Bra kommunikatörer är ofta osynliga

Vad är värt mest för en kommuns invånare: En kommunikatör eller en undersköterska? I en TT-intervju i våras kritiserade KD:s partiledare Ebba Busch regionerna för att de varslar vårdpersonal men behåller kommunikatörer.

– Man kan tycka att varumärkesbyggande och marknadsföring är att slösa med skattepengar, men för vissa kommuner handlar det om ren överlevnad – man måste locka människor och investeringar för att klara samhällsservicen, säger André Baltz, doktorand på Företagsforskarskolan vid Umeå universitet, som har skrivit avhandlingen ”Dialog och digital kommunikation i svenska kommuner”.

Det är inte bara Ebba Busch som har ifrågasatt kommunikatörernas värde. I bland annat Helsingborg har debatten varit tuff efter att föreningen Skattebetalarna 2020 konstaterade att staden har flest kommunala kommunikatörer i Sverige i förhållande till sin storlek.

– Men grejen med kommunikation är att om kommunikationen är bra, så syns inte kommunikatören. Det är ofta ett osynligt arbete, säger André Baltz.

Att det blir fler kommunikatörer i våra kommuner är en del av en större strukturell utveckling där förutsättningarna för svenska kommuners kommunikation förändras, konstaterar han.

– Kommunerna har fått ökade krav på kommunikation. De är också mer bekymrade över hur de framstår. Det är dels ett resultat av ökad granskning, dels av att delar av kommunens verksamhet har konkurrensutsatts, liknande den utveckling som näringslivet redan har haft.

För kommunerna råder konkurrens både inom och mellan kommuner, alla vill locka invånare och investeringar. Samtidigt står
kommunerna inför komplexa problem.

– Många strukturella problem kräver politiska lösningar och inte minst resurser. Det skapar svårlösta knutar. En enkel lösning är då att kommunicera i stället. Kommunikation och kommunikatörer kan
bli en del av lösningen. Men det är jättesvårt om till exempel ett sjukhus är en dålig arbetsplats, där människor blir sjukskrivna
och slutar. Arbetsmiljön blir inte bättre bara för att kommunikationen är bra eller att man kommunicerar mer. Och hur ska man kunna vända flödet av människor och företag från orten? Med ord? Många av kommunikatörernas uppgifter är extremt
svåra att lyckas med.

Hur många kommunikatörer är då rimligt i en kommun?

– Det är svårt att säga, det handlar om vad de gör. Ska man till exempel införa ett nytt digitalt trygghetslarm i en kommun så
spelar ju kommunikation en viktig roll. Och inom till exempel socialtjänsten har de fullt upp med kärnverksamheten, då finns det
ett behov av en yrkeskår som kan kommunicera, exempelvis vid ryktesspridning. Och fungerar det bra, är kommunikatören osynlig. Jag tycker snarare att diskussionen bör handla om vilken typ av kommunikation vi ska lägga skattepengar på.

Läs också: Fem faktorer som påverkar kommunikatörer i framtiden

Läs också: Framtidens kompetens: Kommunikatörer måste kunna tolka data

Läs också: Larmet från kommunikatörerna: AI skapar identitetskris i branschen