Under 2024 uppgår juristernas medianlön till 53 000 kronor i månaden, enligt färsk lönestatistik från Akavia. Det innebär en ökning på 1500 kronor, eller 2,9 procent, från föregående år. Ulrika Husmark, professionsanalytiker på Akavia, konstaterar emellertid att ökningen inte fullt ut kompenserar för högre räntor och stigande inflation, alltså prisökningarna på livsmedel, el och annat.
Ulrika Husmark– Det handlar i praktiken om en lönesänkning, eftersom löneutvecklingen på 1500 kronor inte täcker upp för inflationen. Det är inte unikt för juristerna, utan vi ser samma mönster för alla våra professioner, säger hon.
Även om lönekuvertet alltså har blivit tunnare för juristerna till följd av inflationen hamnar yrkesgruppen fortfarande i toppskiktet bland fackförbundets professioner – enbart it-akademikerna och ekonomerna ligger högre.
– Juristerna, precis som alla Akavias professioner, har en bra arbetsmarknad och det speglar sig också i löneläget. Men det är inte så att alla har jurister höga löner, utan det varierar efter bland annat tjänst, sektor och bransch.

Nybakade jurister bör lämna löneanspråk
Den rekommenderade ingångslönen för jurister under 2024 är 36 400 kronor. Ulrika Husmark betonar att det är viktigt att alltid lämna ett eget löneanspråk.
– Din ingångslön påverkar löneutvecklingen under resten av yrkeslivet och med en lägre ingångslön blir det svårare att komma i kapp, eftersom det är ingångslönen som ligger till grund för löneökningarna framöver.
Därför bör nyexaminerade jurister förbereda sig för den första lönediskussionen lika noggrant som inför själva anställningsintervjun. Hennes rekommendation är att lämna ett rimligt löneanspråk och argumentera för detta, i stället för att rakt av acceptera det arbetsgivaren föreslår. Enligt Akavias statistik får den som lämnar ett löneanspråk omkring 1700 kronor mer i ingångslön. Det kan framstå som lite – men på bara ett år blir det 20 400 kronor mer i plånboken.
– Var påläst om löneläget i branschen, kontakta Akavia för rådgivning och lägg dig gärna lite högre än den rekommenderade ingångslönen, för då har du ett bättre utgångsläge om arbetsgivaren kommer med ett motförslag. Och framför allt: motivera ditt löneanspråk! Det blir motsägelsefullt om du först argumenterar att du är rätt person för jobbet och sedan inte tar med samma inställning till löneförhandlingen.
Kan man inte förhäva sig själv om man lämnar ett högt löneanspråk?
– Nej, men löneanspråket ska förstås ligga inom rimlighetens gränser. Det visar snarare att du är påläst kring löneläget för den tjänst som det gäller.

Telekom, industri och finans i toppskiktet
Ulrika Husmark pekar på att arbetsmarknaden är god för jurister. De efterfrågas inte bara till ”traditionella” roller på advokatbyråer och inom domstolsväsendet, utan också inom den privata sektorn där ett ökat fokus på cybersäkerhet, krisberedskap och GDPR-frågor skapar stort behov av juridisk kompetens. Akavias lönestatistik visar att juristerna inom branscherna telekom, finans, industri, bank och bygg har de högsta medianlönerna (se nedan).
– Telekom har legat i topp i flera år och att industrin ligger så pass högt beror delvis på att svenska kronan är billig utomlands, vilket gör att det går bra för exportföretagen. Att bank och finans hamnar högt är inte förvånande med tanke på att de efterfrågar jurister som kan arbeta med hållbarhetsrapportering och regelefterlevnad, som blir allt viktigare frågor.
Noterbart är att medianlönen inom advokatbyråerna uppgår till 48 000 kronor – och därmed kvalar byråerna inte in bland de fem branscher där juristerna tjänar som mest. Statistiken ger dock inte hela bilden, eftersom den inte inkluderar byråernas delägare som vanligen har de största inkomsterna. Det beror på att delägarna bedriver egna verksamheter inom ramarna för byrån.
– Om delägarnas löner hade funnits med hade advokatbyråerna förmodligen legat i topp av alla branscher. Nu inbegriper statistiken i stället byråernas anställda biträdande och mer juniora jurister som än så länge inte har hunnit komma upp i jättehöga löner, säger Ulrika Husmark.

