David Larsson Heidenblad är docent i historia vid Lunds universitet och aktuell med boken ”Ta din tid: gör mindre men bättre”. Här tipsar han om hur du kan hantera din tid för att plugga mer effektivt:

1. Saker händer alltid – så planera för det

David Larsson Heidenblad Foto: Sara Johari– Gör aldrig din planering utifrån antagandet att allt löper på som smort. För det kommer det inte att göra. Så om du har en deadline som ligger sex veckor bort, sätt en egen deadline om fyra veckor istället. Då har du två veckors marginal att hämta igen tiden som har gått åt till oförutsedda händelser – eller så har du i den bästa av världar två veckor ledigt.

– Om du trots allt har gjort en alltför optimistisk planering, och det är något som händer som gör att det försvinner studie- eller arbetstid, så ska du inte i första hand försöka skruva upp tempot eller pressa in fler timmar för att komma ikapp och hinna med det du tänkt dig. Det är bättre att du anpassar dig efter de nya förutsättningarna och kapar bort det som är minst viktigt.

2. Sikta inte på perfektion i alla lägen

– I en studiemiljö är det lätt att dras med i en viss tävlingsiver, och även om det i grund och botten är bra att vara ambitiös, så kommer dygnets timmar att ta slut om du planerar för att göra allt perfekt.

– Det är viktigt att lära sig konsten att prioritera. Den kommer du att ha nytta av i arbetslivet, där handlar det ofta om att göra prioriteringar för att få rätt saker gjorda. När du är ute i arbetslivet har du i och för sig större möjlighet att välja bort en del, och fokusera på det som är din nisch. Under studierna ska ju alla utföra i stort sett samma prestationer, men det är ofrånkomligen så att vissa kurser är viktigare än andra. Fokusera på att lära dig så mycket som möjligt inom rätt områden.

3. Kom ihåg att pauser är nyttiga

– De är inte bara nyttiga, utan också nödvändiga. Tänk på hur några som presterar fantastiskt bra lägger upp sina dagar, nämligen elitidrottare. De tränar inte hela tiden, det skulle bara bli kontraproduktivt. I kognitiva uppgifter klarar vi av att ha full koncentration i tre, eller i bästa fall fyra, timmar per dag. För att dra nytta av de timmarna gäller det att varva olika typer av moment.

– Den effektivaste formen av vila är att ägna sig åt intellektuellt eller fysiskt krävande saker som du helt går upp i. När du redan ägnar stora delar av dagen åt kognitiva uppgifter så kan du alltså ha mycket att vinna på att utföra något som kräver en rejäl fysisk ansträngning en kort stund för att få mesta möjliga återhämtning till nästa studieperiod.

4. Träna förmågan att djuparbeta

– Kognitivt krävande arbetsuppgifter görs bäst en i taget och utan oväntade avbrott. Människan är inte gjord för att multitaska. Djuparbete, när du gör något till 100 procent, kan till exempel vara att du sitter på en föreläsning och gör anteckningar utan att något stör. Dessvärre finns det annars många störningsmoment i vardagen som gör att det är svårt att fokusera fullt ut utan avbrott.

– Förmågan att kunna fokusera på en och samma arbetsuppgift under en längre tid är exceptionellt värdefull. Detta hänger samman med att våra arbets- och kommunikationssystem inte är designade för att skydda vår uppmärksamhet. Och den förmågan är som en muskel – den får en högre kapacitet om du tränar den.

5. Utvärdera – gärna tillsammans

– När en termin har avslutats kan du ha stor nytta av att avsätta tid för att reflektera över dina insatser och resultat. Var det något du gjorde som gav gott resultat, utan att du ansträngde dig så mycket? Eller något tillfälle när du ansträngde dig utan att resultatet blev bra? Det finns inte något linjärt samband mellan hur mycket tid du har lagt ned och hur bra studieresultat du får. Det är kvalitet, inte kvantitet, som är relevant.

– Ta om möjligt hjälp av andra för att göra din reflektion. Sätt er i en grupp om kanske fyra personer under ett par timmar och gå igenom de här frågorna. Det är väldigt bra att sätta ord på det du gör, men också viktigt att ta sig tid för andra. Gör det gärna med några som inte tycker precis som du, eller som inte studerar samma sak, eftersom de kan bidra med ”fräscha ögon”.

6. Våga experimentera

– Det finns en massa olika metoder för att förbättra din studieteknik, och du kan lätt leta upp dem själv. Experimentera med dem, för det är det enda sättet att ta reda på vad som passar bäst för dig. Ge varje metod en ordentlig chans; testa i en månad, och om den inte fungerar är det bara att släppa den.

– Även i det här fallet är det många som får större utbyte av att vara i en grupp. Testa metoderna tillsammans, det gör att du kan få nya infallsvinklar på hur en metod ska användas bäst. Dessutom blir studietiden alltid roligare med ”allierade” – och det är de kontakterna som kommer att vara värdefulla om fem-tio år, inte vilken poäng du fick på en viss tenta.