”Många affärsjuridiska byråer har ett stort jämställdhetsarbete framför sig”

I en ny rapport har Ulrika Husmark, professionsanalytiker på  Akavia, intervjuat sju affärsjuridiska advokatbyråer och tagit del av flera undersökningar om jämställdhetsläget inom juristbranschen. I rapporten framgår bland annat att fler kvinnliga än manliga jurister är drabbade av negativ stress och att färre kvinnor hinner med arbetet på ordinarie arbetstid.

Undersökningar visar också att 35 procent av de kvinnliga juristerna har utsatts för sexuella trakasserier på jobbet, jämfört med sju procent av männen. Det är också fler kvinnor som drabbas av kränkande särbehandling – fyra av tio kvinnliga jurister på byrå jämfört med 25 procent av männen. 

Det är ganska anmärkningsvärda och nedslående siffror. Det ser inte så bra ut på jämställdhetsområdet inom juristbranschen och många byråer har ett stort arbete framför sig, säger Ulrika Husmark.

Läs också: Vinnaren av Årets justitia 2021

Sedan lång tid tillbaka är det fler kvinnor än män som antas till och tar examen från landets olika juristutbildningar. Det är också fler kvinnor än män som genomgår notarietjänstgöring och ansöker om inträde i Advokatsamfundet. Detta förhållande återspeglar sig emellertid inte på delägarskapet i branschen: åtta av tio delägare på affärsjuridiska advokatbyråer är alltjämt män, trots att kvinnor utgör den största rekryteringsgruppen.

I rapporten skriver Ulrika Husmark att kvinnorna faller bort längs vägen – och en försvårande omständighet som lyfts fram är de affärsjuridiska byråernas affärsmodeller och hierarkiska organisationer. De biträdande juristerna förväntas jobba under hög stress och tuffa prestationskrav i flera år för att slutligen, förhoppningsvis, erbjudas delägarskap, varefter de också tjänar betydligt mer. Delägarna är konsulter som ansvarar för och fakturerar till sina respektive uppdragsgivare, och de betalar också en summa som ska täcka byråns gemensamma kostnader. 

Läs också: Juristkarriär med superlön - men var beredd på mycket jobb

— Denna affärsmodell är ett problem eftersom många delägare då väljer att inte prioritera gemensamma frågor, exempelvis investeringar för ökad jämställdhet. De jurister som blir delägare kanske förväntar sig att nästa generations biträdande jurister ska jobba lika hårt, och därför är den här hierarkiska strukturen svår att förändra, säger Ulrika Husmark.

I rapporten nämns också att många yngre jurister – och då ska vi komma ihåg att kvinnor är i majoritet bland de utexaminerade juristerna – värdesätter balans mellan jobb och fritid framför exempelvis möjligheten till delägarskap, vilket Akavia Aspekt har skrivit om bland annat här. 

— Jurister som inte vill satsa 150 procent för att bli delägare har svårt att finna roller inom byråernas nuvarande affärsstrukturer. Det är ett hinder för ökad jämställdhet men det är också en överlevnadsfråga för byråerna som har fått allt svårare att rekrytera jurister, och då ofta kvinnor. Eftersom affärsjuridiska byråer inte sticker under stol med att de ofta har ett högt arbetstempo, är det rimligt att anta att unga kvinnor med andra värderingar väljer bort dessa byråer, säger Ulrika Husmark.

I rapporten intervjuas som sagt företrädare för sju affärsjuridiska byråer om deras jämställdhetsarbete, och det presenteras även åtgärdsförslag. Enligt Ulrika Husmark kan några lösningar för ökad jämställdhet vara att se över affärsmodellerna och undvika delägarskap, förbättra möjligheten till balans mellan jobb och fritid, ta bort den individuella provisionen, ha lägre faktureringskrav och skapa karriärvägar för de som inte vill bli delägare. 

Läs också: De driver byrå med annorlunda affärsmodell

—  Det finns en attityd i branschen i stil med att ”så har vi alltid jobbat och så måste det se ut” – men uppenbarligen stämmer inte det. Det finns åtminstone en affärsjuridisk byrå som medvetet har valt bort delägarskapsmodellen för att istället låta juristerna bli anställda, säger hon och fortsätter:

— På den byrån har de också tagit bort den individuella provisionen, som ofta gör att alla bara ser över sitt eget hus, och ersatt den med en gemensam byråbonus, vilket gagnar ett mer kollektivt tänk. Där har man också sänkt de ekonomiska förväntningarna och behöver inte jobba lika sena timmar. 

Men om man inte är delägare är det väl inte särskilt enkelt att förespråka lägre faktureringskrav?

— Exakt, det är delägarna som bestämmer riktningen och deras inställning är avgörande. Jag tror dock att man som biträdande jurist kan väcka den tanken och peka på att det även går bra för byråer som har en lägre indragningskvot. Det handlar om att bestämma vad som är en rimlig lönsamhet, och jurister som vill ha balans i livet kanske därför väljer bort de byråer som har höga krav på intjäning och lönsamhet. 

Läs också: Intervju med Sargon De Basso

När, tror du, är det lika många kvinnor och män som är delägare på de affärsjuridiska byråerna?
— Det beror på hur snabbt traditionella byråer agerar och ställer om. Om unga jurister i allt större utsträckning söker jobb utanför affärsjuridikbyråbranschen blir rekryteringsunderlaget allt mindre och det kan bli ett starkt incitament till förändring. Att det helt enkelt blir en framtida överlevnadsfråga kan nog sätta fart även på de mest reaktionära byråerna, säger Ulrika Husmark.