Ljus framtid för it-akademiker

Det är knappast någon nyhet att det har varit en god och stabil arbetsmarknad för yrkeserfarna it-akademiker under de senaste åren. Nu presenterar SACO prognoser för de kommande fem åren i rapporten ”Framtidsutsikter – här finns jobben för akademiker år 2026”. Där konstaterar de att det inte finns några tecken på att efterfrågan kommer att minska under denna period, eftersom samhället har ett ökande behov av digitala tjänster.

Läs mer: Så mycket tjänar du som business analyst, systemarkitekt och it-arkitekt.

Även Arbetsförmedlingen bjuder på långtidsprognoser kring jobbchanser inom olika yrken, och en sökning på yrkesroller som it-arkitekter, systemutvecklare samt mjukvaru- och systemutvecklare ger alla samma resultat: det är ”mycket stora möjligheter till arbete”. Och det gäller inför såväl 2022 som 2026.

Organisationen TechSverige bekräftar bilden och anger i sin rapport ”IT-kompetensbristen” att det befaras bli ett underskott på 70 000 personer inom techsektorn till år 2024. De lyfter bland annat fram behovet av kompetens inom data science/AI, spelutveckling, programmering (både back-end och front-end) och DevOps.

– Visst är det ljusa framtidsutsikter inom den här branschen. Nere på detaljnivå kan man kanske se att det är vissa yrkesroller som ”bara” ger stora möjligheter arbete i Arbetsförmedlingens prognoser, som exempelvis drift-, it- och supporttekniker. Detta till skillnad då mot till exempel utvecklarna som har mycket stora möjligheter till arbete, säger Ida Inga, professionsanalytiker på Akavia.

Samtidigt konstaterar hon det ofta kan vara en brant utvecklingskurva för de som befinner sig på en ”junior” nivå.

– Till exempel kan en tekniker många gånger ha goda möjligheter till att utvecklas, vilket öppnar dörren till andra mer kvalificerade tjänster, som att vara it-arkitekt.

Läs också: Mångfald inom it

Och redan i dagens läge är det alltså en gynnsam situation för de flesta it-akademiker som söker jobb. I SCB:s ”Arbetskraftsbarometern 2020” anger fyra av tio arbetsgivare att de upplever brist på nyexaminerade inom systemvetenskap och programmering. När det gäller tillgången på yrkeserfarna är bristen än mer påtaglig enligt SCB, som menar att efterfrågan på kompetens inom data science är den som växer snabbast.

Läs också:  Prisad ledare som utvecklar spelglädje

Även Akavias rapport ”Efter examen 2021” ger en bild av hur det ser ut i dagens läge, och anger bland annat att av de systemvetare som tog examen under läsåret 2019/2020 fick drygt sju av tio ett kvalificerat arbete inom tre månader efter examen. Dessutom fick fyra av tio av de nyutexaminerade systemvetarna i undersökningen ett kvalificerat jobb redan innan de hade avslutat utbildningen.

– Vad gäller de geografiska skillnaderna, så är det givetvis störst efterfrågan i storstadsområdena, men även Östergötland sticker ut med ett stort behov av it-kompetens just nu, säger Ida Inga.

Könsfördelningen är en fråga som återkommer i it-branschen, vilken fortfarande domineras av män.

– Men det finns rätt tydliga skillnader mellan olika sektorer, exempelvis är det en jämnare könsfördelning i offentlig och kommunal sektor än i privat sektor.

Läs också: Framtidsutsikter för juristerna år 2026

Allt pekar alltså på fortsatt ljusa tider för landets it-akademiker. SACO lyfter dock fram några faktorer som skapar en viss osäkerhet kring rekryteringsbehovet inför 2026: konjunktursvängningar, globaliseringen och den snabba utvecklingen inom it.

– Historiskt sett har det här varit en bransch som varit rätt tydligt konjunkturkänslig. Så kan det säkert vara i viss mån fortfarande, även om jag tror att den känsligheten har minskat. Något annat som skulle kunna påverka efterfrågan är annars att det blir en allt mer global arbetsmarknad, och att en del av jobben försvinner från Sverige, säger Ida Inga.

Läs också: Ekonomers möjligheter till jobb till 2026