Sveriges snålaste man om hur du sparar pengar under studieåren

Använd tubklämmor för att få ut det sista ur tandkrämen, välj mat med kort datum och slopa energidrycken! Det är ett axplock av råden i boken Spara pengar – experternas 323 bästa tips (Polaris Fakta) som släpptes i somras.

Författarna är Christina Sahlberg, sparekonom på Compricer, och Günther Mårder, avgående vd för Företagarna och nybliven krönikör i Dagens Industri. De lade bägge grunden till ett sparsamt leverne redan under studietiden.

Mest extrem var Günther Mårder, som läste på Handelshögskolan i Stockholm på 00-talet. Han gjorde sparandet till en sport samtidigt som han drev eget bolag och tjänade extra pengar genom att hålla kurser i aktiesparande. Ett tag bodde han för 4 000 kronor i månaden i ett vindsutrymme i en kontorsbyggnad i Bromma industriområde. Men han hade även ett annat knep för att bo billigt under studietiden; att hyra lägenheterna till kursare som åkte utomlands på utbytesår.

– I kraft av kårordförande tillskrevs jag ett visst förtroende vilket gjorde det lättare för mig att hitta billigt boende. Många som lämnade sin lägenhet ett år föredrog att hyra ut den till någon de var trygga med, hellre än att maxa intjäningen. I gengäld kunde de ålägga mig vissa uppgifter, som att vattna blommor och betala räkningar, säger Günther Mårder.

Just denna typ av byteshandel menar han är klokt att ta fasta på för studenter som har ont om pengar men oftast är ganska flexibla med sin tid. Bor man inneboende hos en äldre person som kanske har gott om pengar men inte orken eller tiden att handla och städa kan man erbjuda sig att göra dessa sysslor i utbyte mot en billigare hyra.

– Jag tror dock att det finns en ekonomisk lathet i kombination med lättja och okunskap hos många unga idag. De kanske har vuxit upp med föräldrar som alltid har backat upp dem och skjutsat överallt. Man kan tycka att det är fantastiskt, men jag skulle säga att det är fantastiskt dåligt. Dessa föräldrar fostrar allt annat än entreprenörer – och vi behöver vara entreprenörer i våra egna liv.

Utöver att hålla nere hyran under studieåren finns många kronor att spara på att se över sina inköp. Günther Mårder spinner vidare på temat att du i regel har mer tid än pengar som student. Det skapar goda förutsättningar att ta del av olika erbjudanden, inte minst när det gäller kampanjer i mataffären.

–  Bra erbjudanden kan ta slut snabbt, men om du är på plats samma morgon som kampanjen startar kan du bunkra innan alla som sitter fast på ett nio till fem-jobb kommer loss.

Han tipsar också om att ta reda på när ens matbutik märker om sina varor med kort datum samt att se över utbudet av billiga råvaror för att sedan googla fram recept som innehåller dessa.

–  Som student har man ofta den ekonomiska kniven mot strupen. Samtidigt handlar studentlivet mycket om att bygga upp en kreativitet. Det kan man göra genom att våga testa nya saker. Inälvsmat har nästan försvunnit i svenska hushåll, men i välsorterade butiker finns det nästan alltid och till fantastiska priser. Bjuder du dina vänner på kalvlever kommer det troligtvis uppfattas som exklusivt samtidigt som du ses som en skicklig kock.  

Christina Sahlberg pluggade till civilekonom vid Stockholms universitet i början på 90-talet och tror att det både är svårare och lättare att göra sparsamma val som student idag. Numera finns prisjämförelsesidor på nätet för allt från mobiltelefoner och bredband till huvudvärkstabletter och snabbmakaroner. Men hon noterar också att köptrycket på specifika produkter och varumärken har vuxit i takt med influencers ökade marknadsföring på sociala medier.  

– Det skapar ett ha-begär som kan vara svårt att värja sig mot, säger Christina Sahlberg.

