Formeln som förklarar känslor i ekonomiska analyser

Som så ofta är fallet startade allt lite av en slump. En ung Martin Dufwenberg tänkte läsa teoretisk fysik på universitetet, men idrottsintresserad som han var valde han att först spela tennis ett år på college i USA. En av kurserna som erbjöds var nationalekonomi.

– Jag tyckte direkt att det var jätte­intressant. Jag gillar matematik, men har också alltid varit intresserad av mänskligt beteende.

I de mikroekonomiska teorierna hittade han skärningspunkten mellan de här två intressena, och väl tillbaka i Sverige blev det studier på ekonomprogrammet i Uppsala. När han på doktorandnivå kom i kontakt med spelteori insåg han att han hade hittat helt rätt.

– Det var inte många i Sverige som sysslade med spelteori då, men det var verkligen bland det roligaste jag har ägnat mig åt.

Trots namnet har spelteori inte mycket med de senaste årens vurm för spelifiering (gamification) att göra. I stället är det en matematisk verktygslåda för att studera beslutsfattande i situationer där flera individer är inblandade och påverkar varandra. Ett av de mest klassiska exemplen är ”Fångarnas dilemma”:

Två fångar kan välja mellan att ange den andre eller hålla tyst. Om de bägge anger varandra åker de fast, om båda håller tyst går de fria. Om den ene anger den andra medan den andra håller tyst får den förste en belöning medan den andra får ett hårdare straff. Vilken strategi är bäst för en själv, att ange eller att hålla tyst?

I spelteori studeras sådana här problem matematiskt, och även om Martin Dufwenberg omedelbart blev fascinerad av analysens möjligheter upptäckte han också delar i teorin som han inte var nöjd med. En av de bristerna har kommit att bli extremt viktig för hans karriär:

– I klassisk spelteori utgår man från olika nyttofunktioner som beskriver personernas preferenser för olika utfall och därmed deras benägenhet att agera på olika sätt, men det var sällan någon ifrågasatte de här funktionernas psykologiska rimlighet kritiskt.

Så Martin Dufwenberg bestämde sig för att härleda dem och det var i det arbetet som den stora insikten kom: när motivationen drivs, inte bara av pengar eller andra synbart enkla motiv, utan av mängder av andra saker, inte minst känslor, räcker klassisk spelteori ofta inte till.

I ”Fångarnas dilemma” kanske fånge A inte bara drivs av viljan att bli fri, utan också av att inte göra fånge B besviken. Eller så vill fånge A verkligen hämnas på fånge B, och den önskan kan mycket väl vara den viktigaste drivkraften.

– När man inser det öppnas dörren till en rik psykologisk värld av känslor som skuld, besvikelse, ånger, ilska, frustration eller en vilja av att ge igen, och allt det här betingar hur man handlar.

Men jobbar man med ekonomisk analys sysslar man med matematik, och om århundraden av poeter har försökt att beskriva känslor med hjälp av ord utan att lyckas hitta exakta definitioner, hur ska känslorna då låta sig fångas av siffror?

Trots svårigheterna bestämde sig Martin Dufwenberg för att försöka. Tidigt började han därför att arbeta med att i formler fånga begreppet reciprocitet. Det betyder ungefär ”jag vill behandla dig utifrån hur du har behandlat mig”, och den här viljan påverkar vilka beslut vi fattar.

– Men det räcker inte att titta på hur du faktiskt behandlar mig, utan man måste gå bakom det och titta på intentionen. Vi sitter här och pratar civiliserat just nu, men om jag helt plötsligt skulle börja vifta och skrika att du måste flytta på dig, är det snällt?

Svaret är: Det beror på.
– Om jag gör det för att förstöra intervjun är det inte snällt, men om jag gör det för att jag ser att taklampan bakom dig verkar vara på väg att falla i ditt huvud, då är jag snäll. Det handlar inte om handlingen, utan om avsikten. Snällhet är vad man förväntar sig att konsekvensen ska bli av det man gör, och om du vill ge igen måste du skapa dig förväntningar om mina intentioner.

Det går att beskriva detta i en formel, vilket Martin Dufwenberg gjorde 2004: I en beslutssituation går det att definiera vad som är det allra snällaste du tror att du kan göra mot någon (x), samt vad som är det allra elakaste (y). Det går att räkna ut ett medelvärde, och det går att räkna på hur ditt faktiska handlande (z) skiljer sig mot det medelvärdet, och då går det helt plötsligt att sätta in känslorna i de matematiska formler som ekonomisk analys bygger på.

– Formeln för snällhet blir då lika med z-(x+y)/2, med hänsyn tagen till att x, y, och z beror på förväntningar.

Det här sättet att jobba med analys kan i sin tur förklara fenomen som forskare tidigare inte har haft svar på, och Martin Dufwenbergs arbete med psykologisk spelteori har fått stor uppmärksamhet och har dessutom tagit honom hela vägen till andra sidan jordklotet.

– Strax efter att jag hade fått min första professorstjänst på Stockholms universitet hörde University of Arizona av sig och erbjöd mig en tjänst. Universitetet har en stark tradition av experimentell ekonomi, och även om jag själv i första hand är teoretiker är jag även väldigt intresserad av experiment. De teorier jag tar fram behöver undersökas experimentellt för att verkligen testa relevansen i teorin.

Så för tjugo år sedan flyttade Martin Dufwenberg med familj till vilda västern. Arbetet däremot har varit internationellt, med kollegor och experiment i flera världsdelar. Bland annat har han jobbat mycket på Göteborgs universitet, där han hösten 2023 utsågs till hedersdoktor på Handelshögskolan.

– Jag är otroligt stolt och tacksam över den fina utmärkelsen.
Trots hyllningarna är det dock inte utan att Martin Dufwenberg ibland känner sig lite ensam i sin forskning.

– Ekonomerna är skeptiska till att jag involverar känslor i modellerna, och psykologerna å sin sida är ovana vid hur jag beskriver känslor matematiskt. Det kan vara lite frustrerande ibland, inte minst för att det finns så många intressanta psykologiska vinklingar som skulle kunna studeras och jag hinner inte med att göra alla själv.

För Martin Dufwenberg menar att även om både psykologer och ekonomer är skeptiska så har hans forskning visat att teorierna kan användas till att förstå väldigt många fenomen i samhället. Blandar man in känslor i de spelteoretiska analyserna kan man exempelvis se hot om kärnvapen i ett nytt ljus, man kan bättre förstå varför vaccinering eller icke-vaccinering har blivit ett sätt att visa politisk ställning i USA, och det blir lättare att förstå varför vanliga mellanmänskliga relationer som bygger på ärlighet snarare än skrivna kontrakt faktiskt fungerar så väl som de gör.

– Jag skulle vilja betona att även om jag tycker att alla de här slutsatserna är viktiga så är det också väldigt kul att syssla med den här typen av forskning. Jag kommer alltid tillbaka till hur fascinerande det är att förstå hur och varför människor samverkar med varandra, och jag hoppas att fler ska få upp ögonen för hur mycket kombinationen av känslor och ekonomisk analys har att ge oss.

Läs också: Framtidens kompetens: Ekonom – Kreativt tänk allt viktigare

Läs också: Snällhet i arbetslivet – nya trenden för att lyckas

Läs också: Därför ska du vara en snäll chef