Utbildningarna med minst lärarledd undervisningstid i Europa

Under de senaste decennierna har antalet studerande på svenska universitet och högskolor ökat dramatiskt och har nu passerat 300 000. De ekonomiska anslagen har inte ökat i samma omfattning. Tvärtom.

För några år sedan visade fackförbundet Sulf i en rapport hur lärosätenas kostnader för utbildning på grundnivå och avancerad nivå nästan har fördubblats jämfört med mitten av 1990-talet samtidigt som ersättningen per student inte har följt med kostnadsutvecklingen.

Då saknades ungefär sju miljarder kronor per år. I dag förmodligen betydligt mer.

– Fler studenter kräver inte bara fler lokaler och fler lärare. Den bredare studentrekryteringen, som jag i grunden tycker är bra, ställer andra krav på undervisningen, bland annat när den gäller ledarledd tid, säger Jacob Färnert som fram till i somras var ordförande i Sveriges förenade studentkårer (SFS).

Trots det visar flera studier från senare år att svenska studenter får minst lärarledd undervisning i Europa. Enligt undersökningen Eurostudent VII (2018–2021) är medelvärdet för 24 europeiska länder 16 timmar i veckan, medan det i Sverige stannar på 11 timmar.

Stephen Hwang, professur emeritus i fysik och tidigare rektor för högskolan i Halmstad, konstaterade i höstas i en rapport att exempelvis danska studenter har mellan 41 och 175 procent (beroende på ämne) mer lärarledd undervisningstid än svenska.

”Om Sverige vill kunna konkurrera med kunskapsnationer som Danmark och Nederländerna behöver studenter kunna erbjudas mer lärarledd tid och lärare behöver kunna få mer tid att stimulera och bistå studenter i sitt lärande”, skriver Stephen Hwang.

År 2018 undersökte utredare vid Universitetskanslersämbetet (UKÄ) 437 scheman från 26 svenska universitet och högskolor för att ta reda på hur många lärarledda lektioner en student erbjuds under sin första termin.

• Snittet för humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi (HSTJ) var 8 timmar.
• Studenter inom naturvetenskap, teknik och farmakologi (NTF) kunde räkna med i genomsnitt 15 timmar lärarledd tid per vecka.
• Inom HSTJ fanns det en stor variation trots samma ersättning. Studenter som läste exempelvis ekonomi kunde räkna med cirka 10–11 timmar lärarledd tid i veckan, medan de som pluggade på juristprogrammet fick nöja sig med 8 timmar, och sociologistudenterna med 6 timmar.

Det innebär att många av studenterna på dagens ”bredduniversitet” får väsentligt mindre lärarledd undervisningstid än vad som ansågs vara ett absolut minimum för att kunna upprätthålla godtagbar på kvalitet inom 1950-talets ”elituniversitet”, hävdar ekonomhistorikern Martin Gustavsson i antologin Hålla huvudet kallt.

– Det speciella med högskolan är att det är forskningsanknuten utbildning. Om studenterna inte får träffa lärare och forskare
i rimlig omfattning anser jag att det är uppenbart att det blir sämre utbildning. Den lärarledda tiden är ju en stor del av varför man läser på just högskola. Förkovra sig kan man ju göra på många andra sätt, säger Jacob Färnert.

Regeringar av olika kulörer har vid några tillfällen förstärkt anslagen till HSTJ, som dock fortfarande är låga jämfört med övriga utbildningsområden. Dessutom sjunkande.

På Akavia Aspekts uppdrag har utredare vid UKÄ undersökt hur anslagen inom HSTJ har utvecklats (i 2023 års prisnivå). År 2013 låg ersättningen på 63 225 kronor per student. I fjol hade den minskat till 56 603 kronor.

– Studenterna behöver mer lärarledd undervisning. Att vi inte kan ge det beror på att humaniora-samhällsvetenskap får väldigt lite resurser per student jämfört med till exempel pedagogiska, tekniska eller medicinska utbildningar. Det behövs en omfördelning, menar Magnus Bygren, professor i sociologi och prefekt vid sociologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Även Li Bennich-Björkman, skytteansk professor i vältalighet och statskunskap vid Uppsala universitet, anser att studentpengen inom samhällsvetenskap och humaniora är för låg.

