Så påverkas samhället av domarkrisen

Redan för fem år sedan varnade Domarrekryteringsutredningen för att det ”kommer att uppstå en påtaglig brist på domare med allvarliga konsekvenser för samhället” och att det var alldeles för få kvalificerade sökande till ordinarie domaranställningar.
Sedan dess har antalet inkomna mål till domstolarna vuxit med nästan 10 procent medan antalet ordinarie domare bara har ökat med knappt 2 procent.

Domarna blir dessutom allt äldre. 2018 var 24 procent av de
ordinarie domarna 60 år eller äldre. I våras var andelen 29 procent. När det gäller de yngre domarna går utvecklingen åt motsatt håll. 2018 var 14 procent av de ordinarie domarna yngre än 45 år. I våras var andelen 10 procent.

Enligt statliga Domarnämndens senaste årsredovisning var det i fjol i genomsnitt 2,66 sökande per ledig domartjänst. I elva fall fick nämnden avskriva anställningsärenden för vidare handläggning på grund av att det helt saknades sökande. I 40 procent av ärendena fick man förlänga den ursprungliga ansöknings­tiden på grund av för få sökanden.
– Svårigheten att rekrytera domare och annan kvalificerad personal är åtminstone delvis geografiskt betingad. Det är till exempel enklare i storstadsområdena än i en del andra områden i Sverige, säger Anders Perklev som är ordförande i Domarnämnden och president i Svea hovrätt.
– Det finns starka argument för att koncentrera domstolarna till större orter och på det sättet underlätta rekrytering. Samtidigt har jag förståelse för de rättspolitiska skälen för att behålla de mindre tingsrätterna.

Läs också: Se rättsväsendet som en helhet

Det tar tio år att bli domare

Förutom att värna domaryrkets attraktivitet genom bland annat god arbetsmiljö och bra utvecklingsmöjligheter är det, enligt Anders Perklev, viktigt att öka antalet som är kvalificerade att söka ordinarie domartjänster om antalet domare ska kunna öka i framtiden.
– Från att någon har tagit sin juristexamen tills att personen kan bli aktuell för en ordinarie domaranställning tar det minst tio år. Det krävs med andra ord en ganska lång planeringshorisont.
För att underlätta rekryteringen är det sedan ett par år tillbaka möjligt för den som har god erfarenhet av kvalificerat juridiskt arbete att kvalificera sig för en domaranställning genom att under ett år arbeta som adjungerat råd i tings- och hovrätt.

– Det är det bland annat flera advokater som har gjort. Vi behöver fler vägar in i domaryrket än den traditionella via fiskaltjänstgöring, säger Anders Perklev.

– Åklagare som är tjänstlediga från Åklagarmyndigheten för att arbeta som adjungerade råd inför en eventuell domarkarriär får dock inte döma i brottmål enligt Högsta domstolens praxis. Det försvårar rekryteringen.

Läs också: Rättssäkerheten under press

Långa handläggningstider på grund av för få domare

Samtidigt som det råder brist på sökande till en del domartjänster har domstolarna fått allt mer att göra, vilket bland annat märks på de emellanåt mycket långa handläggningstiderna. Några exempel:

• 59 procent av tings- och hovrätterna samt förvaltnings- och kammarrätterna klarade 2021 inte ett eller flera av regeringens mål när det gällde handläggningstider.
• 80 procent av hovrätterna klarade inte regeringens mål när det gällde handläggningstider i brottmål som inte var förtursmål. För tingsrätterna var andelen 38 procent.
• 83 procent av förvaltningsrätterna klarade 2021 inte regeringens mål när det gällde handläggningstider i mål som inte var förturs- eller migrationsmål. Bland kammarrätterna var andelen 50 procent.

– De ökade balanserna och längre handläggningstiderna beror framför allt på ökad inströmning av brottmål. Till Svea hovrätt har antalet ökat med 50 procent sedan 2017, säger Anders Perklev.
– Mål med tidsfrister, till exempel häktade, prioriteras. Det gör att det blir mindre tid över till andra mål.

Vem är ansvarig för att det har blivit så här?
– I ett komplext samhälle ska man vara försiktig med att peka ut enskilt ansvariga. Men man kunde tidigare ha förutsett att ökade anslag till polis och åklagare skulle leda till ökad måltillströmning och ökat anslagen till domstolorna. Den ökning som vi nu får borde ha kommit tidigare.

Anders Perklev efterlyser balans och synkronisering när det gäller förstärkningar och satsningar på rättsväsendets olika delar.
– Det är viktigt att man i budgetarbetet kan ha en långsiktig planering. Ettåriga budgetar är ett bekymmer.

Det är en uppfattning som delas av Anna Nitzelius, sakkunnig på Akavia:
– Resurserna till rättsväsendet behöva öka. Men det är minst lika viktigt att det finns en långsiktighet i resurstilldelningen för att man ska kunna ha en bra planering, bemanning och en bra arbetsmiljö. De senaste årens ryckighet med ändringsbudgetar och liknande har i vissa fall varit svår att hantera.

