Så blir du omtyckt på universitetet

Det har bara gått några veckor på höstterminen men du har redan börjat störa dig rejält på en av dina kursare. Vid varje möjligt tillfälle passar hen på att berätta om sin ”briljanta” studieteknik. På sociala medier har hen postat rader av glassiga semesterbilder men på studentpuben tenderar hen att försvinna när det är hens tur att stå för rundan. Under grupparbeten kommer hen sällan med egna idéer men är snabb på att kritisera andras.

– När man pratar om likeability – eller ”omtyckbarhet” – brukar det ske genom ganska vaga begrepp. Vi kanske säger att vi tycker att någon har en ”skön energi”, i kontrast till någon som har en ”oskön energi”. Som psykolog har jag velat ta reda på vad det faktiskt handlar om; vilka beteenden är det som gör att vi tycker att en person är skön eller oskön?, säger Björn Hedensjö, aktuell med boken Omtyckta människor – Forskningen, knepen och övningarna som gör dig likeable (Polaris Fakta).

Ibland används begreppet likeability synonymt med karisma, men Björn Hedensjö menar att det finns en viktig diskrepans. En person med karisma har en stark dragningskraft men behöver inte nödvändigtvis vara lätt att tycka om (tänk despotiska diktatorer och självupptagna skådespelare). En likeable person kan mycket väl vara karismatisk, men framförallt är det någon som vi önskar gott, gärna hjälper och är generösa mot. Vissa personlighetstyper har ett försprång, konstaterar han.

– Om man är extrovert och positivt lagd med en öppenhet och vänlig inställning, då har man goda förutsättningar att bli omtyckt. Men alla människor kan jobba upp sin likeability. Jag brukar jämföra det med bollkänsla; man kan ha dåligt bollsinne men bli bättre genom att träna.

I sin bok nämner han en rad tips på hur man kan förändra sina beteenden. Han delar in dem i tre huvudområden. Det ena handlar om att sprida värme, exempelvis genom att bete sig som om folk redan tyckte om en. Den andra punkten handlar om att skifta fokus från sig själv till andra och det tredje området kretsar kring tillit – att visa sig pålitlig och i linje med sina värderingar.

Var nyfiken, ställ frågor 

– En enkel sak som ger en jäkligt effektiv likebilty-boost och som ofta glöms bort är att ställa följdfrågor. Det är ett kanonverktyg för introverta typer att ta till. Man kanske frågar sin kursare vad hen gjorde i helgen. Petar man in några följdfrågor därefter blir det en kraftig signal om att man är intresserad. Personen känner sig sedd, du bollar över snacket till den andra och folk tycker i regel om att prata om sig själva.

Det finns även exempel på beteenden som många tror genererar likeability men som ofta har motsatt effekt. Tillrättalagda bilder på Instagram är en sådan grej, berättar Björn Hedensjö.

– Många använder sociala medier för att bli mer omtyckta – de tror sig lyfta fram sig själva i positiv dager, men forskning visar att mottagare ofta ser det som skryt. Det ger avdrag på likeability-kontot.

Han delar upp popularitet i två sorter, en statusbaserad som kanske kan uppnås genom skryt eller snobbism av olika slag – exempelvis genom märkeskläder eller att framhäva sin goda musiksmak. Men denna popularitet är flyktig och kortsiktig.

– Det man vill åt är den mer äkta likeability-baserade populariteten. Den är prosocial, mer beständig och gör att folk vill stötta dig i vått och torrt. Orsaken till att vi ogillar människor som målar upp en perfekt fasad av sig själva eller som aldrig visar sig sårbara är att vi inte kan relatera till perfektion. Vi vet att vi själva inte är perfekta och gillar därför andra som visar att de också är felbara.

Kameleoneffekten

Ett lite oväntat likeability-hack är att härma personen som vi vill ska tycka om oss. Detta brukar kallas för kameleonteffekten, namngiven av de amerikanska socialpsykologerna och forskarna Tanya Chartrand och John Bargh. Extroverta personer är i regel bättre på att härma andras kroppsspråk.

– Härmningsbeteenden är ett av de säkraste sätten att få folk att tycka om oss. Det kan handla om att ta efter personens röstläge eller att korsa benen på samma sätt. Att du rattar in på någon annans frekvens får dig att framstå som varm och mottaglig. Sedan är det som med de flesta beteenden; de funkar bäst när de används i lagom dos.

