Ojämna villkor inom revision och rådgivning

Arbetsvillkoren varierar mellan olika delar av revisions- och rådgivningsbranschen, som – enligt beräkningar av branschorganisationen FAR – består av drygt 14 000 bolag med sammanlagt 37 000 anställda, framför allt verksamma som revisorer, redovisningskonsulter, skatterådgivare eller lönekonsulter.

Ungefär hälften av bolagen arbetar med redovisning och knappt en tredjedel med revision. De flesta – 95 procent – har färre än fem anställda. Även i många andra branscher och sektorer – både privata och offentliga – arbetar redovisningsekonomer. Elva bolag har fler än 300 anställda. De sistnämnda bolagen står för nästan hälften av branschens omsättning och ungefär 40 procent av antalet anställda.

Mycket av senare års kritik och larmrapporter gällande slavhav, vassa armbågar, strikta hierarkier, bristande arbetsmiljö och tuffa debiteringskrav har varit inriktat på de större revisionsbolagen.
Flera av dem har en personalomsättning på drygt 20 procent, vilket är ungefär dubbelt så mycket som på arbetsmarknaden i stort.

Många anställda arbetar mycket övertid, emellanåt betydligt mer än arbetstidslagens begränsningar om 200 timmars allmän övertid per år. På ett av de större revisions- och rådgivningsföretagen var det, enligt statistik som Akavia Aspekt har tagit del av, häromåret ett förhållandevis stort antal anställda som arbetade mer än 600 timmars övertid (i förhållande till normal arbetstid, det vill säga 40 timmars arbetsvecka). En del kom upp i mer än 1 000 timmars övertid.

I Akavias senaste medlemsenkät (hösten 2023) uppgav cirka 20 procent av de svarande som arbetar i redovisnings- och revisionsbranschen att de arbetar mer än 17 timmar övertid i månaden och 4 procent att dem arbetar mer än 32 timmar. 21 procent uppgav att de redovisar maximalt hälften av sin övertid.

I en aktuell rapport pekar Akavias professionsanalytiker Nina Forssblad på några av branschens utmaningar:

• Färre studenter väljer redovisning som inriktningsämne i sin examen. På en del högskolor är antalet studenter så lågt att flera av högskolorna har valt att ha gemensamma kurser. Andra erbjuder inte längre inriktningen på grundnivå.
• Färre söker till doktorandutbildningar i redovisning, vilket förvärrar bristen på disputerade forskare – och lärare – inom ämnet.
• Många studenter saknar tillräckliga kunskaper i matematik, vilket bidrar till att de väljer andra inriktningar än redovisning eller revision i sin examen.
• Arbetsgivare vittnar om att många nyutexaminerade studenter saknar tillräckliga kunskaper i redovisning. Arbetsgivare anser också att det brister i nyutexaminerades analytiska och strategiskt tänkande och förmåga att se sammanhang.
• Arbetsgivare inom redovisnings- och revisionsbranschen märker ett minskat intresse från nyutexaminerade.
• Framför allt på orter utanför de större städerna riskerar kompetensbristen och krisen att förvärras.

– Samtidigt som det finns ett växande behov av redovisningskompetens är det många studenter som väljer att inte läsa redovisning för att de tror att det inte kommer att finnas några jobb inom det när de är klara, vilket är både frustrerande och fel, säger Nina Forssblad.

Hur löser man det?
– En del är att förbättra samarbetet och dialogen mellan lärosäten och arbetsgivare. Det är också viktigt att utveckla universitets och högskolors studie- och yrkesvägledning, men också gymnasieskolornas, så att studenterna på ett tidigt stadium får en korrekt bild av hur arbetsmarknaden faktiskt ser ut.

– En annan viktig åtgärd är ha praktik inom ramen för utbildningarna, ungefär som man har vid utbildning av lärare och en del andra yrkesgrupper.

Leder inte digitaliseringen till att många redovisningsekonomers arbetsuppgifter försvinner?
– Arbetsuppgifter kommer säkert att förändras och en del även att försvinna, men det lär samtidigt tillkomma nya. Många får andra, kanske mer rådgivande och kvalificerade, arbetsuppgifter än vad de har i dag.

Nina Forssblad konstaterar i rapporten att ekonomer verksamma inom revisionsbranschen är den grupp bland ekonomer som i lägst utsträckning upplever att de under sin utbildning fick lärarledd undervisning i tillräcklig omfattning.

– Nu när många studenter har svårt att klara även de grundläggande kurserna behövs det mer lärartid. Samtidigt är det brist på lärare.

Förutom att de kan ha svårt att få tag på personer att nyanställa har många bolag även problem med att behålla kvalificerade medarbetare. Många yngre, framför allt kvinnor, väljer att lämna branschen efter några år, ofta för att de anser att arbetet inte går att kombinera med ett rimligt familjeliv.

Framför allt revisionsbranschen uppfattas av många som hård, hierarkisk, tävlingsinriktad och arbetstyngd. Antalet debiterade timmar utgör ett mått, kanske det viktigaste, på framgång.

– Så kallad ”performance management” är nog det värsta man kan utsätta sina anställda för, åtminstone om det innebär belöning eller bestraffning att nå eller inte nå vissa mål. Sådant management talar om för de anställda att arbetsgivaren inte har något förtroende för dem. För att en arbetsplats ska fungera optimalt, och alla göra sitt bästa, krävs det att man upplever att man har arbetsgivarens förtroende, säger Roland S Persson som är professor i pedagogisk psykologi vid Jönköping university.

– Negativa konsekvenser av sådana här system är ökande stress och utbrändhet. Tävling individer emellan förstör social sammanhållning. Det är aldrig något positivt att anställa en ”vinnarskalle”. En sådan person passar inte in i en grupp eller ett team, utan enbart i sportsammanhang där enstaka individer tävlar mot varandra.

Nina Forssblad beskriver redovisnings- och revisionsbranschen som motsägelsefull.
– Samtidigt som den har problem med höga ohälsotal och stor personalomsättning visar FAR:s senaste framtidsstudie att 22 procent av de tillfrågade anser att deras nuvarande jobb är deras drömjobb och 62 procent att det är ganska nära drömjobbet.

Beror det på att många som inte är nöjda redan har lämnat?
– Antagligen, men jag tror också att det kan skilja ganska mycket i nöjdhet och arbetsförhållanden mellan olika företag.

Läs också: Framtidsstudie - Revisorernas viktigaste frågor

Läs också: Revisionsbyrå med innovativt tänk

Läs också: Lång och tuff väg för att bli partner på revisionsbyrå