Så kan universiteten motverka AI-fusk

I slutet av 2022 gjordes Chat GPT tillgängligt för allmänheten. AI-verktyget – utformat för att ge användaren allt från svar på faktafrågor till lösningar på komplexa problem och hela texter – skapade huvudbry på landets universitet och högskolor. Kommer studenterna använda det nya hjälpmedlet för att fuska? Hur upptäcker man det och vad kan lärarna göra för att förebygga problemet?
– Högre utbildning har påverkats rätt kraftfullt av de nya språkmodellerna, på olika sätt. Dels finns en yrkesförberedande aspekt av det hela; studenterna måste lära sig att hantera  verktygen inför det stundande arbetslivet. Dels är verktygen i många fall jättebra för lärandet. Men de kan också användas för att fuska, konstaterar Björn Svensson, studierektor vid institutionen för informatik på Ekonomihögskolan i Lund.
Han sitter även med i Ekonomihögskolans AI-kommitté som grundades våren 2023. Syftet är att utveckla AI-relaterade riktlinjer och att fungera som rådgivare till de olika institutionerna på fakulteten. Det handlar bland annat om att besvara frågor från lärare och studenter och att sprida ”AI-literacy” – en förståelse för hur språkmodellerna fungerar. Björn Svensson har hållit i frågestunder där han har lyft AI-verktygens potential att stödja lärandeprocessen.
– Det finns både för- och nackdelar med de här verktygen. Och det är viktigt att dra nytta av de goda exemplen. För studenter och lärare handlar det om att bli duktiga på att prompta, det vill säga att få verktyget att hjälpa till på rätt sätt. Språkmodellerna är nämligen väldigt bra på att förklara saker.

Relativt få disciplinärenden kopplade till AI-fusk

När är det då okej att använda AI-verktyg som hjälpmedel och när blir det fusk? Det regleras i lagboken, närmare bestämt i högskoleförordningen. Där framkommer att disciplinära åtgärder får vidtas mot studenter som ”med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas”. Det är alltså när en student använder AI-verktyg med syfte att ”vilseleda” som det blir fusk. Hur frikostigt studenterna får ta hjälp av tekniken är det dock upp till varje lärosäte att bedöma, enligt Björn Svensson.
– Alla universitet och högskolor har sina egna förhållningssätt till AI-verktyg. Olika fakulteter utsätts för olika typer av AI-problematik och ställs inför olika utmaningar; därför finns det inget universellt förhållningssätt som passar alla.
Universitetskanslersämbetet, UKÄ, ville få en uppfattning av omfattningen av AI-fusket sedan Chat GPT:s lansering. De frågade därför landets universitet och högskolor om de under 2023 hade haft något disciplinärende där vilseledande skett med hjälp av AI-verktyg. Det visade sig att 27 av de tillfrågade lärosätena uppgav att de hade haft detta medan sju inte hade haft några. Totalt rörde det sig om 221 disciplinärenden kopplade till vilseledande med hjälp av AI, vilket lett till avstängning för 81 studenter.
– Lunds universitet hade förra året 17 ärenden där vilseledande skett med hjälp av AI – och det resulterade i fem avstängda elever. Vi har 40 000 studenter så det är jämförelsevis väldigt få, säger han men tillägger:
– Om de låga siffrorna beror på att fusket inte förekommer i hög grad, att det underrapporteras eller inte upptäcks, det vet vi inte.
Personligen tror han inte på att skrämma studenterna från att använda AI-verktyg utan att istället ge dem en chans att vara transparenta.
– Vid en skriftlig inlämning kan man be studenterna att bifoga en redogörelse över vilka AI-verktyg de har använt. Jag tror att lärarna måste vara tydliga med vad som inte är tillåtet när det gäller användningen av generativ AI – och är man som student osäker ska man fråga läraren direkt. Fungerar den tvåvägskommunikationen behöver man inte oroa sig för att anklagas för fusk.

