Juristers roll i hållbarhetsomställningen

Här tittar vi närmare på juristers roll i hållbarhetsomställningen.

Christina Griebeler är juris doktor, advokat i både Sverige och Tyskland, sitter i styrelsen för det svenska advokatsamfundet, ingår i samfundets klimat- och hållbarhetsarbetsgrupp och har sin bas i Frankfurt am Main. Hon tror att EU:s nya hållbarhetsdirektiv kommer att få stor påverkan på advokatbyråerna – framför allt sådana som sysslar med affärsjuridik. 

– Jag är helt begeistrad över vilken effekt direktiven redan har haft. Tidigare var det relativt få som fokuserade på de här frågorna. De ansågs dessutom som lite egendomliga. Nu är det allt fler som är medvetna om vilken hållbarhetsutmaning vi står inför – men också om dess relevans för juridiken. Många fler än tidigare funderar över hur de kan bidra. 

Hur påverkas advokatbyråerna? 

– Vi märker hur företagen – våra kunder – ställer fler och fler frågor och har ett växande behov av information och rådgivning. Det gäller inom de flesta rättsområden. 

Som? 

– Ett konkret exempel är hyresavtal. I sådana kan det läggas in klausuler om solpaneler på taken, hållbar sophantering, värmeåtervinning i ventilationen, återvinning av vatten och liknande. På liknande sätt är det med många finansierings- och låneavtal. Om vissa klimat- eller utsläppsmål uppfylls blir räntan lägre. 

– I samband med köp av eller investeringar i företag kommer man allt noggrannare att gå igenom verksamheten, leverantörskedjor, miljö- och klimatpåverkan, löneskillnader mellan män och kvinnor, energianvändning, hur bolaget finansierar sig, om affärsmodellen är hållbar även om 20 år, och en mängd andra faktorer.   

Vilket ökar kravet på kompetensutbildning av jurister? 

– Det varierar så klart. Men rent generellt tror jag att det behövs ett bredare perspektiv på hållbarhet och ökad förståelse för hur olika delar hänger samman. 

Christina Griebeler berättar att krav på kompetens i hållbarhetsfrågor blir allt vanligare vid upphandling av juridiska tjänster – men även att byråerna är hållbara. 

– Det kommer snart vara en hygienfaktor. 

Bör en ung jurist som vill vara attraktiv på arbetsmarknaden plugga exempelvis biologi eller hållbarhet? 

– Det kan säkert vara nyttigt. Jag tror också att det kan vara bra att skaffa sig praktisk erfarenhet av dessa frågor, till exempel genom att göra praktik på ett företag som arbetar mycket med detta, eller göra volontärarbete åt en ideell organisation. Fundera också gärna över hur hållbart du lever ditt eget liv, till exempel när det gäller konsumtion av varor, resor, mat och så vidare. 

Christina Berggren, advokat och partner på MAQS Advokatbyrå, betonar vikten av att byråerna i god tid informerar sina kunder om hur de kan tänkas påverkas av regelförändringarna. 

– En del kunder hör av sig i samband med att de nya reglerna börjar gälla. Men då kan det vara för sent.  Vi lägger ner mycket tid på att informera våra kunder om bland annat de nya hållbarhetsdirektiven, hur de kan tänkas påverkas av dem, vilka delar de bör prioritera och liknande. Med tiden kommer allt fler företag att omfattas av direktiven även om de till att börja med enbart gäller de största. 

Innebär det nya affärsmöjligheter? 

– Nej, det skulle jag inte säga. Däremot kommer vi allt djupare in i kundernas verksamhet. 

Behöver ni ta in nya kompetenser på grund av hållbarhetsdirektiven? 

– Vi anställer jurister som är intresserade av frågorna, men har hittills inte anställt några renodlade specialister. Vi samarbetar med olika partner som är duktiga på det här området, inte minst revisionsbyråer. Vi lär oss dessutom mycket av våra kunder. För många av dem är bra hållbarhetsarbete en överlevnadsfråga.