Syskonen får pris för juristernas metoo-upprop: ”Branschen reagerade”

Hej Emma och Ida! Grattis till priset "Årets Justitia 2021". Hur känns det att ta emot priset?

– Emma: Det känns såklart väldigt hedrande att få priset Årets Justitia och extra fint att vi får det tillsammans. Justitiapriset gör ett viktigt jobb och vi är stolta över att tillhöra en bransch som värdesätter strävan efter jämställda arbetsplatser och ett jämställt samhälle i stort.  

 Hösten 2017 drog ni igång juristernas metoo-upprop #medvilkenrätt, där tusentals kvinnliga jurister kom med vittnesmål om sexuella trakasserier inom juristbranschen. Låt oss backa bandet en smula, varför startade ni uppropet?

– Ida: Emma och jag hade haft en löpande dialog under flera år om hur dessa beteenden tycktes förekomma tämligen ogenerat och normaliserat på många arbetsplatser i vår bransch. När de modiga skådisarna publicerade sitt upprop #tystnadtagning, kände vi igen mycket från vår egen bransch och blev då inspirerade till att se om vi kunde få kvinnor att våga berätta om sina upplevelser. Gensvaret var massivt och vi insåg redan efter ett dygn att vi behövde vara fler. Vi fick då med oss två fantastiska jurister i arbetet, Maria Nääv och Caroline Snellman, och vi fyra arbetade sedan tillsammans dygnet runt med uppropet. 

Läs också: Justitiaprisets vinnare 2022

Det var totalt 13 000 kvinnor som anslöt till Facebookgruppen som ni skapade i samband med uppropet, och som skickade vittnesmål per mejl. Sedan var det 4445 kvinnor som undertecknade en artikel om #medvilkenrätt. Varför tror ni att det blev så pass stort?

–Emma: Flera anledningar. Metoo-hösten hade precis dragit igång och plötsligt fanns ett utrymme att prata om sådant som tidigare kanske enbart hade talats om bakom stängda dörrar. Genomgående under arbetet med uppropet fanns det i gruppen en väldigt stark känsla av att det var dags att på riktigt rikta ljuset mot de problematiska liksom olagliga beteenden som allt för många kvinnor utsattes för på sina arbetsplatser. Det fanns en igenkänning och en genomgående känsla av att  “nu räcker det”. Det var hög tid att prata om det, med gemensam röst. Sedan reagerade juristbranschen, i alla skikt och delar, med mycket engagemang, vilket gjorde att uppropet inte gick någon förbi. 

Läs också: Diskussionen om sexuella trakasserier har mattats av

Vad förvånade er i samband med uppropet, fick ni någon aha-upplevelse?

–Ida: Vi vet att kvinnor utsätts för denna typ av beteende i hög utsträckning. Men massan och spridningen i alla olika skikt och verksamhetsgrenar var förvånande. Inte ens vi hade nog förstått hur utbrett detta var. En annan del som förvånade var mediernas agerande kring viljan att publicera namn på talespersoner och få till uthängningar om enskilda händelser. Där behövde vi stå emot ordentligt och vara tydliga med krav på anonymitet. Vårt syfte var aldrig att hänga ut någon utan syftet var genomgående att belysa ett större systematiskt problem. Därför fick ingen namnges varken i Facebookgruppen eller i artikeln som publicerades.

Nu har det passerat några år sedan #medvilkenrätt, vad upplever ni att uppropet ledde till?

– Emma: Vår upplevelse är att uppropet har bidragit på flera olika sätt. Det finns idag en plattform som möjliggör diskussion och samtal om frågor som tidigare har varit svåra eller känsliga att prata om eller “ta i”. Uppropet gjorde det även tydligt att det inte rör sig om enskilda problem eller händelser utan att det är ett betydligt bredare strukturellt problem. 

Läs också: Justitiaprisets vinnare 2020

Vad har ni under åren fått för reaktioner från de manliga kollegorna i branschen? 

–Ida: De som har sagt något till mig har varit främst positiva. De har uttryckt att de inte hade förstått omfattningen, och att de har välkomnat samtalet och att frågan lyfts. 

 Vad behöver göras rent konkret för att få bukt med sexism och sexuella trakasserier inom juristbranschen?

– Emma: Rent konkret behöver arbetet hela tiden hållas levande, och det från ledningshåll. Ledningen måste visa, med handling proaktivt och reaktivt, att dessa frågor är allvarliga och även sätta tonen för arbetet. Det måste finnas en “tone from the top” som genomsyrar hela verksamheten. 

Ni är systrar, hur kommer det sig att ni båda bestämde er för att bli jurister?

– Emma: Vi var båda lockade av juridiken som det fantastiska verktyg för samhällsförändring som det ju faktiskt är. Sedan är det en bred utbildning som möjliggör flera karriärvägar. Därtill är vår pappa jurist, vilket gjorde att vi tidigt fick upp ögonen för yrket. 

Det är fler kvinnor än män som tar examen från juristutbildningarna, men samtidigt är det fortfarande betydligt fler män än kvinnor som är delägare på exempelvis de affärsjuridiska advokatbyråerna. Vad tror ni om framtiden för jämställdhetsfrågan i branschen?

–Ida: En bra och svår fråga. Jag tror att vi tillsammans, män och kvinnor, kan nå en mer jämställd bransch om vi hjälps åt. Men det kräver att vi alla drar vårt strå till stacken. De med makt att förändra måste våga göra det. Alla vill inte bli delägare men vi tappar många på vägen på grund av de strukturer som idag sitter i väggarna. Om vi ska lyckas behålla talanger och möjliggöra att fler (främst) kvinnor kan ta sig även till de högsta maktpositionerna, behöver vi kanske tänka om kring vad vi premierar och hur vi arbetar. Det kan handla om exempelvis mer flexibilitet kring arbetstider under småbarnsåren och ett aktivt arbete med inkludering. Jag vill tro att vi alla vinner på en jämnare spelplan – och är hoppfull om att vi ska nå dit.

Fakta
Emma Fagervall är compliance officer på Folksam.
Ida Kjos är head of legal and compliance på Advisa.