Lönen är viktig – men inte allt
Den som ska välja karriärväg som jurist bör inte bara stirra sig blind på lönen, anser Ulrika Husmark. På vissa håll i branschen, inte minst på de affärsjuridiska advokatbyråerna, är arbetsbelastningen hög och debiteringskraven hårda. På pappret får du alltså en hög lön – men du får också arbeta hårt för den.
– Du kanske har en hög månadslön, men om du slår ut den på antalet arbetade timmar är timpenningen kanske inte lika hög som du tror, och särskilt inte om du tar hänsyn till att du ofta har tajta deadlines, är ständigt nåbar och lever under arbetsrelaterad stress. Här får man göra en avvägning: hur passar min livssituation ihop med ett så krävande jobb?

Privat sektor överlägsen den offentliga
Akavias nya lönesiffror visar också att juristerna i privat sektorn har en betydligt högre medianlön (62 100 kronor) jämfört med kollegorna i den kommunala (51 000 kronor) respektive statliga (50 000 kronor) sektorn. Mellan den privata och statliga sektorn rör det sig alltså om en skillnad i medianlön på hela 24 procent. Ulrika Husmark understryker dock återigen att det är viktigt att ta hänsyn till andra faktorer än enbart lönen när man som jurist väljer sektor.
– Det är fortfarande väldigt få advokatbyråer som har kollektivavtal och fast man får en bra månadslön kan man själv behöva förhandla om till exempel pensionsavsättningar, föräldralön och andra delar. Och även om man anser att man har bra anställningsvillkor idag är de inte lika ”huggna i sten” när byrån saknar kollektivavtal, säger Ulrika Husmark.
Hon fortsätter:
– Löneläget är dessvärre lägre i privat och kommunal sektor, men där kan tryggheten upplevas som större eftersom det finns kollektivavtal samtidigt som arbetsbelastningen anses vara lägre. Det finns förstås undantag – till exempel har domstolsväsendet haft svårare att rekrytera notarier på grund av hög arbetsbelastning och tuff psykosocial arbetsmiljö. På sikt kanske detta kan leda till högre löner inom rättsväsendet.

Jurister i Stockholm tjänar bäst
Juristerna som arbetar i Storstockholm tjänar klart bättre än juristerna i resten av Sverige. I huvudstadsområdet är medianlönen för jurister 57 000 kronor, vilket är 10 procent högre än för juristerna i Göteborg där medianlönen ligger på 51 800 kronor. Juristerna i mellersta Sverige ligger sämst till med en medianlön på 47 800 kronor – det är nästan 20 procent lägre än kollegorna i huvudstaden.
– Att juristlönerna ligger högst i Stockholm är inte förvånande. Där finns de största arbetsgivarna och där är också levnadskostnaderna högre, vilket innebär att arbetsgivarna behöver betala mer för att kunna rekrytera jurister, säger Ulrika Husmark.
Hon betonar dock att arbetsmarknaden är god för jurister även utanför storstäderna, men att arbetsgivarna ofta är andra än i Stockholmsområdet.
– I juristbranschen finns en ganska snäv föreställning om att karriärvägen antingen är att jobba inom rättsväsendet eller på byrå, men idag arbetar sex av tio jurister i stället inom andra verksamheter: kommuner, myndigheter, privata företag och även ideella organisationer. Det är viktigt att tänka på när man söker jobb i övriga delar av landet.
Ulrika Husmark fortsätter:
– Däremot blir det svårt att nå samma höga lön som i Stockholm om man ska arbeta på mindre ort, såvida man inte har en efterfrågad specialistkompetens eller kan distansjobba för arbetsgivare i Stockholm.