Många jurister funderar på att sluta: ”Lönen är inte allt”

I den nya rapporten från rekryteringsbolaget Sharp Recruitment & Consultants framgår att nästan hälften av juristerna ofta funderar på att lämna sina nuvarande anställningar. Totalt 55 procent av de kvinnliga juristerna går ofta omkring med sådana tankar jämfört med 42 procent av de manliga. Det är framförallt gruppen yngre biträdande jurister som sticker ut i sammanhanget – 74 procent av dem funderar frekvent på att sluta på sin arbetsplats.

En förklaring som presenteras i rapporten är den höga arbetsbelastningen och de höga tillgänglighetskraven för biträdande jurister på de affärsjuridiska advokatbyråerna.

–  En tydlig trend är att många jurister väljer att lämna advokatbyråvärlden för att istället arbeta på bolag, och huvudförklaringen är arbetsbördan på byråerna. I vanliga fall brukar biträdande jurister jobba kvar på byråerna åtminstone tills de har uppnått sin advokattitel men nu ser vi att många väljer att lämna tidigare än så, säger Zarina Virsholm, grundare av och partner på Sharp Recruitment & Consultants.

Hennes kollega Linda Sjöhagen, som har tagit fram enkätundersökningen, fyller i:
–  De biträdande juristerna på byråerna arbetar extremt mycket. Idag saknas det juridisk kompetens och personal i princip överallt och då har även de yngre juristerna större möjligheter att söka sig från byråer till bolag i ett tidigare skede. 

Svensk arbetsmarknad sticker ut
Rapporten visar även att strax över hälften av advokaterna – som alltså har klarat sig igenom ”hundåren” som biträdande jurister – ofta funderar på att byta arbetsplats. Det är förvånande för Zarina Virsholm, som har lång erfarenhet av rekrytering i juristbranschen.

–  Vi ser inte samma mönster i Danmark och Norge utan det är ett svenskt fenomen att även mer seniora jurister vill lämna. En förklaring kan vara att de jurister som har uppnått viss senioritet bara har ett framtida alternativ på byråerna: att bli delägare.

Zarina Virsholm konstaterar att det är flera faktorer som bidrar till denna situation.

–  Majoriteten av advokatbyråerna mäter till exempel endast intäkter vilket är det enda nyckeltal som ligger till grund för delägarskapet. Vid en benchmark med de större revisionsbyråerna märker man att det dels tar betydligt längre tid att bli partner, dels att revisionsbyråerna även mäter mjukare nyckeltal, såsom ledarskap. Man får inte glömma att delägarskap inte är ett alternativ för alla eftersom alla inte är entreprenörer, ledare och säljare. Men på många advokatbyråer finns endast det alternativet. Det är ”up-or-out” som gäller grundat på fakturerade timmar, säger hon.

Läs också: Juristkarriär med superlön - men var beredd på mycket jobb

Svårt att få ihop livspusslet 
Att få ihop livspusslet är ofta svårt för jurister, konstateras i rapporten. 46 procent av juristerna uppger att arbetet gör anspråk på tid som de hade velat tillbringa med sin partner eller familj. Ungefär lika många svarar att arbetsschemat gör det svårt att hinna med hushållssysslorna och att arbetssituationen tränger undan fritidsintressen och hobbys. 

–  Arbetsbördan är mycket hög på byråer, men den kan vara minst lika hög ute på bolagen. Det som skiljer är kravet på tillgänglighet. Som konsult är det svårt att undvika detta krav, men frågan är vad tillgänglighet är. Behöver man alltid leverera dagen efter till alla klienter och ska alla byråer konkurrera om snabb leverans? Kan man inte differentiera leveransen på andra sätt? Visst är det bra att få leverans nästföljande dag, men oftast räcker det även om leveransen görs några dagar senare. Det viktigare är att jag får reda på när leveransen kommer, säger Zarina Virsholm.

Lön är inte allt 
Samtidigt uppger närmare hälften av de jurister som ofta funderar på att lämna sin arbetsplats att de kan tänka sig att tacka ja till ett annat jobb med samma lönenivå. Nio av tio jurister i denna grupp vill hitta ett jobb som bättre uppfyller personliga drömmar och behov.

–  Många arbetsplatser vill locka och behålla jurister genom kraftiga löneökningar, men rapporten visar klart och tydligt att lönen inte är allt – även om den heller inte är oviktig. Det kan också handla om andra faktorer, däribland arbetsplatsens värderingar och möjlighet till balans i livet, säger Zarina Virsholm.

Läs också: Unikt kollektivavtal för jurist- och advokatbyråer

Rapporten visade även att bland de jurister som ofta funderar på att byta jobb upplever ungefär hälften att de blir frustrerade för att de inte kan uppnå sina arbetsrelaterade mål.

–  Jurister är i regel målinriktade personer som drivs av att utvecklas. Att då uppleva att man inte kan nå sina arbetsrelaterade mål påverkar såklart viljan att vara kvar. En bra rekryterande chef behöver tänka längre än rekryteringstillfället och ha en plan för hur juristen kan utvecklas. Det är ett mer hållbart sätt att arbeta på, säger Linda Sjöhagen.

Akavia Aspekt har tidigare rapporterat om Norstedts Juridiks branschrapport Framtidens jurist 2020, som omfattar enkätsvar från 3500 jurister i Sverige och Danmark. I den framgår att det råder en generationsklyfta inom yrkeskåren vad beträffar attityden till arbetslivet. 66 procent av de tillfrågade juristerna mellan 23 och 29 år framhåller work/life-balance som något av det viktigaste i yrkeslivet, medan motsvarande siffra är 35 procent hos juristerna som är 50 år eller äldre. Linda Sjöhagen och Zarina Virsholm konstaterar att attityden hos den yngre generationen jurister håller på att förändra arbetsmarknaden. 

–  När vi rekryterar ser vi ett mer ömsesidigt förhållande som innebär att det ska klicka åt båda håll. Det är idag ett jämnare maktförhållande mellan arbetstagare och arbetsgivare, säger Linda Sjöhagen.

Läs också: De driver byrå med annorlunda affärsmodell

Mindre lojalitet och mer fokus på värderingar
Zarina Virsholm säger att det alltjämt är de större affärsjuridiska advokatbyråerna som är de stora dragplåstren för yngre jurister. Samtidigt har de mindre byråerna vuxit alltmer i popularitet. De kan ofta erbjuda bättre arbetstider och mer varierande arbetsuppgifter.

–  Men det är ännu de större byråerna som lockar flest och de marknadsför sig också mer än tidigare mot yngre jurister. Många yngre tycker att tre-fyra hundår inte bara är en bra metodskola utan också ser bra ut på cv:t. Efter den perioden väljer man ofta att lämna, vilket blir dyrt för byrån som har investerat i att lära upp personen. Många delägare är förvånade över den höga omsättningen på yngre jurister. Det verkar vara andra tider nu med mindre lojalitet och mer fokus på värderingar. 

Läs också: Så kan jurister skapa balans i livet

Är det ekonomiska motiv som hindrar vissa byråer från att minska arbetsbelastningen?
–  Nu kanske jag sticker ut hakan, men: ja, hos vissa advokatbyråer är det definitivt en anledning. Idag är det mycket arbete som behöver göras av förhållandevis få anställda. Det kan visserligen göra att vinsten blir större, men frågan är om denna modell för att bedriva företag kommer att hålla i det långa loppet. Om man satsar mer på personalen idag kanske det kommer att kosta mer nu, men samtidigt kan det leda till bättre kvalitet och högre vinst långsiktigt, säger Zarina Virsholm.