Något annat som vi uppskattar hos andra är generositet. Här kan ett varningens finger lyftas till ekonomstudenter och älskare av millimeterrättvisa. Det finns forskningsstudier som visar att ekonomstudenter har en tendens att anta ett så kallat transaktionellt tänkande – något som riskerar att uppfattas som ogeneröst.

– Undvik att se sociala relationer som ett nollsummespel. Dessutom visar forskning att generösa personer tjänar mer i det långa loppet; de blir mer omtyckta, har större chans att bli befordrade och fler vill starta företag ihop med dem. I slutändan lönar det sig alltså i kronor och ören. Är man student kanske man inte alltid har råd att ta hela notan, men generositet kan även handla om att dela med sig av sin uppmärksamhet och omtanke. Det är precis lika mycket värt.

Undvik överdriven snällhet

Överlag är likeability kopplat till vad Björn Hedensjö kallar för ”sexig snällhet” – man är schysst mot andra, generös och en bra lyssnare. Viktigt är dock att snällheten inte slår över.

– Varningssignaler är om man väldigt ofta ber om ursäkt för sådant som andra har gjort eller om man känner att man alltid är den som ställer upp och ska se till att alla mår bra. Då kan man behöva tuffa till sig. Annars är risken att man framstår som martyr eller undergiven. Det drar ner likeabilityn eftersom man ökar avståndet till andra människor, inte minst på grund av att kommunikationen kan bli knölig.

Att våga säga vad du tycker och att inte alltid vara medgörlig är nämligen saker som gör dig mer omtyckt. Därför är det viktigt att lära sig att säga nej när det behövs, exempelvis för att kunna leva i linje med sina värderingar och prioriteringar.

– Personer som tackar ja till saker för att senare slingra sig ur dem uppfattas som mindre pålitliga. Här kan en introvert person som tar sina åtaganden på lite större allvar ha en fördel jämfört med en extrovert som hastar ur sig ett svar. Så även om du behöver jobba lite mer på att visa värme kan du komma långt på att vara en person att lita på. Ta en stereotyp norrlänning: fåordig men stabil och tillitsfull. Den personen kan vara helt ljuvlig och omtyckt av de flesta – men den kanske behöver lite mer tid för att bygga upp sin likeability.

Öva in ett nytt beteende 

Oavsett om du är introvert eller extrovert kan du med lite övning bli mer likeable. Björn Hedensjö slår ett slag för strategin fake it ’til you make it. Han drar en parallell till metodskådespeleri som skådespelare ibland använder när de förbereder sig för en roll. Det handlar om att man övar på att ändra sitt beteende för att det på sikt ska bli naturligt. En brittisk studie från 2009 visade att det i snitt tar 66 dagar att lägga sig till med en ny vana.

–Är man målmedveten kan man få till stora förändringar på fem–tio veckor. Ett tips är att börja med små steg. Om du exempelvis är en person som ofta sitter tyst som en mussla i cafeterian kan du bestämma dig för att vid nästa tillfälle dra två anekdoter à 45 sekunder. Det är fantastiskt verkningsfullt och ger nästan alltid positiva effekter. Även om man skulle få en dålig reaktion så brukar det i sig vara en värdefull erfarenhet, för att man inser att det går ganska bra att hantera.

Var går gränsen till att man blir inställsam – att det känns som att man försöker för mycket?

– Det är bra att använda sina morrhår och känselspröt för att se hur andra reagerar. Mindfulness kan vara ett sätt att öva upp sin förmåga att läsa av rummet. Är man på en sittning och överöser sin bordsgranne med frågor och bara får enstaviga svar, då kan det vara klokt att backa lite så att det inte känns som ett korsförhör.

Hur kan man som student motivera sig att lägga energi på att bli mer omtyckt när man har fullt upp med plugget?

–Det finns så många fördelar med att öka sin likeability: du blir lyckligare, du gör andra människor trevligare, du får en bättre hälsa och blir mer attraktiv. Det finns till och med forskning som visar att man blir bättre bemött i vården. Jag är övertygad om att det kommer att göra livet – och studietiden – roligare. Så det är helt klart värt att lägga tid på detta. Men om man har väldigt mycket med studierna kan man välja att jobba på något litet. Det kan vara en så enkel sak som att försöka le mot personer man möter eller att ställa den där extra följdfrågan.