Nytt stöd till studenter med psykiska besvär

Psykiska besvär som depression, oro och stress är vanligare bland studenter än bland jämngamla som är yrkesverksamma. Det visar den stora undersökningen Eurostudent 8, rapporterar Universitets- och högskolerådet (UHR).
29 procent av de studenter som deltog i undersökningen rapporterade att de upplevde psykisk ohälsa.
Kvinnliga studenter rapporterade i högre grad än män att de upplevde psykisk ohälsa, 33 procent jämfört med 22 procent av männen.
När studenterna själva fick indikera vilken typ av psykisk ohälsa de upplevde, visade sig ångest och depression med bred marginal vara de vanligaste typerna, med 62 respektive 56 procent.

Osäkerhet kring vilket stöd som finns

Det kan vara utmanande att söka hjälp vid psykiska besvär, av flera anledningar. Till att börja med var det många av studenterna i undersökningen som upplevde en osäkerhet kring vilket stöd som finns att få. På de flesta lärosäten finns i alla fall Studenthälsan, dit det går att vända sig med frågor som rör måendet och studierna. Men i en kartläggning som Universitetskanslersämbetet (UKÄ) gjorde för några år sedan, kom det bland annat fram att det på många håll är svårt att få en tid hos Studenthälsan. Tillgången till Studenthälsan varierar också, inte minst på grund av att det finns väsentliga skillnader vad gäller medarbetartätheten.

Coachande stöd av mentorer

På Mittuniversitet, som har campus i Sundsvall och Östersund, har de under en period testat metoden ”Supported Education” för att stötta studenterna. Metoden utvecklades i USA på 80-talet, och har introducerats i Europa av Lies Korevaar, professor i rehabiliteringsvetenskap, på nederländska Hanze University.
– Det vi erbjuder är ett coachande stöd av mentorer. Tillsammans med studenten identifieras problemen och vi hjälper studenterna att hitta strategier för att hantera dessa problem, berättar Maria Warne, samordnare för Supported Education på Mittuniversitetet.
Alla som studerar på Mittuniversitetet är välkomna att ansöka om Supported Education, oavsett om de har en psykiatrisk diagnos eller inte.
– Det handlar om studentens upplevelse. Att någon känner ett behov av att få stöd är tillräckligt.

Hamnat efter i studierna

En del av de som tar kontakt har sociala problem eller svårigheter med relationer som påverkar studierna. Något annat som återkommer är problem med prokrastinering.
– Det kan då ha gjort att de har hamnat efter i studierna, och får allt svårare att veta hur de ska prioritera, säger Maria Warne.
Inom Supported Education erbjuds stöd till studenter som har psykiska besvär som ångest eller depression, men handlar det om svårare psykiatriska tillstånd så hjälper de istället studenten med att söka vård på annat håll, till exempel Studenthälsan.
– Vi fungerar som ett komplement till Studenthälsan, som inte erbjuder konkret studiestöd på samma sätt som vi kan göra. Men vi kan inte ge kompensatoriskt stöd i form av exempelvis förlängd skrivtid, tentamen i enskilt rum, anteckningsstöd eller något av de andra stödformerna som universitetet kan besluta om.
– Psykisk ohälsa kan vara en diagnostiserad funktionsnedsättning och då kan studenten få stöd och kompensation för sin funktionsnedsättning. Andelen studenter som söker stöd utifrån sin diagnos har ökat markant, och det gäller nog på alla universitet.

Mentorerna är lärare på skolan

På Mittuniversitet har de nu permanentat Supported Education, och har för närvarande tre mentorer som tillsammans delar på 80 procent av en heltid.
– Det är tre lärare på skolan, så övrig tid undervisar de som vanligt. Alla vi som arbetar med detta är utbildade i Supported Education av Lies Korevaar på Hanze University. Mentorerna får också handledning två-tre gånger per termin, säger Maria Warne.
Tillsammans kan mentorerna hantera 20–25 studenter parallellt. Vilket antagligen inte täcker det fulla behovet, menar hon.
– Vi går inte ut och slår på stora trumman för att vi erbjuder detta, för jag tror inte vi skulle ha kapacitet i dagens läge att erbjuda stöd till alla som skulle vilja ha det. Men vi hoppas förstås kunna utöka kapaciteten så småningom.

Vanligare att hoppa av studierna

Undersökningen Eurostudent 8 visar en tydlig koppling mellan psykisk ohälsa och allvarliga funderingar på att hoppa av studierna. Det framkommer att det är betydligt vanligare med tankar på att avbryta sina studier bland dem med psykisk ohälsa, och dessutom är sambandet något vanligare för män än för kvinnor.
Förutom att detta är olyckligt för individen, så är det även en ekonomisk fråga. Universiteten får ju betalt för att studenter tar examen, och därför har det ett konkret värde att se till att de inte hoppar av.
– Vi har kunnat visa att Supported Education är en kostnadseffektiv metod att ge stöd till studenter, eftersom det bidrar till att de fullföljer sina studier, säger Maria Warne.
– Dessutom minskar belastningen på andra undervisande lärare som gärna vill hjälpa de studenter som har behov av stöd, men som inte har de rätta verktygen.