Akavias nya lönestatistik visar att medianlönen för samhällsvetare under 2024 uppgår till 49 000 kronor. Det är en ökning med 1800 kronor, eller 3,8 procent, från föregående år. Ulrika Husmark, professionsanalytiker på Akavia, berättar att ökningen emellertid inte fullt ut kompenserar för den senaste tidens högre räntor och stigande inflation, alltså prisökningar på livsmedel, el, med mera.
Ulrika Husmark – Det handlar i praktiken om en lönesänkning, då löneökningen inte täcker upp för inflationen. Detta är inte unikt för samhällsvetarna, utan vi ser samma mönster för samtliga våra professioner, säger hon.

Otydlig bild av samhällsvetare påverkar löneläget
I lönetabellen ligger också samhällsvetarna klart efter andra professioner som it-akademiker, jurister och ekonomer. En förklaring till detta, enligt Ulrika Husmark, kan vara att själva ordet ”samhällsvetare” är ett brett begrepp som rymmer allt från genusvetare och kriminologer till samhällsplanerare och statsvetare. Därför finns hos vissa arbetsgivare en okunskap kring vilka kompetenser och förmågor som samhällsvetare besitter – någonting som återspeglar sig i lönekuvertet.
– Det finns ingen ”quick-fix” på detta problem, men i synnerhet som nyexaminerad samhällsvetare är det viktigt att tydligt beskriva sin kompetens, till exempel att man har en analytisk förmåga eller en specialistkompetens, säger Ulrika Husmark.
Hon pekar också på att flera omfattande samhällstrender talar för en efterfrågan på samhällsvetare. Här har vi till exempel ett ökat fokus på hållbarhetsrapportering, där samhällsvetare skulle kunna bidra i arbetet med planering och genomförande. Även i arbetet med civil beredskap kan samhällsvetare behövas för att göra analyser, skapa överblick och underlätta samverkan i både offentlig och privat verksamhet, menar Ulrika Husmark.
– Eftersom samhällsvetare ofta är duktiga på att se samband mellan komplexa samhällsfenomen tror vi också att de kan ha en roll att spela kring digitalisering och artificiell intelligens, till exempel som projektledare. Vi vet även att samhällsvetare ibland konkurrerar om samma tjänster som ekonomer och jurister – men att arbetsgivarna oftare har en tydligare uppfattning om kompetensen hos jurister och ekonomer.

Högst löner hos privata arbetsgivare
Enligt Akavias nya lönestatistik återfinns samhällsvetarna med de högsta medianlönerna inom branscherna finans, bank, industri, arbetsgivar/arbetstagarorganisation samt försäkring (se nedan). Om man tittar på lönerna ur ett sektorperspektiv är det samhällsvetarna i privat sektor som tjänar mest med en medianlön 2024 på 54 500 kronor. Det kan jämföras med medianlöner i statlig och kommunal sektor på 48 000 respektive 47 600 kronor.
– För samhällsvetare är löneläget högst i privat sektor och i branscher som finans, bank och industri – men då handlar det förmodligen om högre uppsatta chefer, specialister, analytiker och rådgivare. Detta är branscher som man vanligtvis inte förknippar med samhällsvetare, men statistiken visar att samhällsvetare behövs även där, säger Ulrika Husmark.
Hon fortsätter:
– De flesta samhällsvetare arbetar dock i statlig och kommunal sektor, till exempel på myndigheter eller regioner. Där kan det vara något enklare att få jobb, men samtidigt är löneläget lägre än i privat sektor.

Lägre löner utanför storstäderna
Samhällsvetarna i Storstockholm tjänar bättre än kollegorna i övriga Sverige. I huvudstadsområdet ligger medianlönen på 51 900 kronor. Det kan jämföras med en medianlön för samhällsvetare i norra Sverige på 44 500 kronor – en skillnad på nästan 17 procent.
– De flesta större arbetsgivare finns i Stockholm och därför tjänar samhällsvetare bättre där, men samtidigt är skillnaden mindre än för Akavias andra professioner. Det kan bero på att många samhällsvetare jobbar i offentlig sektor, till exempel i kommuner eller på myndigheter som är utlokaliserade på olika håll i landet, säger hon och fortsätter:
– Min bild är att samhällsvetare utanför storstäderna behöver kämpa lite hårdare för att hitta tjänster som motsvarar deras kompetens. Därför är det, återigen, viktigt att förklara och framhäva din kompetens för potentiella arbetsgivare och att tänka brett när du söker jobb.

Nybakade samhällsvetare bör lämna löneanspråk
Den rekommenderade ingångslönen för samhällsvetare 2024 är 36 100 kronor. Ulrika Husmark betonar att det är viktigt att alltid uppge ett eget löneanspråk.
– Din ingångslön påverkar löneutvecklingen under resten av yrkeslivet och med en lägre ingångslön blir det svårare att komma i kapp, eftersom det är ingångslönen som ligger till grund för löneökningarna framöver.
Därför bör nyexaminerade samhällsvetare förbereda sig för den första lönediskussionen lika noggrant som inför själva anställningsintervjun. Hennes råd är att lämna ett eget välgrundat löneanspråk och argumentera för detta, i stället för att rakt av acceptera det som arbetsgivaren föreslår. Enligt Akavias statistik får den som lämnar löneanspråk omkring 1700 kronor mer i ingångslön. Det kan verka lite – men på bara ett år blir det 20 400 kronor mer i plånboken.
– Var påläst om löneläget i branschen, kontakta Akavia för rådgivning och lägg dig gärna lite högre än den rekommenderade ingångslönen, för då har du ett bättre utgångsläge om arbetsgivaren kommer med ett motförslag. Och framför allt: motivera ditt löneanspråk! Det är särskilt viktigt som samhällsvetare att inte anta att arbetsgivare kan läsa mellan raderna, förklara i stället tydligt vilka förmågor du kan bidra med. Det blir motsägelsefullt om du först argumenterar för att du är rätt person för jobbet och sedan inte tar med samma inställning till löneförhandlingen.
Kan man inte förhäva sig själv om man lämnar ett högt löneanspråk?
– Nej, löneanspråket ska förstås ligga inom rimlighetens gränser. Det visar snarare att du är påläst kring löneläget för den tjänst som det gäller.