Aktivitetsersättning är en tidsbegränsad ersättning till personer i åldern 19–29 år med minst 25 procent långvarigt nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.
Ersättningen får man om man deltar i daglig verksamhet. Syftet är att ge deltagaren meningsfull sysselsättning.
Beslut om ersättning fattas av Försäkringskassan. Samma sak gäller för sjukersättning som den som har fyllt 30 år kan få.
Under senare år har allt fler överklagat Försäkringskassans avslagsbeslut.
– Med framgång. De flesta får till slut sin ersättning efter beslut av domstol. Tyvärr är domstolarnas handläggningstider i dessa mål mycket långa, vilket leder till stora problem, säger Nina Alander som är förbundsjurist på Riksförbundet FUB.
– Genomsnittstiden för mål gällande aktivitetsersättning är 17 månader. I en del domstolar kan det ta två år innan ett mål är avgjort, med mycket stora konsekvenser för de som drabbas.
Du kan påverka arbetsmarknaden genom ditt medlemskap
Du kan också påverka svensk arbetsmarknad! Genom att bli medlem i Akavia kan du vara med och styra svensk arbetsmarknad. Som medlem i ett fackförbund kan du engagera dig i de frågor du tycker är viktiga för din bransch eller dig. Hos Akavia finns det många möjligheter för dig att påverka och engagera dig i professionsgrupper, via medlemspaneler, styrelser eller utskott. Läs mer om dina möjligheter att påverka.
I fjol gjorde Inspektionen för socialförsäkringen en granskning av hur det går för unga (20–24 år) som har fått avslag på ansökan om aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga och som inte tidigare har haft ersättningen, sammanlagt 3 000 personer.
Undersökningen visar bland annat:
- Året efter avslagsbeslutet saknar många inkomst av arbete. Sju av tio har låga eller inga inkomster och få studerar.
- Fyra av tio behöver vända sig till socialtjänsten för sin försörjning.
- Var femte har skulder hos Kronofogdemyndigheten, vilket är en större andel än bland andra ungdomar i motsvarande ålder.
– Det här är en av de absolut fattigaste grupperna i samhället. Många mår ofta väldigt psykiskt dåligt av ett avslagsbeslut och känner en väldig stress, säger Nina Alander.
Vad bör man göra för att korta handläggningstiderna?
– Det är i dag många mål i domstolarna som är prioriterade. Det gäller inte mål kring aktivitets- och sjukersättning, vilket drabbar bland annat våra medlemmar hårt.
– Jag tycker att det är uppenbart att domstolarna är överbelastade av arbete. Det behöver anställas fler domare och annan personal.
Läs också: Psykologiskt ledarskap: Det behöver medarbetare med ADHD – och alla andra
Läs också: Bolaget som ser fördelarna med en diagnos
Läs också: Dolda funktionshinder - så får du pedagogisk studiehjälp
Granskning av domarbristen
Sex av tio domstolar misslyckas med att nå regeringens
mål när det gäller handläggningstider. Det visar Akavia Aspekts granskning som publiceras i oktober 2022.
De långa handläggningstiderna – som bland annat beror på för få domare i kombination med ett ökande antal mål – får stora konsekvenser på flera samhällsområden.
Investeringar i ny energiproduktion som försenas – trots att Sveriges elbehov växer – och unga som står utan inkomst och mår psykiskt dåligt i väntan på beslut om aktivitetsersättning, är bara två aktuella exempel.
Så påverkas samhället av domarkrisen
Handläggningstiden för vindkraft har fördubblats
Domstolarnas långa handläggningstider drabbar unga med funktionsnedsättning
Du kan påverka arbetsmarknaden genom ditt medlemskap
Du kan också påverka svensk arbetsmarknad! Genom att bli medlem i Akavia kan du vara med och styra svensk arbetsmarknad. Som medlem i ett fackförbund kan du engagera dig i de frågor du tycker är viktiga för din bransch eller dig. Hos Akavia finns det många möjligheter för dig att påverka och engagera dig i professionsgrupper, via medlemspaneler, styrelser eller utskott. Läs mer om dina möjligheter att påverka.
Text: Mikael Bergling
Publicerad
Uppdaterad