I Ungdomsbarometerns senaste trendrapport uppmärksammar de att det har blivit vanligare med ett mer återhållsamt förhållningssätt till sociala medier. De nämner begrepp som ”digital detox” eller ”dopamindetox”.

”Genom att avstå från sociala medier och återställa dopaminnivåerna hoppas många både få bättre koncentrationsförmåga och bättre mental hälsa”, skriver de i rapporten.

Siri Helle, psykolog och författare, håller med om trenden men är skeptisk till begreppen som används.

– Det är populärt att prata om signalsubstanser och dopaminberoende, men det är inte så vetenskapligt underbyggt. Visst är dopamin nyckeln i hjärnans belöningssystem, men du kan ju också få dopaminkickar av att umgås med dina vänner, säger hon.

Använd skärmar för att underlätta

Så istället för att på något sätt ”återställa” dopaminnivåerna genom en detox, ser hon det som att problemet som man vill komma åt är ovanan att ta upp mobilen i tid och otid så fort man känner sig understimulerad.

– Jag menar att man ska ha hållbara, eller sunda, digitala vanor. Det kanske inte låter lika sexigt som att dopaminfasta, men utgångspunkten är att du ska använda skärmar och digitala verktyg på ett sätt som underlättar för dig att nå dina mål – istället för att komma i vägen för målen.

Att mobilen kan bli en fälla för dig som är student tycker Siri Helle är fullt naturligt.

– Vi har lätt att falla för snabba belöningar. Att sätta igång med en utmanande uppgift innebär ofta mer eller mindre obehag, så att falla för frestelsen att kolla flödet i mobilen istället är bara mänskligt, säger hon.

Det går inte att multitaska

Skärmarna kan ju sedan även vara ett kraftigt störningsmoment när du väl har kommit igång med pluggandet.

– Det är vanligt att försöka multitaska genom att ha mobilen framför sig på bordet, och när det kommer ett meddelande så blir det naturligt att läsa och svara direkt. Men multitasking existerar inte, för hjärnan kan bara ta hand om en uppgift i taget. Det som händer är att du växlar fokus mellan olika uppgifter, och även om det går snabbt så innebär det en mental ”omställningskostnad”. Du blir trött och får i slutändan betydligt mindre gjort.

Ett enkelt första steg för att komma åt detta är förstås att stänga av alla push-notiser. Nästa steg för att undvika frestelsen är att inte ens ha mobilen tillgänglig.

– I Stockholm är det många studenter som sitter och pluggar på Kungliga biblioteket, och där är de tvungna att låsa in sina saker i ett skåp innan de sätter sig vid en studieplats. Kanske går det att skapa motsvarande lösning på egen hand.

Önskar kraftfullare lagar

Siri Helle hoppas också på utökad lagstiftning kring vilket ansvar de stora tech-bolagen har användarnas välmående.

– Kritiken mot att de stjäl vår uppmärksamhet har växt sig allt starkare. Och visst, nu har de infört verktyg som Skärmtid och Digitalt välmående i mobilen, där det finns paneler som bland annat visar hur mycket skärmtid du har och ger dig möjlighet att ställa in olika tidsgränser.

Men det är fortfarande alltför enkla verktyg menar hon och välkomnar därför regleringar som EU-lagen Digital Services Act som trädde i kraft i början av 2024. Enligt den är tech-plattformarna skyldiga att göra riskbedömningar av användarnas välbefinnande, för att sedan sätta in åtgärder för att minska riskerna.

Dessutom säger lagen att bolagen ska ge forskare insyn i deras plattformar och algoritmer.

– Ett problem som de här företagen måste få bukt med är vilket innehåll som de rekommenderar användarna. Låt säga att någon tittar på många inlägg som handlar om vikt och utseende, då lär algoritmerna i dagens läge mycket väl lyfta fram innehåll i samma stil. Det kan mycket väl trigga eller förstärka en ätstörning – istället för att styra användaren mot sådant som är hälsofrämjande, säger Siri Helle.