Akavia efterlyser åtgärder för ökad trygghet

En färsk undersökning bland Akavias medlemmar inom offentlig sektor visar att runt fem procent känner stor eller mycket stor otrygghet i sin yrkesutövning, vilket innebär att ännu fler är otrygga. Enligt en tidigare undersökning för rättsväsendet och några andra utsatta myndigheter hade en tredjedel upplevt hot eller trakasserier.

—Det är ett stort problem, som är helt oacceptabelt. Det ska vara nolltolerans, säger Anna Nitzelius, rättspolitiskt sakkunnig på Akavia.

Akavia efterlyser därför ökad fysisk säkerhet och ett bättre stöd på arbetsplatserna samt modernare lagstiftning med förstärkt skydd av personuppgifter och skärpt straffrättsansvar för hot och våld mot offentligt anställda tjänstemän. 

- Arbetsgivaren måste jobba förebyggande och stötta på bred front. Den fysiska säkerheten kan öka med extra förstärkning i mottagningsrum, fler tjänstemän på varje ärende vid behov etc. Även kollegor kan bli oroliga och behöva stöd. Tyvärr går få vidare och anmäler. Många kanske självcensurerar, tänker att det inte är så viktigt. Arbetsgivaren bör stötta dem, slår hon fast.        

—Lagstiftningen måste anpassa sig till dagens verklighet med internet och sociala medier. Det är för lätt att få fram information om någon och för krångligt att skydda personuppgifter.

Statskontoret har kartlagt hur de olika myndigheterna jobbar med att komma tillrätta med hot och våld. Kartläggningen visar att myndigheterna jobbar med frågan och försöker förbättra, men det är en bit kvar, enligt Anna Nitzelius.

I maj tillsatte regeringen en särskild utredare för att utreda ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor. Uppdraget ska redovisas senast den 12 november nästa år.

—Det rör på sig lite, men man behöver ta ett stort steg och samlat grepp, fler åtgärder behövs. Vi vill se en ordentlig översyn av vad man kan göra för att förbättra läget, säger hon.

En undersökning, som presenterades 2018 visar att tre av tio anställda inom polisen bland dåvarande Juseks medlemmar funderade på att byta jobb för att de kände sig hotade. Hos Kronofogden var andelen 30 procent, på Migrationsverket 35, på Arbetsförmedlingen 38, på Skatteverket 27 och på Försäkringskassan hela 40, berättar hon.

—Det är jättemånga som funderar på att byta jobb, så kan vi inte ha det. På polisen hade säkert siffran varit högre om poliser som arbetar i yttre tjänst också varit medlemmar hos oss.

—Tillsammans med ålderspyramiden kan utvecklingen leda till ett stort kompetensproblem om inget görs, det gör att det är extra illa att det ser ut så här inom den offentliga sektorn.

Fotnot: Här kan du läsa om Justitiedepartmentets utredning.