Tre faktorer som påverkar ekonomers yrke i framtiden

Det beräknas finnas knappt ett par hundra tusen yrkesverksamma ekonomer i Sverige, vilket gör yrket till ett av de vanligare. Ungefär 80 procent arbetar i privat sektor. Könsfördelningen är jämn.

– Arbetsuppgifterna varierar precis som titlarna som dessutom förändras i snabb takt. Det är en mycket bred profession, säger Nina Forssblad.

Enligt en aktuell bedömning från Statistiska centralbyrån (SCB) väntas arbetsmarknaden för ekonomer förbli god även under de kommande åren. I en jobbprognos för åren fram till 2029 beskrev Saco i våras arbetsmarknaden för nyexaminerade ekonomer som i balans, det vill säga att det finns ungefär lika många utbildade personer som det finns arbeten.

För bland annat revisorer, redovisningsekonomer, controllers och organisations- och managementekonomer bedöms möjligheterna till jobb som extra bra, medan det väntas råda större konkurrens inom finansiering och marknadsföring.

Mer komplexa och otydliga roller framåt

En förklaring till den förväntat goda arbetsmarknaden för många ekonomer är utbildningsväxling, alltså att allt fler ekonomjobb kräver högre utbildning, men även att det saknas ekonomer till många tjänster.

I takt med att uppdragen och arbetsuppgifter blir mer komplexa, rollerna inte längre är lika klara och tydliga som förr och dessutom går in i varandra, ökar kraven på såväl bredd- och spetskompetens som erfarenhet.

Som för många andra yrkesgrupper växer kraven även på ekonomer inom digitalt kunnande och förståelse för digitaliseringens möjligheter. En rad områden är redan starkt påverkade av nya tekniken: marknadsföring, försäljning, finansiell rådgivning, analys och redovisning, för att bara nämna några exempel.

– Vissa arbetsuppgifter förenklas i och med AI-stöd, en del försvinner, men det inne­bär inte att även jobben behöver göra det. Däremot förändras de. Även i fram­tiden kommer det att behö­vas kunniga ekonomer, inte minst inom redovisning, säger Nina Forssblad.

– Men samtidigt som det finns ett växande behov av redovisningskompetens är det många ekonomistudenter som, delvis på grund av att det i media och på andra ställen pratas om att AI kommer att ta över jobben, väljer att inte läsa redovisning. De tror att de kommer att ha svårt att få jobb inom redovisning när de är klara. Det är en helt felaktig uppfattning som tyvärr är levande på många ställen.

I en aktuell rapport påvisar Akavia bland annat följande:

• På en del högskolor är det så få studenter som väljer redovisning som inriktningsämne i sin examen att flera av högskolorna har valt att ha gemensamma kurser. Andra erbjuder inte längre inriktningen på grundnivå.
• Många nyutexaminerade studenter saknar, enligt vittnesmål från arbetsgivare, tillräckliga kunskaper i redovisning.

Detta samtidigt som behovet av revisorer väntas öka, bland annat för att klara granskning av företagens växande – lagstadgade – håll­barhetsrapportering, men också som en del i arbetet med att bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Dessutom utreds om revisionsplikten för mindre aktiebolag ska återinföras.

– Jobbmöjligheterna är med andra ord mycket goda för den som läser redovisning.

Ett resultat av den ökade digitaliseringen är att det genereras allt större mängder data, vilket ökar kraven på god analysförmåga, kreativitet och kritiskt tänkande. Kompetenser som kommunikations-, samarbets- och pedagogisk förmåga blir viktigare, även i roller där det tidigare inte varit lika centralt.

– Många kommer att få andra, kanske mer rådgivande och kvalificerade, arbetsuppgifter än vad de har i dag, säger Nina Forssblad.

Läs också: Ekonom - enkel kompetensutveckling på egen hand

Läs också: Det här behöver ekonomer kunna – framtida kompetenskrav

Läs också: Sökes: ekonomer som kan hållbarhet