Unikt kollektivavtal för advokat- och juristbyråer ”Vi bryter ny mark”

Förhandlingarna kring och diskussionerna om det nya kollektivavtalet för advokat- och juristbyråer har pågått under en längre tid mellan Akavia och arbetsgivarorganisationen Almega Tjänsteföretagen. Nu har förhandlingarna resulterat i ett pinfärskt kollektivavtal. Det undertecknades den 14 december ifjol, går under namnet Juristavtalet och började gälla den 1 januari i år.

Från Akavias håll har diskussionerna förts av biträdande förhandlingschef Maria Rautpalo och förhandlare Jens Jansson. Båda är nöjda över utfallet och berättar att ”tiden är mogen” för ett specifikt avtal för juristbranschen. 

– Akavia har många medlemmar som är jurister varav flera, inte minst yngre, har reagerat på avsaknaden av kollektivavtal i branschen. Man ser det som en kvalitetsstämpel och är att angelägen om att arbetsgivare ska ha ett avtal. Det unika med avtalet är att det innehåller särskilda lösningar som är anpassade efter branschens förutsättningar, och vi hoppas att det ska skapa mer trygghet i branschen och att det ska sätta en standard för hur arbetsgivare bör se på de anställdas skyldigheter och rättigheter, säger Jens Jansson.

Läs också: Kan man ha bättre villkor än vad kollektivavtalet ger?

Maria Rautpalo fyller i:
– I flera år har jurister, inte minst yngre, pekat på behovet av ett kollektivavtal. Vi hoppas att detta avtal ska bidra till schysstare arbetsvillkor samtidigt som det är anpassat till branschens förutsättningar.

Här kan du läsa om Akavias juristavtal

Juristavtalet liknar andra kollektivavtal för akademiker inom tjänstesektorn, men inom några områden har det gjorts speciella anpassningar. Till exempel kompenseras övertidsarbete med en veckas extra semester i stället för med övertidsersättning. Det finns dock möjlighet för parterna att avtala om traditionell övertidsersättning i stället för extra semester.

Läs även: Så mycket tjänar jurister 2022

– Arbetsbelastningen i branschen varierar mycket eftersom man jobbar nära klienterna och deras aktuella behov är styrande. Därför passar traditionell övertidsersättning ofta dåligt ihop med branschens förutsättningar. Idag är det nästan ingen i branschen som har övertidsersättning. Vi är nöjda med den lösning på övertidsfrågan som avtalet innehåller, säger Jens Jansson.

Maria Rautpalo fortsätter:
– Enligt avtalet ska arbetsgivaren också tydliggöra förväntningarna på hur en medarbetare ska vara tillgänglig. Avtalet kan därför förebygga och förhindra att obegränsat övertidsarbete förekommer.

Ett skäl till att det inte tidigare har funnits ett särskilt avtal är byråernas affärsmodeller och bolagsstrukturer som ofta kännetecknas av delägarskap. Vanligen är det så att en biträdande, yngre jurist förväntas jobba hårt under tuffa prestationskrav i flera år för att slutligen, förhoppningsvis, nå en position som delägare. Olika byråer har olika många delägare som i sin tur har varierande inflytande, vilket innebär att det inte alltid är glasklart vem som är anställd och vem som är arbetsgivare. Också på den punkten är det nya kollektivavtalet skräddarsytt genom att en ny delägare kan välja att antingen vara kvar eller gå ur avtalet, beroende på situation. 

Läs också: Kollektivavtal ger mer pang för pengarna

– Avtalet skapar valfrihet. Många delägare har en så pass liten andel att deras arbetssituation påminner om en vanlig anställds, och då bör de stanna kvar i avtalet. Om man i stället har en större ägarandel kan det vara rimligt att överväga att gå ur avtalet och träffa andra överenskommelser. Vi hoppas att denna skräddarsydda öppning ska göra det nya kollektivavtalet attraktivt för våra medlemmar som är delägare, säger Jens Jansson.

I skrivande stund, när avtalet har funnits tillgängligt i knappt två veckor, är det ännu inte någon advokat- eller juristbyrå som har anslutit sig till det nya kollektivavtalet, men nu påbörjas arbetet med att uppmärksamma och marknadsföra det.

Läs också: Stress kan vara bra menar psykiater Anders Hansen

– För Akavia är det viktigt att vi har lyckats träffa detta avtal, vilket kan skapa mer ordning och struktur i branschen. Det vi gör är att bryta ny mark. Nu påbörjar vi, tillsammans med Almega Tjänsteföretagen, det tidskrävande arbetet med att marknadsföra avtalet. Vi tror dock att detta särskilt anpassade avtal kan tilltala både våra medlemmar och arbetsgivare i juristbranschen, säger Maria Rautpalo.

Hon jämför med it- och bemanningsbranschen där kollektivavtal var en relativt sällsynt företeelse för omkring tio år sedan. Idag är situationen en annan och många verksamheter har anslutit sig.

– Att sälja in avtalet i juristbranschen blir ingen quick-fix utan det arbetet kommer förmodligen att pågå i flera år. 

Almega Tjänsteföretagens arbetsrättsjurist Gunnar Ekbrant, som har skött förhandlingarna för deras räkning, är också nöjd med Juristavtalet. Han berättar att det har förts konstruktiva diskussioner med ett givande och tagande.

– Det är inte varje dag som man är med om att skapa ett nytt kollektivavtal, utan detta visar att den svenska modellen fortfarande levererar. Bland Almegas medlemmar är andelen advokat- och juristbyråer förhållandevis låg, och vi hoppas att detta skräddarsydda avtal ska tilltala dessa verksamheter. Det bygger på den materia som finns i andra kollektivavtal men vi har också plockat bort de bitar som inte passar.

Läs också: Expertens tips för att fatta bättre beslut

Har ni något mål om hur många byråer som ska ha undertecknat avtalet i år? 
– Nej, det är svårt att säga. På de tjänsteavtal som finns sedan tidigare är teckningsgraden låg bland advokat- och juristbyråer, men vi hoppas att de hinder som vi nu har undanröjt, till exempel frågorna om delägarskap och övertidsersättning, ska bidra till ett stort intresse hos byråerna för det nya avtalet. Kollektivavtal börjar också mer och mer ses som en CSR-fråga. Jag menar inte att de företag som inte har kollektivavtal är oseriösa, utan att kollektivavtalet betraktas som en pusselbit inom CSR-arbetet.

Läs mer om Akavias kollektivavtal för jurister