70 000 it- och techanställda saknas

I den senaste rapporten “It-kompetensbristen” från TechSverige är slutsatsen att kompetensbristen inom tech hotar svensk innovationskraft och tillväxt. 

För att kunna möta den kraftigt ökade efterfrågan av digitala lösningar med videomöten, molntjänster, artificiell intelligens, internet of things, e-handel med mera behövs såväl skickliga företag som kunniga medarbetare, som skapar och underhåller digitala tjänster och den digitala infrastrukturen, enligt rapporten.

Redan 2012, 2015 och 2017 identifierade IT&Telekomföretagen (som numera heter TechSverige) en fortsatt kompetensbrist. I den senaste rapporten från december 2020 bedöms det aktuella behovet uppgå till ytterligare hela 70 000 it-akademiker och medarbetare fram till 2024. 

– Vi har gjort analyser i några år. Vi kommer sakna 70 000 i den it-intensiva techsektorn till 2024, om inget görs. Det är exklusive behoven i näringslivet i övrigt, offentlig sektor etcetera, framhåller Åsa Zetterberg, förbundsdirektör TechSverige.

Läs också: Höga löner för it-akademiker 2022

Bristen på it-akademiker och andra medarbetare inom hela samhället bedöms vara mycket högre än de 70 000 som saknas inom techsektorn. Tyvärr måste företag inom techsektorn redan tacka nej till affärer och uppdrag för att de saknar medarbetare med rätt kompetens, enligt rapporten.    

– Kompetensbrisen är största hindret för tillväxt, summerar Åsa Zetterberg det bistra läget. 

I rapporten “Tech – Sveriges nya basindustri” från TechSverige från 2021 konstateras att Tech blivit en ny bas för svensk ekonomi och möjliggör andra branschers utveckling liksom klimatomställningen. Tech är ju mycket bredare och större än det som traditionellt benämnts IT och telekom. Den omfattar även allt från finans (fintech), hälsa (healthtech), skola (edtech), medicin (medtech), mat (foodtech) till smarta välfärdtjänster (govtech) och miljöteknik (cleantech).

Från 2018 till 2020 växte branschens bidrag till BNP med 1300 procent till 281 miljarder kronor. Bidraget i BNP i absoluta tal var nästan lika stort som de traditionella basindustriernas sammanlagda bidrag. Techbranschen svarade för över 6 procent Sveriges export 2020 medan traditionella basindustrier som papper, pappersmassa och pappersavfall, metaller samt plast och gummi utgjorde knappt fem, fyra respektive två procent, enligt TechSveriges rapport.

-Globalt är det jättekonkurrens om it-kompetens. Den globala bristen uppskattas i vissa sammanhang till 85 miljoner techarbetare till 2030, uppger Åsa Zetterberg. 

För att lyckas som företag i den utmanande situationen gäller det bland annat att jobba med employer branding, skapa attraktivitet kring branschen, företaget och de intressanta jobben, samt en inkluderande och stimulerande kultur. En branschrapport från Nyckeltalsinstitutet visar att företag inom IT- och telekombranschen har många styrkor som arbetsgivare, men också att det finns vissa utmaningar när det gäller att vara attraktiva, jämställda och hälsosamma arbetsgivare. 

– Framför allt visar branschen mycket goda värden på alla hälsotal. Sjukfrånvaron är och har under en längre tid varit låg i IT- och telekombranschen, det gäller både kort- och långtidsfrånvaro, understryker Åsa Zetterberg. De som utbildar sig eller jobbar inom it, digitalisering och techhar en guldsits. De är och kommer att vara väldigt efterfrågade framöver.   

Läs också: Hon söker fler kvinnliga etiska hackare

– Vi måste locka fler att välja tech, där finns framtidsjobben. Det är inte bara programmerare som efterfrågas, utan många andra kompetenser och förmågor. Det sker stor utveckling inom hälso- och skolområdet, inom hållbarhet, finans, smarta tjänster inom handeln med mera. Det är så mångfacetterat.

Läs också: Brist på it-kompetens i norr

För individen är det den bästa investeringen att satsa på it, digitalisering och tech. Då öppnar sig många möjligheter och intressanta vägar i framtiden. Tyvärr lider branschen fortfarande lite av datanördsstämpeln, konstaterar hon. 

– Branschen älskar datanördar och de är väldigt efterfrågade och värdefulla. Men vi behöver också många andra typer av människor och kompetenser.   

Hennes bästa tips till arbetsgivare är att sätta starkt fokus på att attrahera, behålla och utveckla medarbetare. Det kan handla om att jobba med employer branding, att träffa studenter och samarbeta med universitet och yrkeshögskolor genom att bl a erbjuda praktikplatser, se till att ha bra arbetsvillkor och en inkluderande kultur samt att satsa på kompetens- och karriärutveckling.  

Läs också: Mångfald inom it

Hur bedömer du arbetsvillkoren?

– Jag skulle vilja säga att arbetsvillkoren generellt är väldigt bra. Kompetensen är som sagt väldigt efterfrågad och rent lönemässigt ligger branschen bra till och även sett till hälsotal med relativt låg grad av sjukskrivningar. Det är en framtidsbransch, med stora utvecklingsmöjligheter och stor flexibilitet. 

Hur kan man rusta sig?

