Hur kommer det sig att vi förväntas plugga effektivt utan att veta hur? Det är många som seglar igenom gymnasiet på en räkmacka bara för att köra huvudet i väggen när det är dags för högre studier. På högskola och universitet krävs nämligen en helt annan växel. Litteraturlistorna är omfattande och tempot ofta högt. 

Niklas Ericsson är gymnasieläraren som blev nyfiken på hur man kan hjälpa studenter till att nå bättre studieresultat. Resultatet är boken Studieteknik – Din guide till framgångsrika studier. 

– Min idé är att bidra till att fler studenter blir studieförberedda inför högre studier. Studieteknik är en del av helheten som även består av läsförståelse, vetenskapsteori samt kritiskt tänkande. 

Läs också: Vilken studiehjälp finns att få vid funktionsnedsättning?

Utgångspunkten är minnet, som består av två delar: långtids- och arbetsminnet (även kallat korttidsminnet). Långtidsminnet är ditt eget Google, ju mer välfyllt och organiserat det är, desto bättre kan du använda ditt arbetsminne och processa det du ska lära dig. När du till exempel läser så tar du in texten via ditt arbetsminne för att sedan lagra den ditt långtidsminne. Men det räcker inte. Du behöver sedan  tänka på texten och bearbeta den på olika sätt. Ju fler sinnen som involveras, desto bättre.

– Det är därför du ska gå på föreläsningar,  här får du både begrepp och bilder. Du använder hörseln och synen samtidigt som du antecknar. Efter föreläsningen behöver du bearbeta materialet genom att skapa egna begrepp och koppla samman dem. Variera din bearbetning. Ställ olika frågor varje gång. Målet är att du ska förstå materialet och kunna sätta in det i ett sammanhang. 

Läs också: Ta bort telefonen som distraktion

En vanlig strategi är annars att läsa om texten flera gånger, en usel studieteknik som dessutom tar mycket tid. Fokus ska istället vara på förståelse – inte minnesträning.  Genom att hjälpa din hjärna att hitta en begriplig helhet så använder du långtidsminnet bättre– och kan plugga effektivt.

Läs också: 9 tips för att plugga effektivt

Det låter tidskrävande?
– Målet med studieteknik är att spara tid. Visst tar det både tid och kraft att lära sig saker. Men genom att lägga tiden och energin på de est effektiva studieteknikerna så lär du dig mer på kortare tid. Och i längden slår ett välfyllt långtidsminne Google – inte minst i kvalitet. 

Strategin är att först förstå hur minnet fungerar och sedan använda olika studietekniker vid olika tillfällen, efter vad som fungerar bäst i just det sammanhanget. 

– Studietekniker ska användas som medel för att du själv ska förstå och inte som egna mål, som att anteckna eller svara på frågor. Om du bara gör som din lärare säger utan att tänka på och bearbeta informationen så lär du dig mindre.

För att hjälpa långtidsminnet på traven kan man även värma upp hjärnan. Att spåna om ämnet, göra flödesscheman samt hitta andra begrepp för att beskriva materialet är bara några exempel. 

Bli studentmedlem

Du som pluggar kan bli medlem i Akavia. Som medlem får du ta del av de förmåner som omfattar studenter.  Medlemskapet är kostnadsfritt och du får hjälp att starta din framtid. Läs mer om Akavias studentmedlemskap här.

 

Långtidsminnet är på topp i 25-årsåldern, är det kört efter det?
– Absolut inte. Du håller igång minnet genom att lära dig nya färdigheter hela livet. Gå på annorlunda kurser, träffa nya kontakter, prata om främmande saker, res till platser där du inte varit tidigare och gör det  tillsammans med människor som du inte rest med förr och så vidare. Ju mer du lär dig och kan, desto lättare lär du dig nya färdigheter. Ett bra minne är ett resultat av att hela tiden koppla ihop långtids- och arbetsminnet. 

Läs också: Åtta vanor som hjälper dig att klara studierna

Håll din hjärna i topptrim och plugga med framgång

  • Sömn. Att sova är viktigt både för lärandet och minnet. Sov hela natten före tentan.
  • Ät bra. Ge din hjärna och kropp näringsrik mat. 
  • Motionera. Visste du att konditionsträning är extra bra för lärandet?
  • Överbelasta inte din hjärna. Stäng av mobilen och datorn när du pluggar.
  • Plugga lagom länge. Ett intervall på 25 minuter följt av 5 minuters paus är ett förslag.
  • Stressa lagom. En bra stress höjer ofta vår prestationsförmåga, bland annat för vårt arbetsminne. Men svår stress sänker din prestationsförmåga. 
  • Gör det bums. Att skjuta upp till morgondagen är din värsta fiende. Dela istället upp pluggandet i mindre delmål, planera in dem i kalendern, skapa rutiner och börja med det lättaste först. Och tänk på att ”good enough” räcker, 80 procent är ofta tillräckligt bra.

Läs också: Det behöver medarbetare med ADHD (och alla andra)

Den här texten publicerades i Civilekonomen  13 augusti 2019 och skrevs av Josephine Carr.

Den här texten har tidigare varit publicerad

Då Akavia har bildats efter en sammanslagning mellan de två professionsförbunden Jusek och Civilekonomerna har de båda tidigare förbundens tidningar lagts ned. Därmed har också möjligheten att ta del av det historiska innehållet försvunnit. I stället driver det nya förbundet Akavia nu medlemstidningen Akavia Aspekt. Vi har valt att fortsätta möjliggöra läsning av vissa artiklar från Jusektidningen Karriär och från Civilekonomen här på webben, trots att tidningarna inte längre existerar. Den här texten tillhör dessa tidigare publicerade artiklar. Har du invändningar mot innehållet i denna text med tillhörande bilder eller invändningar mot att materialet är fortsatt tillgängligt, vänligen vänd dig till ansvarig utgivare för Akavia Aspekt.