Kan man se på en uppsats eller svarsuppgift om den är AI-genererad?

– Nej, och det är ett problem för lärare. Det finns så kallade AI-detektorer, men de får vi inte använda av juridiska skäl. Och om texten har bearbetats av en människa och fått en ”mänsklig touch” fungerar inte detektorn längre. Än så länge är dock AI-verktygen inte så bra på att ge källhänvisningar och att parafrasera, vilket skulle kunna avslöja fuskande studenter.

Behov av anpassade examinationsformer

När nu AI-verktygen är tillgängliga för alla och det är svårt – ibland omöjligt – för lärare att avgöra om en inlämningsuppgift är skriven av en student eller språkmodell: hur kan då lärare sätta rättvisa betyg? Björn Svensson anser att man som lärare varken bör eller kan hindra studenterna från att använda de nya verktygen; istället måste man justera examinationsformen – själva mätinstrumentet för vad studenten de facto kan.
– Om en student låter ett AI-verktyg skriva hemtentamen är den typen av examination inte längre ett sätt att mäta studentens kunskap; du använder en termometer som inte längre mäter temperaturen. Och då måste man hitta andra sätt att mäta på.
Själv säger han till sina studenter i informatik att de kan använda AI hur mycket de vill; han kommer ändå att fråga ut dem om deras programmeringskod för att se att de har förstått. Sedan 2017 tillämpar han muntliga examinationer och institutionen har på senare år även experimenterat med videoinläsningar; studenterna får spela in sig själva när de presenterar sina lösningar. En annan metod kan vara övervakade salstentor.
– Det är också möjligt med skriftliga inlämningsuppgifter och hemtentor, men där studenterna efteråt får svara på följdfrågor. AI-verktyg kan idag skapa texter som argumenterar sakligt och logiskt; för att veta om studenten har förstått argumentationen kan man behöva testa detta muntligt. Jag tycker att just muntliga examinationer fungerar väldigt bra; du får en tydlig uppfattning om vad studenten kan och inte.
Han medger att muntliga examinationer kan gynna studenter som är skickliga på att uttrycka sig i tal men sämre på att formulera sig i skrift. Det finns också studenter som är duktiga på att skriva men har fobi för att tala inför publik. Blir det då orättvist att kräva muntliga presentationer? frågar sig Björn Svensson retoriskt.
– Några av mina studenter har uttryckt att de blir nervösa och tappar bort sig när jag ställer frågor under muntliga examinationer. Det är förståeligt, men det är samtidigt inte sista gången de kommer att behöva förklara sina förslag på lösningar. På så sätt är detta yrkesförberedande. Man kan inte heller skapa en examinationsform som passar alla; vissa blir nervösa av muntliga presentationer, andra lider av tentaångest.

Hur ser du på att muntliga examinationer är tidskrävande för lärarna?

– Kanske är det svårt resursmässigt med muntlig examination om man har hundratals studenter. Men jag tror att man som lärare kan använda AI-tekniken för att avlasta och spara tid på andra områden, exempelvis för att generera övningsuppgifter. Man får fundera på vilken typ av examination som är rimlig. Jag har sagt till andra lärare på fakulteten att de kan börja experimentera med detta i liten skala.
Han tror att AI-verktygen bara kommer att bli mer kraftfulla och tillgängliga på sikt. I AI-kommittén på Lunds universitet bevakar de utvecklingen för att vara redo att ta nya ställningstaganden om det blir nödvändigt.
– Hur situationen ser ut om ett år har vi ingen aning om.

Finns det några färdigheter hos studenterna som kommer att bli allt viktigare i takt med AI-utvecklingen?

– Jag skulle säga att värderingsförmåga och kritiskt tänkande är avgörande när man jobbar med de här modellerna; studenterna måste lära sig att dubbelkolla svaren i kurslitteraturen. AI är bra, men den har inte alltid rätt.