– Alla medarbetare oavsett sektor kommer att löpande behöva uppgradera sin digitala kompetens. Det handlar om ett livslångt lärande som norm. Likaså behöver alla företag ha förmåga att ta vara på digitaliseringens möjligheter och förhålla sig till allt som sker kopplat till den teknologiska utvecklingen och nya affärsmodeller. Som individ ska man såklart alltid lyssna på sig själv och sitt eget intresse. Men vi ska nog alla vara lite uppmärksamma på att vi ibland har fördomar och förutfattade meningar om olika jobb, som kanske inte stämmer. Det är bra att vara nyfiken, våga testa, lära nytt och lära om. 

Läs också: Ljus framtid för it-akademiker

Brist på it-kompetens i norr

De stora industrisatsningarna i norra Sverige innebär ett skriande behov av kompetens – inte minst är it-akademiker hett eftertraktade inom både privat och offentlig sektor.

Tendensen är tydlig: Företag i norra Norrland tvingas avstå uppdrag och skjuta på investeringar. ”Vi måste få hit fler människor, det är enda lösningen”, säger Anja Palm, näringslivschef i Skellefteå till Dagens industri. 

Northvolt i Skellefteå är något av en symbol för tillväxten och satsningarna. Medarbetarskaran i deras batterifabrik väntas gå från cirka 500 till över 1000 personer under 2022. När fabriken är fullt utbyggd år 2025 ska det finnas omkring 3000 personer på lönelistan. 

Läs också: "AI kommer att underlätta våra liv" säger forskaren Viginia Dignum

Tillsammans med andra stora arbetsgivare i regionen – som LKAB, Mobilaris och Vattenfall – har de tagit initiativ till projektet. T25 (”Talent 2025”). Syftet är att attrahera hela 25000 personer till industribolag och underleverantörer i Västerbotten och Norrbotten de kommande fem åren.

Och det är förstås inte enbart ingenjörer och operatörer som behövs. I en kartläggning av kompetensbehovet i 29 norrlandskommuner återfinns bland annat jobbtitlarna it-projektledare, NET-utvecklare och it-säkerhetsspecialist.

– Jag har en sju sidor lång lista framför mig, det är en uppräkning av utannonserade jobb hos de stora arbetsgivarna här i området just nu. Det är tydligt att det finns en oändlig efterfrågan på it-kompetens, säger Jörgen Hult, varumärkesansvarig på Piteå kommun.

Han är även styrgruppsordförande för initiativet Hemlängtan, där fem kommuner har gått samman för att med gemensamma krafter kunna locka kompetens.

Läs också: 70 000 it-akademiker saknas

– Det är inte enbart industriföretag som är ute efter folk. Vi ser även stora behov inom offentlig sektor, bland annat på grund av att det pågår enormt omfattande digitaliseringsarbeten inom kommuner och regioner.

Hans listor med utannonserade jobb visar dock långt ifrån hela bilden, konstaterar han.

– Många tjänster tillsätts utan att de ens annonseras ut, för arbetsgivarna tänker att de inte får önskad effekt på det sättet. De tar till andra metoder, bland annat genom att befintliga medarbetare får en premie om de kan tipsa om någon som låter sig headhuntas, säger Jörgen Hult.

Läs också: Hon söker fler kvinnliga etiska hackers

Marita Lundgren, enhetschef på Arbetsförmedlingen i Luleå, håller med om att det finns ett mörkertal när det gäller hur många och vilka tjänster som behöver tillsättas.

– Det stämmer, det är inte samtliga lediga jobb som anmäls till Platsbanken. Men utifrån de tjänster som utannonserats ser vi att det efterfrågas bland annat systemanalytiker, it-chefer och it-projektledare på många håll, säger Marita Lundgren.

Läs också: It-bolaget som ser fördelarna med en diagnos

Hon konstaterar att det är en expansion på flera fronter just nu; både i form av nyetableringar och befintliga företag som utökar verksamheten.

– Dessutom befinner vi oss i ett demografiskt läge generellt i länet med många pensionsavgångar. Generellt sett är det en brist – inom överskådlig tid – på personer med akademisk utbildning, säger Marita Lundgren.

I viss mån kan arbetsuppgifter utföras på distans, vilket är det nya normala i många verksamheter, konstaterar hon.

– Men det är inte alla roller som kommer kunna skötas helt och hållet på distans. Det är också viktigt att vara en del i teamet, därför är det positivt om man bor inom pendlingsavstånd till arbetsplatsen och kan alternera.

Läs också: Kompetenserna och förmågorna som behövs inom it och tech i framtiden

Jörgen Hult förklarar att de hittills har satsat rätt mycket på att locka ”hemvändare” till regionen.

– Det är en ganska stor process att få folk att flytta när de väl har etablerat sig någonstans. Då är tröskeln åtminstone lägre för de som kommer härifrån. Men nu är kompetensbehovet så stort att vi måste tänka om och bredda målgruppen. Vi måste jobba på alla fronter, säger han.

Han har märkt att det fortfarande finns en hel del förutfattade meningar om vad livet i norra Sverige innebär.

Läs också: Högre lön i Stockholm eller Göteborg?

– Själv har jag rötterna längst ner i södra Sverige, och det jag har upptäckt är att det är en väldigt levande region. Dessutom öppnas unika möjligheter att få ihop vardagen, med ökad livskvalitet, och samtidigt ha ett intressant arbete i ett expansivt sammanhang. Plus att man bidrar till den viktiga gröna omställningen – det är ju vad alla industrier här fokuserar på just nu.