Framtidens kompetens: Jurister behöver skaffa etisk kompass

Hon är doktor i digital transformation, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm och har egen erfarenhet av cirka tio års arbete som jurist i domstol, på advokatbyrå och storföretag.

Charlotta Kronblad, vars forskning är inriktad på digitaliseringen av juristbranschen, menar att branschen som sådan står inför stora förändringar. Många volymarbetsuppgifter, till exempel enklare genomgång av avtal och andra juridiska texter, har tagits över eller håller på att tas över av smarta digitala verktyg.

Läs också: Kommunikatörer måste kunna tolka data

– Samtidigt som maskinen ska göra det som den är bäst på, till exempel lagra och hantera stora mängder information, behöver vi utveckla de förmågor som bara vi människor har, till exempel kreativitet och empati.

Läs också: Ekonom - kreativt tänk blir allt viktigare

– Dessutom behöver jurister skaffa sig en etisk kompass för att kunna avgöra om ett råd som kommer från en maskin är rimligt och rätt eller inte. Det finns otroligt många problem som inte går att lösa med annat än mänskliga kompetenser. Behovet av expertkunskaper kommer inte att försvinna.

Läs också: It och tech måste ständigt lära om

Vad behöver redan yrkesverksamma jurister vidareutbilda sig inom?

– Det varierar så klart, men ett viktigt område gäller förståelse
för de algoritmiska beslutssystem som håller på att införas i offentlig sektor och konsekvenserna och riskerna av sådana implementeringar.

– Ska till exempel domare kunna döma på ett rättssäkert sätt i dagens väldigt komplexa och digitaliserade värld måste de förstå digitaliseringen och ha ett grundläggande tekniskt språk som gör att de – och även andra jurister – kan tala om exempelvis algoritmer. I dag finns det en utbredd algoritmisk ”illiteracy” som försvårar.

Läs också: Samhällsvetare - helhetsperspektivet blir allt mer attraktivt

Många tycks ha svårt att värdera olika krypterade kommunikationstjänster.

– Min forskning visar att det bland jurister finns en bristande kompetens vad gäller algoritmiska beslutssystem, men det finns även en kompetensbrist kring värdering av avkrypterad bevisning, värdering av positionsdata från mobilmaster eller om en video som används som bevisning är deepfake eller inte. Dessutom råder en bristande förståelse för kryptovalutor, som ju många brottsliga nätverk använder sig av för att tvätta pengar.

– Jag tror att det bland jurister finns en generell kompetensbrist vad gäller digital teknologi.

Läs också: Personalvetare - Här driver AI förändringen

Vilket väl gör att jurister med digital kompetens är extra attraktiva på arbetsmarknaden?

– Det tror jag absolut. Många byråer som jag talade med i arbetet med min doktorsavhandling sökte efter jurister som även kunde koda och som förstod teknologin från grunden.

Alla jurister behöver väl dock inte komplettera sin utbildning med några års studier i programmering?

– Nej, absolut inte, men det kan vara bra om några gör det. Däremot är det många som behöver utveckla sin digitala kompetens och förståelse. Jag tror också att vi behöver bli bättre på att samarbeta med andra experter och anpassa vårt juridiska språk så att även andra förstår vad vi pratar om.

Läs också: Vems ansvar är det att säkra dina kunskaper?