att gripa tjuren vid hornen och börja utforska generativ AI.
– Du behöver inte sätta dig vid någon skolbänk utan kan börja redan idag genom att skapa ett konto på någon av AI-tjänsterna och sedan experimentera både yrkesmässigt och privat. Då kan du få ett värdefullt försprång i utvecklingen och en bra förhandlingsposition gentemot tänkbara arbetsgivare, säger han.