Fem faktorer som påverkar samhällsvetare i framtiden

Det finns cirka 37 500 yrkesverksamma samhällsvetare i Sverige, varav ungefär en tredjedel arbetar inom offentlig förvaltning, enligt SCB. Drygt hälften är kvinnor och ungefär en tredjedel är 50 år eller äldre. Vanliga yrken är planerare och utredare.

Många av samhällsvetarna har studerat ämnen som statsvetenskap, sociologi, kriminologi, statistik, inter­nationell politik eller nationalekonomi.

Behovet av välutbildade samhällsvetare väntas öka under de kommande åren, bland annat som en följd av att kompetenskraven ökar inom områden där det tidigare ansetts tillräckligt med kortare utbildning.

Samtidigt kan samhällsvetarens kompetens emellanåt vara mer svårdefinierad än andra yrkens, vilket riskerar att göra rollen mindre synlig. I Akavias senaste professionsundersökning uppger en tredjedel av de svarande samhällsvetarna att arbetsgivare har ganska eller mycket dåliga kunskaper om gruppens kompetens.

– Samhällsvetare konkurrerar ibland med jurister och ekonomer om samma jobb. Jag tror att det är viktigt att den som är samhällsveterare är tydlig med vad just hen kan bidra med, varför det aktuella jobbet passar just en samhällsvetare. Arbetsgivare har ofta inte koll på allt samhällsvetare behärskar, säger Ulrika Husmark, professionsanalytiker på Akavia.

Ett växande behov av samhällsvetares kompetenser

Arbetsmarknaden och även samhället i stort står inför en rad förändringar som pekar mot växande behov av samhällsvetare.

– Ett sådant område är krisberedskap och civilt försvar. Behovet av riskanalyser, beredskapsplanering och krissamordning ökar och bör samordnas utifrån ett helikopterperspektiv. Det är förmågor som många samhällsvetare behärskar.

– Ett annat växande om­råde är social hållbarhet. Stora företag ska göra hållbarhetsanalyser för att undersöka verksamhetens konsekvenser för sociala förhållanden, arbetsvillkor och liknande. Här behövs samhällsvetares spetskompetens om mänskliga rättigheter, liksom förmågan att analysera och bestämma tröskelvärden.

Exempel på ett tredje område är den gröna industriomställningen som förutsätter omfattande planering och utbyggnad av nya skolor, bostäder, infrastruktur och samhällsservice, inte minst
i norra Sverige.

Samhällsvetares analytiska förmåga en attraktiv egenskap i framtiden

I takt med att automatisering och digitalisering får en
alltmer framträdande roll i samhället ökar behovet av kreativitet, emotionell intelligens och intuitiv förmåga, menar Ulrika Husmark.

– Samhällsvetarens samhällsengagemang och förståelse för komplexa samhällsfrågor blir i det här sammanhanget extra viktig och användbar. Detsamma gäller analytisk förmåga, att kunna tolka data, förstå samband och dra slutsatser, men också att kunna presentera komplicerade problem och lösningar så att de blir begripliga för andra.

Förutom god digital kompetens väntas det även ställas ökade krav på juridiska kunskaper.

– Det kan vara bra för samhällsvetare att läsa en del juridik så att hen kan tolka regelverken och förstår det juridiska hantverket och det juridiska systemet.

– Men framför allt blir det allt viktigare att skaffa sig spetskompetens, att hitta en nisch som man har ett stort intresse för och blir riktig duktig på.

Läs också: Det här irriterar sig samhällsvetarna på hos kollegorna

Läs också: Framtidens kompetens: Samhällsvetare – Helhetsperspektiv attraktivt

Läs också: Hur mycket tjänar samhällsvetare 2024? Här är svaret!