Det saknas regler för hur studenter kan använda AI

I början av 2023 rapporterade flera medier om uppmärksammade fall av fusk kopplat till AI-verktyget ChatGPT. I februari varnades också en student vid Uppsala universitet efter att det hade stått klart att hen hade löst uppgifter med hjälp av textroboten.

Som ett led i att möta den nya teknikens risker och möjligheter genomförde Chalmers en enkät bland landets studenter före sommaren. 5 894 studenter svarade på frågor om deras förhållande till artificiell intelligens, AI.

Undersökningen är den första i sitt slag i Europa och visade att studenter i Sverige är positiva till AI-verktyg som till exempel ChatGPT, men att 62 procent tycker att det är fusk att använda chatbotar i samband med examination. Var gränsen går för fusk är däremot högst oklart. Christian Stöhr har i flera år jobbat med digitaliseringsfrågor inom högskolan på Chalmers.

– Det finns inget allmänt riktigt svar i dag på vad som är rätt eller fel att göra. Många lärosäten jobbar just nu på att hitta svar och lösningar på det, säger han.

Akavia har gjort en undersökning om ifall studenterna känner till lärosätenas riktlinjer i frågan om AI.

Christian Stöhr är en av tre kollegor bakom enkäten och han tror det kan vara svårt att ta fram allmänna riktlinjer och policyer.

– Man kan så klart förbjuda, men det är inte så realistiskt och heller inte så bra för studenternas lärande.

Han ser både fördelar och nackdelar med de nya verktygen. I dag kan en hemtenta skrivas av en AI, oftast på samma nivå och sätt som studenten själv. Det ställer högre krav på läraren och dess förmåga att urskilja om texter kommer från studenter eller inte.

– Och det kan leda till mer kritisk bedömning av texter även för dem som inte använder verktyget, så kallad down grading.

Just nu arbetar många lärosäten med att ta fram riktlinjer, men
i slutändan är det lärarna och examinatorerna som måste bestämma.

– Det är lite avgörande vad för sorts läromål det handlar om, förklarar han och tar exemplet med en kalkylator:
– Den är ju ett bra stöd för att lösa vissa uppgifter, men ska du lära dig subtrahera är den naturligtvis inte så bra att använda.

Lärosätena ligger i dag oftast efter i utvecklingen, men att bara jobba för att minimera användningen av AI och hitta lösningar för att förebygga fusk kan inte vara målet, menar Christian Stöhr.

– Det kommer alltid att finnas studenter som fuskar. Det finns ingen rättssäkerhet. Vi kommer alltid att ligga ett steg efter, säger han, men betonar att det inte är där fokuset ska ligga.

I stället vill han se en tydlig kommunikation mellan lärare och studenter och öka kunskapen hos alla.

– Vi behöver fortsätta med att utreda effekten som AI har och utbilda våra lärare. Under hösten utgår jag ifrån att alla lärosäten jobbar med det här, säger han.

Christian Stöhr tror också att frågan ”hur” en student kom fram till en lösning behöver ställas oftare. Ett kortsiktigt resultat av att så många studenter använder AI-verktyg kan bli färre hemtentor och hemuppgifter, och fler övervakade salstentor.

– Men det tror jag bara är en kortsiktig lösning. Vi måste se hur vi kan göra något positivt av det här. För det finns också många fördelar med AI-verktygen både för studenter och lärare.
Användningen av AI behöver också leda till ett ökat kritiskt tänkande, menar han.

– Ett svar som en AI-chatbot levererar låter oftast bra, men det innebär inte att det är rätt.

Studenterna själva uppger i undersökningen att AI-verktygen framför allt används som hjälpmedel som till exempel en personlig mentor.

– AI har kommit för att stanna och ändra arbetsvärlden. Nästan alla studenter vi har i dag kommer förmodligen att jobba med det på något sätt, säger Christian Stöhr.

Läs också: AI i undervisning – möjlighet eller hot för studenter

Läs också: AI tar nya steg – men behöver fortfarande mänsklig hjälp

Läs också: Max Tegmark: AI är vår viktigaste demokratifråga