Hon varnar för slentrianköp och betonar hur många ”struntsummor” med tiden växer till stora utgifter. Omvänt kan en mycket liten sparansträngning generera enorma summor på sikt. Hon ger ett konkret exempel. Köper du fyra energidrycker à 35 kronor styck i veckan från att du är 18 till 65 år kommer det att kosta dig 342 000 kronor. Om du hade avstått från energidryckerna och istället investerat pengarna i en global indexfond, skulle samma summa ha genererat över tre miljoner kronor.

– Alla kanske inte gillar energidrycker, men principen är densamma för snus, godis eller take away-kaffe. Självklart kan man köpa dessa saker om det verkligen ökar ens livskvalitet. Men man bör då vara medveten om att om man istället sparar pengarna kan man ha en insats till en lägenhet efter studierna.

Många studenter tänker nog: Jag har inga pengar att spara! Vad svarar du?

– Spara kan nästan alla göra – allt handlar om vad du väljer att göra med dina pengar. Det räcker med en hundralapp i månaden. Att ha en buffert är viktigt; det gör att du inte behöver ta ett dyrt privatlån om något oförutsett skulle inträffa. Det är bättre att i första hand spara ihop några tusenlappar till en buffert än att spara långsiktigt i en indexfond. Och det kan de flesta göra – det gäller bara att prioritera.  

Hur kan man komma igång med sparandet om man tycker att det är tråkigt eller svårt?

– Jag rekommenderar att man börjar med att sätta sig ner och skriva ner vilka pengar som kommer in och vilka pengar som går ut en vanlig månad. Då får man en bättre förståelse för sin ekonomi och kan fundera över saker som: Hur mycket sparar jag om jag cyklar istället för att köpa busskort? Varför prenumererar jag på två olika streamingtjänster? Måste jag verkligen köpa nya kläder just nu?

Vad ska man göra om man är rädd för att stämplas som snål?

– Om man umgås med folk som har mer pengar än man själv har så tycker jag att man kan vara öppen med sin ekonomiska situation eller sina spar-ambitioner. Konsekvensen kanske blir att man inte kan följa med på precis allt – men det tror jag att de flesta har en förståelse för.

Det finns forskning som visar att generösa personer både blir mer omtyckta och får ekonomiska fördelar på sikt, något som Aspekt har skrivit om här. Bör man då verkligen hålla hårt i plånboken under studietiden eller är det mer strategiskt att glatt sprätta studielånet ihop med sina kursare? Günther Mårder – som för sina nitiska sparvanor har kallats Sveriges snålaste man – poängterar att generositet kan yttra sig på fler sätt än att i alla lägen vifta med kreditkortet.

– Fundera på inom vilka områden du kan visa upp din generositet. Det kan handla om att ge av din tid eller ditt engagemang. En av de personer som jag uppfattade som mest generös under min studietid var en kille som skrev sammanfattningar av alla kurser och sedan tillgängliggjorde dem för alla – gratis. Det räddade mig vid flera tillfällen och jag kommer minnas det han gjorde för resten av livet.

Günther Mårder konstaterar samtidigt att du ur ett rent rationellt ekonomiskt perspektiv egentligen inte ska spara pengar under studieåren. Då ska du istället skapa de optimala förutsättningarna för att ta dig igenom din skolgång på ett briljant sätt och knyta goda kontakter att kapitalisera på senare.

– Det är perioden i livet då du ska förbereda dig inför din framtida karriär – vilket kommer att ge en högre förväntad livsintäkt. Men, och det finns ett stort MEN. De flesta bygger upp sin vuxna identitet under studietiden. Har du då lagt dig an en vana, exempelvis att spara tio procent av din inkomst, även om den är löjligt låg, så kommer den vanan på sikt att sitta i ryggmärgen och gå av sig själv. Det är dit du vill nå.

Läs också: Spara pengar genom att plugga smartare - fem tips

Läs också: Ekonomisk frihet – inom räckhåll