Första kursen på första terminen som universitetsstudent och du börjar känna stress inför pluggberget som reser sig framför dig. Flera hundra sidor av kurslitteratur att tillgodogöra sig, skriftliga inlämningsuppgifter att formulera och färdigställa, seminarier att förbereda sig på och slutligen en ångestfylld salstenta. Även om man har varit flitig på gymnasiet kan tempot, den stora textmassan och kraven på skriftlig precision bli en smärre chock för en hel del nya högskole- och universitetsstudenter. 
– Det blir en omställning för många, helt klart. Det handlar ju om att du ska läsa och skriva olika former av akademiska texter som du inte så ofta har stött på tidigare, samtidigt som kraven är högre när det gäller både textmängderna och examinationerna. De som har förståelse och strategier för läsandet och skrivandet i akademiska sammanhang klarar ofta den här omställningen bättre, säger Vendela Blomström, författare och universitetsadjunkt som bland annat undervisar på kurser i akademisk svenska vid Stockholms universitet.
Kan man ha nytta av en effektiv lässtrategi senare under arbetslivet också?
– Det akademiska läsandet kan på flera sätt förbereda för arbetslivet. Dels kan läsningen ge förståelse för olika begrepp och teorier som är viktiga inom olika yrkesområden, dels kan de lässtrategier man utvecklar under sin studietid fungera som en tillgång i det kommande yrkeslivet. Om man till exempel läser och skriver rapporter, utredningar eller andra skriftliga underlag i arbetet så kan man använda sig av samma lässtrategier som när man läser kurslitteratur.
Så kan du bli mer effektiv i ditt akademiska läsande som ny universitets- eller högskolestudent – här är 5 råd från Vendela Blomström:
- Läs inte från pärm till pärm
Som färsk universitetsstudent är det lätt att tro att du behöver läsa böckerna kronologiskt, men detta är i regel en ganska tids- och energikrävande metod. Mer erfarna studenter brukar i stället först och främst läsa kurslitteraturen översiktligt i jakt efter det väsentliga innehållet och sedan djupdyka i utvalda partier som är relevanta för kursen.
– Det här är en studieteknik som man kan behöva ägna sig åt medvetet i början, men som för de allra flesta automatiseras över tid. Någon som bara öppnar en kursbok och börjar läsa den kronologiskt kommer nästan säkert att känna sig överväldigad, för då får man ingen överblick på innehållet, säger hon. - Angrip olika texter på olika sätt. Som ny universitetsstudent är det A och O att vara medveten om vilken typ av akademisk text som du läser och att anpassa läsningen därefter. Det kan handla om kurslitteratur skriven för studenter eller om vetenskapliga artiklar riktade till andra forskare. – Läroböcker på grundkurser brukar ha ett lättare tilltal och innehålla sådant som inom ämnet ses som grundläggande kunskap eftersom syftet ofta är att ge en introduktion till ämnet för den som inte är insatt. I en vetenskaplig artikel presenteras ofta ny forskning, till exempel en studie, som sätts i relation till tidigare forskning, säger Vendela Blomström och fortsätter:
– De vetenskapliga artiklarna kan vara mer svårgenomträngliga eftersom de har ett mer avancerat språk, presenterar information på ett mer komprimerat sätt samt vänder sig till andra forskare som redan är insatta i ämnet. Det är viktigt att försöka förhålla sig till de olika texterna på olika sätt. - Enkelt knep för att underlätta läsningen
Du kommer sannolikt att bli mer effektiv i din läsning av kurslitteraturen om du börjar med att skumma igenom innehållsförteckningen och kapitelrubrikerna. Där kan du ofta hitta ledtrådar kring vilka kapitel/avsnitt som är viktiga att fokusera på under den aktuella kursen. Det kan vissa gånger vara så att läraren meddelar vilka kapitel som är relevanta och då bör du självfallet lägga krutet på dem. Nästa steg är att läsa översiktligt och försöka identifiera kärnbudskapet i varje avsnitt och kapitel – inte att läsa exakt varje ord.
– Ett knep är att läsa början och slutet av varje kapitel och ta del av sammanfattningar och begreppslistor. När du har fått en grundläggande förståelse kan du efterhand gå mer på djupet, säger hon och fortsätter:
– Med mina studenter har jag haft en övning som går ut på att läsa de första och sista meningarna i varje stycke i ett kapitel. Det kan ge en bra introduktion till ämnet och också göra att man snabbare kan komma till det viktiga innehållet.
Du kan använda samma metod vid de mer svårnavigerade vetenskapliga artiklarna, det vill säga att inleda med att läsa utvalda delar för att snabbare få grepp om budskapet, till exempel i första hand sammanfattningen samt resultat- och diskussionsavsnittet.
– Att läsa översiktligt kan kännas svårt som ny student, men förmågan går att träna upp. Efter några kurser brukar det gå lättare, säger Vendela Blomström. - Lägg krut på att förstå ämnet och huvudinnehållet i texten
Nu har du säkert förstått att det akademiska läsandet sällan handlar om att läsa texten rakt upp och ner, utan om att försöka identifiera och ta till sig de relevanta partierna.
– Du behöver sällan kunna återge varje ord, målet är att förstå ämnet och huvudtanken i olika textavsnitt, säger hon. En bra strategi är därför att för sig själv prova att mycket kortfattat sammanfatta varje stycke, avsnitt och kapitel.
Det akademiska läsandet sker ofta i flera steg, berättar Vendela Blomström. Det betyder att du kanske först läser läromedlen översiktligt, lyssnar och antecknar på föreläsningar, därefter diskuterar på seminarier, sedan skriver en inlämningsuppgift – samtidigt som du hela tiden använder böckerna parallellt och läser vissa delar översiktligt och andra delar på djupet.
– Du läser ofta texterna flera gånger och olika delar i olika omgångar och därför är det viktigt att göra markeringar i böckerna för att snabbt kunna återvända till olika avsnitt, tipsar hon. - Gå på föreläsningarna
Ditt akademiska läsande kan också underlättas ifall du går på och deltar aktivt i föreläsningarna, till exempel för anteckningar och ställer frågor när du inte förstår.
– Jag vill verkligen slå ett slag för att närvara på föreläsningar och seminarier. Inte bara för att det gör det lättare att ta till sig ämnet utan också för att man då får ledtrådar kring hur man ska ta sig an litteraturen. Om målet med kursen är att du ska kunna redogöra för grundläggande begrepp eller analysera en frågeställning, så ska du givetvis från början fokusera din läsning mot de bitarna, säger hon.
Klicka här för att läsa mer om Vendela Blomström.
Publicerad