– Från Akavias sida tycker vi att det borde finnas en parlamentarisk beredning för rättsväsendets långsiktiga utveckling och gärna en bred politisk överenskommelse om inriktningen och den långsiktiga finansieringen. Inte minst för att det tar lång tid att utbilda åklagare och domare.

Kanske vet man inte om man ska dömas till fängelse eller inte, bli av med jobbet eller få skadestånd för att huset som man har köpt och flyttat in i eventuellt är fuktskadat.

Anna Nitzelius, sakkunnig inom rättspolitik, Akavia.

I våras konstaterade Riksrevisionen att migrationsdomstolarnas hantering av asylmål har klara effektivitetsbrister och att domstolarna är långt ifrån att nå regeringens mål när det gäller handläggningstider. Sedan 2013 är det endast migrationsdomstolen i Stockholm som – under enstaka år – har varit i närheten av att nå målet.

Läs också: Tre av fyra civilanställda poliser vill byta jobb

Justitieombudsmannen (JO) har under flera år kritiserat domstolars långa handläggningstider och i beslut bland annat beskrivit situationen som ”mycket bekymmersam”.

– Enligt regeringsformen ska en rättegång genomföras rättvist, men också inom skälig tid. Att vänta på att få sin sak prövad kan både vara oerhört påfrestande och få allvarliga konsekvenser för en individ. Kanske vet man inte om man ska dömas till fängelse eller inte, bli av med jobbet eller få skadestånd för att huset som man har köpt och flyttat in i eventuellt är fuktskadat. En annan konsekvens är att företagstvister drar ut på tiden, säger Katarina Påhlsson som en av fyra justitieombudsmän och har tillsyn över de allmänna domstolarna.

– Muntlig bevisning riskerar att försämras om målen bli liggande länge, vilken kan gå ut över utredningarnas kvalitet men även rättssäkerheten. Vi människor glömmer ju saker och ting. Det blir också merarbete för domstolorna när målen läggs på hög. En del av utredningarna behöver kanske kompletteras.

Läs också: Forskarna om framtidens arbetsliv 2050

Vad är orsaken till de långa handläggningstiderna?
– Vi gör inga egna undersökningar av detta. Men en orsak som domstolarna själva för fram är den stadiga ökningen av brottmål sedan 2016. Andra förklaringar som det pratas om är domarbristen och att en del typer av mål blir alltmer komplexa. Växande antal förtursmål gör i viss mån att andra mål, till exempel familje- och tvistemål, trängs ut.

I inlagor till JO och Arbetsmiljöverket beskrivs en emellanåt mycket tuff och pressad situation på många domstolar med långa handläggningstider, för lite personal, svårigheter att rekrytera domare och andra kvalificerade medarbetare och hög personalomsättning. Det sistnämnda på grund av hög arbetsbelastning, men också för att andra arbetsgivare, även offentliga sådana, erbjuder bättre villkor.

En domstolschef skriver att en ”förutsättning för att långsiktigt kunna planera verksamheten och upprätthålla ett effektivt målarbete med bibehållen rättssäkerhet är att domstolen får en förutsägbar, hållbar och mer långsiktig budget samt inte är beroende av engångsbelopp med framförhållning”.
Arbetsmiljöverket har vid åtminstone ett par tillfällen under de senaste åren beslutat om vitesföreläggande mot Värmlands tingsrätt för brister i arbetsmiljön på grund av bland annat ohälsosam arbetsbelastning (ett av besluten är överklagat till kammarrätten som i skrivande stund inte har kommit med något avgörande).

Läs också: Åklagarna får ny säkerhetsavdelning

I fjol fick chefen för Örebro tingsrätt sluta efter omfattande kritik från personalen gällande just arbetsmiljön.
– Det är en mycket tuff arbetssituation på många domstolar, och det verkar aldrig ta slut. Det är inte konstigt att många lämnar, säger en domstolsmedarbetare som vill vara anonym.

Anders Perklev berättar att Svea hovrätt i höst ökar antalet nya fiskaler (under domarutbildning) från 40 till 53 per år.
– Vi behöver öka antalet fiskaler för att det i framtiden ska finnas tillräckligt med personer som är kvalificerade att söka ordinarie domartjänster och för att vi ska klara kommande pensionsavgångar.
– Jag skulle också vilja att man ökade antalet notarietjänster som är en förutsättning för att vi ska klara den framtida rekryteringen av fiskaler och åklagare, säger Anders Perklev.

Läs också: Yngre jurister eftersträvar balans i livet

Fotnot: Följande av regeringens mål gällande domstolarnas handläggningstider har Akavia Aspekt granskat.
Tingsrätter: Brottmål exklusive förtursmål – 75 procent ska avgöras inom fem månader. Tvistemål exklusive gemensam ansökan om äktenskapsskillnad – 75 procent ska avgöras inom sju månader.
Hovrätter: Brottmål exklusive förtursmål – 75 procent ska avgöras inom fem månader.
Förvaltningsrätter: Förvaltningsmål exklusive förtursmål och migrationsmål –75 procent ska avgöras inom sex månader. Avlägsnandemål ensamkommande barn – 90 procent ska avgöras inom två månader.
Kammarrätterna: Förvaltningsmål exklusive förtursmål och migrationsmål – 75 procent ska avgöras inom sex månader.