Ekonomer inom telekombranschen i storstäderna tjänar bäst, 70 623 kronor i månaden. Totalt sett bland ekonomer är medianlönen 56 300 kronor. Lägst lön återfinns inom revision på 40 500 kronor, dock finns en förklaring bakom den relativt låga siffan - att många är nyexade.

Ekonomer är i medlemmar räknat Akavias i särklass största profession och det är också de som sedvanligt tar hem den högsta medianlönen. Färsk statistik från 2023 års löneenkät visar att ekonomernas medianlön har ökat med 2 000 kronor till 56 300 kronor. Men inom gruppen varierar lönerna rejält. Telekom tar för tredje året i rad hem förstaplatsen med 70 623 kronor, tätt följd av försäkring (68 050) och finans (67 200). Ekonomer inom bank och IT – som utgör en stor medlemsgrupp hos Akavia – har bägge en medianlön på 63 000 och ligger även de i toppen. Därifrån är det ett rejält kliv ner till de ekonom-branscher med lägst medianlön: kommunal förvaltning (49 325), samhällsskydd och rättsskipning (49 000), utbildning (47 500), socialt skydd (47 400) och revision. Den senare har en medianlön på 40 500 kronor – alltså drygt 30 000 kronor lägre än för telekombranschen. Den stora skillnaden har dock en förklaring – och är till viss del missvisande, enligt Nina Forssblad, professionsanalytiker på Akavia.

Nina Forssblad– Det som sänker medianvärdet är att revisionsbyråerna rekryterar många nyutexaminerade ekonomer som kommer in med relativt låga löner. En stor del utvecklas sedan inom verksamheten och vissa blir så småningom delägare; då har man betydligt högre lön. Många unga börjar också som redovisningsekonomer i andra branscher för att senare gå vidare till att bli controller eller ekonomichef. Det är en vanlig karriärväg, säger hon.

Det är inte bara mellan och inom olika sektorer som lönen skiftar. Var i landet du jobbar spelar också roll. I Storstockholm ligger medianlönen för ekonomer på 61 300 kronor vilket kan jämföras med drygt 55 000 kronor i Göteborg och Malmö. Ser man till övriga landet är medianlönen runt 50 000 kronor i de södra och mellersta regionerna för att sjunka till 48 077 kronor i Norrland.

– En förklaring till detta är att många av de stora företagen finns i storstäderna, liksom många myndigheter. Men man får inte glömma att boende- och levnadskostnader i regel är högre där. Det finns även andra faktorer som kan väga upp en lägre lön på en mindre ort, som kortare pendelavstånd eller närhet till naturen – värden som många tar i beaktande när de väljer var de vill arbeta.

Nina Forssblad understryker också att det finns välbetalda ekonomjobb även utanför storstadsregionerna – och att konkurrensen om tjänsterna ibland är lägre där. Det är en fråga om tillgång och efterfrågan.

– En gång pratade jag med en av våra medlemmar som var 26 år och redan hade den näst högsta positionen i sin kommun – för det var ingen annan som hade sökt tjänsten. Så det kan vara så att du bor på ett ställe där det inte finns så många andra med din kompetens; det ger dig goda förutsättningar att få en välbetald tjänst högt upp inom organisationen.

Vilka typer av ekonomer är mest eftertraktade på marknaden idag?

– Jag skulle säga att ekonomer överlag eftersöks överallt i landet där det finns arbetsgivare. Det råder en kompetensbrist hos företagen, kanske särskilt inom redovisning. Med det sagt är det viktigt att hela tiden hålla sig uppdaterad inom sitt område. Den digitala utvecklingen har skapat en ökad efterfrågan inom exempelvis finansanalys, blockchain-teknik och cybersäkerhet. Det finns också ett växande behov av kompetens inom hållbarhetsredovisning och internationella regelverk.

Det är stor skillnad mellan ekonomer inom det privata och offentliga. Medan medianlönen inom privat sektor är 60 900 ligger den på 50 100 för kommunal verksamhet och 49 900 inom statlig sektor. Gör detta privata bolag mer attraktiva för arbetssökande?
– Jag tror att det är många som redan från början vet att de vill jobba inom det offentliga för att de vill göra en insats där. Huruvida du väljer att jobba inom det privata eller offentliga har också att göra med vilka arbetsgivare som finns där du bor. Utöver lönen är det även andra saker som spelar in. Den statliga sektorn har bland annat längre semester och tjänstepension fram till 69 års ålder, till skillnad från många privata bolag som inte har tjänstepension för anställda över 65 år. Det kanske inte är sådant man tänker på när man kommer direkt från universitetet – men vi ser att allt fler yngre är medvetna om pensionsfrågan.

Kollektivavtal ger förmåner som är värda mycket pengar

Det finns en allmän uppfattning om att man jobbar mer inom privat sektor och att arbetstakten är mer rimlig inom den offentliga. Men Nina Forssblad understryker att det delvis är gamla uppfattningar som lever kvar och som inte alltid stämmer. Därför poängterar hon vikten av att alltid ta reda på vad som gäller på en arbetsplats innan man tackar ja till ett jobb – och att höra sig för om kollektivavtal.

– De offentliga verksamheterna har alltid kollektivavtal, vilket garanterar tjänstepension och bland annat reglerar antal semesterdagar och föräldrapenningtillägg. Inom privat sektor har de flesta verksamheter kollektivavtal men för de som inte har det bör man verkligen kolla upp vad man har rätt till och inte. Det gäller inte minst tjänstepension, för det rör sig om mycket pengar.  

Så man ska inte stirra sig blind på lönekuvertet?
– Nej, det är även viktigt att se till andra förmåner. Hur ser det ut med semesterdagar, föräldraledighet och arbetstider? Får man friskvårdsbidrag, gratis kaffe och frukt på jobbet? Det kan framstå som små saker men det är viktigt att ta reda på vad som är betydelsefullt för dig som person. Erbjuds man ett avtal kan det också vara klokt att kontakta sitt fackförbund för att få hjälp att gå igenom det innan man skriver på.

Akavias rekommenderade ingångslön för ekonomer 2024 hamnade på 36 400 kronor – 1 400 kronor mer än 2023. Hur ska man förhålla sig till den summan när man sitter på anställningsintervjun till sitt första potentiella jobb?
– Det är den rekommenderade lönen, som inkluderar kompensation för inflation och en del prutmån. Jag skulle kanske inte begära 36 400 kronor om jag visste att den vanliga ingångslönen i verksamheten var 30 000 kronor. Det är viktigt att inför löneförhandlingen läsa på vad som gäller för olika tjänster och branscher. Får du ett förslag från arbetsgivaren som ligger många tusen kronor under rimlig ingångslön för den tjänst du söker så ska du reagera. Sedan får man vara beredd på att förhandla och lyfta fram det som gör just din kunskap och kompetens speciell. Vår rapport Efter examen visar att de som kommer med löneanspråk kan få mellan 1 300 och 1 900 kronor mer i månadslön än de som inte gör det.

Läs också: Så funkar reallöner - experten förklarar

Läs också: Löneexperten om hur du bäst förbereder dig inför lönesamtalet

Läs också: Fyra steg: Så funkar avtalsrörelsen