Så kan stressade studenter strukturera livet

Meterhöga travar med krångligt skriven kurslitteratur, ständiga tålamodsprövande gruppseminarier och gastkramande salstentor. Som student ska man inhämta och processa massvis med information på kort tid och samtidigt hålla reda på en uppsjö aktiviteter.

Inför denna svärm av att göra-uppgifter är det enkelt att gå vilse, men för Akavia Aspekt berättar föreläsaren, författaren och struktören David Stiernholm om hur studenttillvaron kan organiseras på ett enkelt sätt. Allt börjar med en tidslinje, enligt honom.

– Visst fyller en kalender sin funktion, men min rekommendation är att man redan i början av läsåret ska rita upp en tidslinje bestående av relevanta och tydliga hållpunkter, såsom tentor. Då får man bättre överblick på när saker händer.

Läs också: Så pluggar du utomlands

Han är själv en flitig användare av metoden. Från en konstnärsmaterialbutik brukar David Stiernholm köpa en rulle ritpapper på vilken han drar upp en tidslinje över den närmaste framtiden. Här behöver man givetvis inte vara exakt, men i hans fall brukar en månad utgöras av en cirka 20 centimeter lång tidslinje med dagar och centrala aktiviteter. 

– Det är smidigt att rulla ut pappret och få en snabb och ungefärlig överblick. Här pratar vi inte om något detaljerat rutmönster, utan jag höftar snarare ihop linjen. Tyvärr har jag inte hittat några bra appar med tidslinjer. Därför använder jag papper.

Vill man göra en uppgraderad version kan man dessutom addera en parallell linje vars upp- och nedgångar ska representera ens troliga arbetsbelastning under tidsperioden. Inför tentan, när mängder information ska bearbetas, stiger arbetsbelastningen och därmed också ”arbetslinjen”. Veckan efter tentan – när man kanske ägnar mer tid åt att slötitta på Netflix, lära sig stå på huvudet eller hänga på kaféer – kliver arbetslinjen istället ned i en dalgång.

– Genom en parallell kurva över arbetsbelastningen kan jag i tidigt skede få en känsla för när jag kommer att arbeta mer respektive mindre under de kommande månaderna, och kan då enklare undvika att sätta igång med nya saker vid fel tillfälle.

Många studenter känner säkert igen sig i att knäna kan darra inför berget av information som ska inhämtas under en enstaka kurs. David Stiernholms tips är att dela upp stora uppgifter i mindre steg, antingen i kvantiteter eller i tid. Om man ska ta sig igenom en bok på tusen sidor inom en given tidsperiod kan man helt enkelt räkna ut och bestämma att man ska läsa si och så många sidor varje dag, eller si och så många timmar. Man ger alltså sig själv ett dagligt arbetsbeting och kryssar i en väggalmanacka när denna uppgift är genomförd. 

– Genom att bocka av lite i sänder får man en liten känsla av tillfredsställelse och av att ”gå i mål” varje dag. Det är bra att också få känna sig nöjd över delsegrar istället för att bara vara nöjd när tentan är avklarad, säger han.

Han är inte ensam om denna teknik. Jerry Seinfeld, skapare av komediserien Seinfeld, har gett sig sjutton på att skriva lite nytt material varje dag oavsett om han har lust eller inte. Ryktet säger att Jerry Seinfeld tycker att det blir svårare att ”bryta kedjan” när man har börjat bygga upp en almanacka fylld med kryss som står för de dagliga arbetsinsatserna.

– Under arbetet med min tredje bok bestämde jag mig för att skriva en timme per dag, och belönade mig därefter med att få sätta upp ett nytt klistermärke på almanackan. Det låter banalt, men dessa små segrar är viktiga under en lång process. Skrev jag två timmar tog jag ett roligare klistermärke, en bild på ett stekt ägg. Pang upp med det! 

Läs också: Så sänker du kostnaden för studielitteraturen

Under sociala mediernas tidevarv är det lätt hänt att dagen inleds med ett tidsslukande scrollande av Facebook eller Instagram. Därför är det bra att nöta in en morgonrutin så att man smidigt kan komma igång med de viktigaste uppgifterna, berättar David Stiernholm.

– För mig passar förmiddagarna bäst för kreativt skapande, exempelvis att arbeta på manus, spela in videos eller skriva artiklar. Problemet är att jag har haft en tendens att fastna i mejlen på morgonen. Nu har jag som rutin att jag helt stänger ned mejlen tills efter lunch då det passar mig bättre att syssla med administration och mindre uppgifter. För att komma igång med de viktiga momenten, och för att undvika att man fastnar i fel saker, kan man använda sig av en checklista för morgonrutinen. Denna kan sedan ändras efterhand i takt med att man testar sig fram, säger han.

Vill du ha fler strukturtips? Läs Akavia Aspekts förra intervju med David Stiernholm.