Fyra faktorer påverkar framtidens jurister

Det finns omkring 37 000 yrkesarbetande jurister i Sverige. Omkring 40 procent är verksamma inom offentlig förvaltning, 25 procent inom juridisk och ekonomisk konsultverksamhet och 10 procent inom finans- och försäkringsverksamhet. 

35 procent är 50 år eller äldre. Omkring 60 procent av juristerna är kvinnor, en andel som väntas öka något under de kommande åren.

Precis som inom andra akademiska utbildningar tar kvinnor examen i betydligt högre utsträckning än män.

Många jurister arbetar inom branscher och yrken som inte kräver juristexamen, till exempel utredare och handläggare, och konkurrerar då ofta med ekonomer och samhällsvetare om jobben. Trots det är arbetslösheten bland jurister, både nyexaminerade och yrkeserfarna, stabilt låg.

Häromåret uppgav till exempel mer än hälften av de svarande arbetsgivarna i SCB:s så kallade Arbetskraftsbarometer att det enligt deras erfarenhet råder brist på yrkeserfarna jurister. Endast en av tio ansåg att tillgången var god.

De flesta juristerna får jobb innan examen

I fjol visade Akavia i en undersökning på stor efterfrågan på nyexaminerade jurister. Mer än hälften av dem som deltog i undersökningen, och som tog sin examen under läsåret 2021/2022, uppgav att de fick sitt första arbete med relevans för utbildningen redan innan de hade avslutat sina studier.

För ytterligare 30 procent tog det inte mer än tre månader. Även Arbetsförmedlingens prognoser pekar på goda jobbmöjligheter för jurister.

Hårdare tag i rättssystemet och hög ålder påverkar i stor grad efterfrågan på jurister

Allvarligare kriminalitet, skärpta straff och kraftigt växande resurser till rättsväsendet – framför allt polisen – har bidragit till ökad efterfrågan på jurister, bland annat i domstolarna.

Samtidigt väntas ett stort antal domare gå i pension i år, enligt statliga Domarnämndens senaste årsredovisning, där det dessutom konstateras att under 2023 fick fler anställningsärenden än under föregående år skrivas av på grund av för få sökande, i en del fall noll.
Det är dessutom svårt att tillsätta en del notarietjänster.

– Blir det ett bestående problem kan det leda till allvarlig kompetensbrist inom hela rättsväsendet, säger Ulrika Husmark, professionsanalytiker på Akavia.

En förutsättning, förutom juristexamen, för att senare kunna utbilda sig till åklagare, domare eller kronofogde är att ha genomfört notarietjänstgöring.

– Förutom domstolarna och Åklagarmyndigheten är även polisen i behov av fler jurister, både som utredare och handläggare.

Ulrika Husmark säger att det är viktigt att det finns en framförhållning i såväl resurstilldelning som förändringar av rätts­väsendet.

– Politikerna behöver tänka mer långsiktigt och strategiskt. Hattandet försvårar.

Även regelefterlevnad och beredskap påverkar efterfrågan på jurister

Enligt SCB:s bedömning väntas arbetsmarknaden för jurister både breddas och växa. En högre andel av dem som arbetar som exempelvis planerare och utredare förväntas i framtiden ha en juristutbildning.

– Det ökade fokuset på regelefterlevnad, både i privat och offentlig sektor, ökar behovet av jurister. Även i arbete med krisberedskap och civil beredskap, ett område som växer, behövs det juridisk kompetens, säger Ulrika Husmark.

Samtidigt gör digitaliseringen att andra juridiska arbetsuppgifter försvinner, till exempel en del volymarbetsuppgifter som enklare genomgång av avtal och andra juridiska texter.

– Det leder till att vissa instegsjobb kan försvinna. Många nyexaminerade jurister lär behöva börja arbeta med mer avancerade arbetsuppgifter än i dag.

Enligt en analys som Akavia har gjort behöver jurister i framtiden, precis som många andra kvalificerade yrkesgrupper, i växande utsträckning kunna bearbeta, förstå och tolka stora mängder digital information i olika format. Man behöver också ha kunskap om hur it-systemen fungerar och hur man som jurist kan använda sig av dem.

Behöver jurister komplettera sin utbildning med studier i programmering?

– Nej, det tror jag inte, men det kommer att efterfrågas jurister som både har juridisk och teknisk kunskap, säger Ulrika Husmark.

– Internationellt är det betydligt vanligare än i Sverige med tvärvetenskapliga utbildningar, att studenterna läser både juridik och teknik. Vi ligger lite efter.

Läs också: Förändring krävs för att locka fler kvinnor till advokatbyråtoppen

Läs också: Brist på balans i livet får yngre jurister att byta jobb

Läs också: Arbetsvillkor för domare - en fråga om rättssäkerhet