AI tar nya steg – men behöver fortfarande mänsklig hjälp

I september 2020 publicerade The Guardian en nyhetsartikel där de angav det nya AI-verktyget GPT-3 som skribent. Språkmodellen GPT-3, som månaderna dessförinnan seglat upp som en snackis i AI-kretsar, sägs vara överlägsen tidigare versioner när det gäller att bland annat sammanställa fullt förståeliga och relevanta texter utifrån givna underlag.

Tidningsartiklar är bara ett av användningsområden som entusiasterna ser framför sig. I juridiska sammanhang lär GPT-3 till exempel kunna användas för att hjälpa advokater att sammanfatta tidigare domar i liknande fall och att skriva vissa rapporter eller avtal. Ekonomer kan få hjälp med analyser av exempelvis bolagsbeskrivningar på olika språk eller att snabbt sammanfatta kvartalsrapporter.

Exakt hur betydelsefullt detta utvecklingssteg kommer att vara är svårt att säga. Men experterna är överens om att AI i olika former kommer att ha stor påverkan på vårt samhälle. Vinnova skriver i en rapport från 2018:

Sveriges värdeskapande potential i användningen av AI i näringsliv och offentlig verksamhet är stor. De flesta bedömningar pekar på en tillväxtpotential som är dubbelt så snabb med stort AI-utnyttjande i ekonomin jämfört med ett lågt AI-utnyttjande.

 

Läs också: Akavia om digitalseringen och framtidens arbetsliv

– En av utgångspunkterna för att ta tillvara dessa möjligheter är att se till att människa och maskin kan arbeta tillsammans på bästa sätt, säger Jeanette Nilsson, AI Ecosystemdriver på RISE.

Läs också: Forskningen om AI på Rise

Det handlar bland annat om att fördela arbetsuppgifter på rätt sätt, eftersom vi den mänskliga intelligensen på vissa områden är vida överlägsen dagens AI-teknik – och vice versa. AI är till exempel oslagbart när det gäller att hitta mönster i stor mängd data. Men det gäller att medveten om att tekniken fortfarande präglas av människan, påpekar Jeanette Nilsson.

Läs också: AI och rekrytering

– Jag hör ibland tankar om att det är bra att använda AI i rekryteringssammanhang, för att det skulle innebära att de vanliga fördomarna inte skulle påverka urvalet. Men det är ingen naturlig effekt av AI, för den bygger sina urval på den input den har fått av en människa i något skede av processen.

På RISE pågår projektet ”AI-agendan för Sverige”,  där de ”presenterar förslag som syftar till att accelerera de positiva effekterna av AI-användningen i det svenska samhället på kort och lång sikt”.

– Det är viktigt att ta tillvara möjligheterna med AI-utvecklingen i ett tidigt skede så att vi inte riskerar att halka efter andra länder. I exempelvis Finland görs en nationell satsning kring AI, eftersom regeringen har bedömt att det är ett så viktigt område.

Jeanette Nilsson menar att man även som chef och medarbetare bör ta aktiv del av utvecklingen.

– Jag tycker att företag – och även fackförbund för den delen – borde erbjuda AI-utbildningar. Och på individnivå kan man ta lyfta frågan om vad AI kan göra för företagets eller organisationen på en arbetsplatsträff eller i ett medarbetarsamtal.

Läs också: Styr AI framtidens domar?