Ett år efter att de hade avslutat kompletteringsutbildningen var 65 procent etablerade på arbetsmarknaden, enligt Universitetskanslersämbetets (UKÄ) senaste utvärdering (2021).

I den beskriver myndigheten vad som har hänt med de lärare, jurister, läkare, tandläkare och sjuksköterskor som genomgick kompletterande utbildning vid ett svenskt lärosäte under perioden höstterminen 2014 till vårterminen 2017.

Av dem som fullföljde utbildningen hade 74 procent efter ett år en god ställning på arbetsmarknaden och 13 procent en osäker ställning. Det sista innebär relativ låg arbetsinkomst eller att de var arbetslösa en del av året. 11 procent hade en svag ställning och 2 procent stod utanför arbetsmarknaden.

Mentorprogrammet för invandrade akademiker

Akavias mentorprogram för akademiker födda utomlands och med utländsk examen startade 2010 i samarbete med Stockholm Stad och SFX-utbildningen Svenska för ekonomer, jurister och samhällsvetare vid SIFA. Det körs två gånger per år och, håller på i cirka sju månader.

Programmet innehåller tre obligatoriska gemensamma träffar/utbildningar för alla adepter och mentorer och varje adept och mentor ska träffas individuellt minst en gång i månaden. Målet är att öka adepternas möjligheter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Matchning av adept och mentor görs utifrån profession, adeptens intressen samt utbildnings- och yrkesbakgrund och adeptens önskemål om framtida yrkesinriktning. Vårens mentorprogram brukar starta runt februari och höstens i september/ oktober.

Här kan du läsa mer:

Så funkar det att vara adept och invandrad akademiker och få en mentor

Så funkar det att vara mentor åt en invandrad akademiker

Av dem som genomgick den kompletterande lärarutbildningen var etableringsgraden 73 procent efter ett år. Bland tandläkarna var den 83 procent, sjuksköterskorna 81 procent, läkarna 74 procent och juristerna, den klart minsta utbildningen räknat i antalet deltagare, 65 procent.

Matchningen mellan den kompletterande utbildningen och det som personerna som deltagit i den arbetar med varierar stort mellan grupperna. Bland sjuksköterskorna var den 93 procent, bland tandläkarna 92 procent och lärarna 80 procent. Matchningen var klart lägst bland dem som genomgått den tvååriga kompletterande juristutbildningen, 38 procent.

– Jämfört med dem som tog examen på en motsvarande ordinarie utbildning tar det något längre tid för dem som läst en kompletterande utbildning att etablera sig, men efter några år är de i allmänhet i kapp med undantag för juristerna, säger Anders Viberg som är utredare vid UKÄ.

Läs också: Människorättsjuristen Parul Sharma utmanar arbetslivet

Läs också: Brottmålsadvokaten: "Så har min karriärväg sett ut"

Läs också: Lönestatistik: Så mycket tjänar jurister 2023

Kompetensbehovet och invandrade akademiker

Trots stor brist på kvalificerad arbetskraft har många invandrade akademiker svårt att få jobb. Bland högutbildade flyktingar och anhöriginvandrare är det bara en av tio som efter sex år i Sverige har ett jobb som motsvarar deras utbildning – något som leder till mycket stora kostnader för det svenska samhället. Kartläggningen publicerades i augusti 2022.

Kompetensbehovet kan lösas med invandrade akademiker

Lee Wermelin: "Ett stort slöseri för samhället"

Fler skulle kunna få sin utbildning översatt

Fyra av tio utländska jurister fick jobb efter utbildning

Hon fick rätt jobb - tack vare sin mentor