Sedan han lämnade universitetet för cirka 20 år sedan som nybakad civilekonom har Carl Stiller framför allt arbetat i olika controllerfunktioner. Under de första tio åren som anställd, därefter som konsult. Just nu är han verksam på SEB.

– Min erfarenhet av olika arbetsplatser är att lön ofta inte är något som det talas speciellt mycket och öppet om. Samma sak säger de som jag frågat i mitt nätverk. Många tycker att det är känsligt att berätta vad de har i lön. Det tror jag är en förklaring till att det är ganska stor okunskap om att löneutvecklingen för många avstannar strax efter 50 års ålder.

Läs också: Lönekurvan planar ut strax efter 50 års ålder

Varför avstannar den?

Carl Stiller.

– Det finns det nog flera förklaringar till. En kan vara att många då har kommit ganska långt i sin lönekarriär och att arbetsgivaren tycker att det blir för dyrt att höja lönen ytterligare utöver den årliga revisionen. En annan att intresset för att byta arbetsgivare – vilket i allmänhet är det bästa sättet att höja sin lön – dämpas efter en viss ålder. 

– Men jag tror också att många äldre missgynnas lönemässigt, att det finns en åldersdiskriminering. Jag vet dessutom exempel på att man titelmässigt nedgraderar vissa seniora roller för att inte behöva betala så höga löner. Att lönen avstannar efter 50 är mest synligt inom den privata sektorn.

Läs också: Datumet då du som kvinna inte längre får betalt för ditt jobb

Carl Stiller säger att ett annat område som borde få större utrymme är gapet mellan mäns och kvinnors löner.

– Visserligen minskar det, men det går otroligt sakta.

– Även om vi bortser ifrån direkt lönediskriminering, är det uppenbart att det inom exempelvis ekonomi-gruppen finns en tydlig könsaspekt när det gäller lönenivåer. Vissa roller inom ekonomi som oftare innehas av kvinnor värderas lönemässigt lägre än de roller som oftast innehas av män. Kvalifikationskraven kan samtidigt vara desamma; detta kallas värdediskriminering. Dock märker man tydligt att denna uppdelning håller på att försvinna.

Bli medlem i Akavia

Akavia är förbundet för dig som är akademiker. Genom oss får du råd och stöd genom hela arbetslivet. Akavia ger dig full utväxling på din karriär. Läs mer om vad du får som medlem.

 

Vad ska företagen göra?
– Förutom att man på ute på arbetsplatserna enligt lag ska arbeta aktivt med lönekartläggningar och åtgärdsplaner, tror jag att många HR-avdelningar behöver bli betydligt aktivare än vad de är i dag när det gäller att motverka befattningsdiskriminering och osakliga löneskillnader. De behöver också på ett tydligare sätt vara involverade i lönesättningen. Viktigt är även att företagen säkerställer att föräldralediga får sin årliga lönerevision.

Läs också: Håll koll på semestertilläggen

Vad bör facket göra?
– Diskutera och lyfta dessa frågor än mer, inte minst lokalt. Facket bör i så stor utsträckning som möjligt försöka motverka alla sätt att diskriminera kvinnor på. 

– Facket erbjuder i dag support och strategier till sina medlemmar inför utvecklings- och lönesamtal. Samtidigt är viktigt att medlemmarna själva använder denna medlemsförmån, vilken jag personligen tycker är bra och har använt vid flera tillfällen. 

Vad bör anställda kräva?
– Kräv ökad transparens från HR, ledningsgrupp och andra kring hur lönesättningen går till och vilka kriterier som används. Saknas det tydliga lönekriterier, som det gör på en del företag, bör man begära sådana från närmaste chef, säger han. 

Läs också: Maxa lönen genom hela livet - löneguide

Kartläggning: Har du rätt lön?

Allt om din lön 2021!

Kvinnliga akademiker tjänar i genomsnitt betydligt mindre än sina manliga kollegor. Under ett helt arbetsliv kan det handla om flera miljoner kronor i lägre lön. I många akademiker­yrken planar lönerna ut strax efter 50 års ålder. Bland ekonomerna minskar de till och med.

Aka­demikerlönerna varierar stort mellan olika delar av Sverige. Högst är de i Stockholm. Sex av tio upplever att lönen sätts ensidigt, utan förhandlingsmöjlighet. Det framgår av den löneenkät som Akavia genomfört bland medlemmarna. Akavia Aspekts lönekartläggning publicerades i maj 2021.

Miljoner i löneskillnad beroende på kön hos akademiker

Coronaeffekt på lönerna 2021

DO vill ta fler fall av lönediskriminering till domstol

Lönekurvan planar ut strax efter 50

Kräv ökad transparens kring hur lönesättningen går till

Tre av fem medlemmar kan inte påverka sin lön

Så mycket förlorar medlemmarna på obetald övertid

Gratisjobbet
Tre av fyra Akavia-medlemmar arbetar ofta över, många flera timma ri veckan. Nästan var tredje får inte kompensation för sitt övertidsarbete. Det visar en ny undersökning. Akavia Aspekts granskning om det obetalda övertidsarbetet publicerades i mars 2021.

Så mycket förlorar du på obetald övertid

Sveriges åklagare är tidspressade

Återkommande övertidsarbete kan vara ett hot mot hälsan

Coronan skapar ökade krav på att kunna stänga av jobbet

Arbetsplatsen där få jobbar övertid