– Vi har väldigt lite lärarledda lektioner, vilket beror på låg studentpeng och höga lokalhyror samt lönekostnader.

Pernilla Broberg, biträdande professor i företagsekonomi (redovisning/revision) och avdelningschef vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet, berättar att försämrade villkor gör att kompetenta lärare och forskare begär tjänstledigt för uppdrag utanför universitetet.

– Minskade kursramar innebär också begränsningar i hur mycket tid lärarna kan lägga per kurs och student. Ofta blir det en avvägning mellan undervisning, examination och feedback som lärarna upplever mycket frustrerande och otillfredsställande, säger Pernilla Broberg.

Erbjuds studenterna tillräckligt med lärarledda lektioner?

– Vi har i huvudsak kunnat behålla sam­ma antal lärarledda föreläsningar, seminarier och lektioner som tidigare (dock på bekostnad av lärarnas forsknings- och kompetensutvecklingstid). Huruvida detta är tillräckligt kan dock diskuteras.

Pernilla Broberg menar att många av dagens studenter, trots höga betyg från gymnasiet, har betydligt sämre förkunskaper än tidigare generationers. Även när det gäller allmänbildningen finns det stora brister.

– Om vi skulle kompensera för studenternas bristande förkunskaper skulle vi behöva utöka undervisningen, införa fler obligatoriska moment samt fler examinationsmoment för att ’tvinga’ studenterna att läsa och studera kurslitteraturen. De ekonomiska förutsättningarna att öka undervisnings- och examinationsinsatserna finns emellertid inte. Snarare ligger det väl nära till hands att vi framgent, av ekonomiska skäl, kommer att behöva dra ner på undervisning och/eller examinationsmoment.

Professor Jane Reichel, dekan för juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, säger att de senaste åren har präglats av en ansträngd ekonomi.

– Kursernas tidsramar har minskats vilket minskar antalet timmar för undervisning som varje kurs har till förfogande. Vi hade gärna haft bibehållen eller till och med ökad undervisning med lärarkontakter. Studier i juridik förutsätter en levande diskussion och interaktion.

Sveriges förenade studentkårers (SFS) förre ordförande Jacob Färnert blir provocerad när han hör utbildningsminister Mats Persson (L) tala om att Sveriges ska vara en excellent kunskapsnation.

– Vi har ett ramsystem som inte främjar kvalitet, vilket politikerna är väl medvetna om. Trots det har såväl blå som röda regeringar låtit det här pågå under flera decennier. Läget är mycket allvarligt.

Niklas Bengtsson,
docent och studierektor,
nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet:
– Fler lärarledda timmar ger förmodligen ett bättre lä­-
randeutfall, men det finns andra reformer vi skulle kunna genomföra med samma resurser, till exempel mer feedback till studenter efter tentamen eller övrigt kvalitetsarbete. I det fall vi fick mer resurser är det således inte säkert att vi skulle använda dem till att öka antalet lärarledda timmar i undervisningen.

Niclas Andrén, prefekt vid företagsekonomiska institutionen, Lunds universitet:
Erbjuds studenterna på din institution tillräckligt med lärarledda lektioner?
– ’Tillräckligt’ är lite udda begrepp. Som prefekt inom ett samhällsvetenskapligt ämne är det klart att jag tittar avundsjukt på studentpengen inom vissa andra ämnesområden, men i en mer allmän bemärkelse tycker jag att vi kan det givet studentpengen.

Johanna Jormfeldt, prefekt, institutionen
för statsvetenskap,
Linné­universitetet
– Vi har integrerat några kurser med liknande innehåll för att rationalisera undervisningen och få större studentkullar. Det är klart att vi önskar att vi hade mer resurser och kunde lägga mer tid på både undervisning och pedagogisk kompetensutveckling. Det vore bra om vi kunde erbjuda mer lärarledd undervisning.