Svenskarnas ideella engagemang sticker ut

Varannan svensk ägnar sig åt volontärarbete regelbundet. Det framgår av de sex stora befolkningsundersökningar som forskarna Johan von Essen och Lars Svedberg har utfört med jämna mellanrum mellan 1992 och 2019. De har sett ungefär samma frekvens vid varje undersökningstillfälle – cirka 50 procent har arbetat ideellt under det senaste året och omkring 75-80 procent av befolkningen har engagerat sig ideellt någon gång i livet. 

– Det är en klar minoritet som aldrig har jobbat ideellt. Sverige och hela Skandinavien sticker ut internationellt med en hög andel ideellt arbetande, säger Johan von Essen som är professor i civilsamhällesstudier på Marie Cederschiöld högskola i Stockholm.

Han pekar på flera orsaker bakom det utbredda ideella engagemanget. En viktig pusselbit är att de svenska folkrörelserna som etablerade sig i slutet på 1800-talet inte förblev centrerade till städerna, utan att de spred sig över hela landet via regionala och lokala avdelningar. 

– Ett annat kännetecken för den svenska folkrörelsetraditionen är det öppna och breda medlemskapet, vilket är ovanligt i internationell jämförelse. Vem som helst kunde bli medlem i och stötta folkrörelserna antingen ”bara” genom medlemsavgiften eller genom att också bli en aktiv medlem, säger Johan von Essen och fortsätter:

– Samtidigt knöts ett antal värderingar till det ideella engagemanget. Det ansågs moraliskt riktigt och uppfordrande att jobba ideellt, vara aktiv och påverka samhället. 

Läs också: Kommunikatören och juristen om sitt ideella engagemang

Sammanlagt 161 miljarder kronor – eller motsvarande 3,2 procent av BNP. Så mycket var svenskarnas ideella arbete värt i reda pengar under 2019, enligt en rapport från 2021 av Statistiska Centralbyrån (SCB) och Marie Cederschiöld högskola. Johan von Essen pekar på att det ideella engagemanget är avgörande för stora delar av det svenska samhället.

– Av alla som arbetar inom landets 260 000 ideella organisationer är enbart tio procent anställda. Om det ideella arbetet försvann skulle det svenska föreningslivet kollapsa och en mängd socialt inriktade organisationer skulle få det svårt, säger han.

Läs också: Satsa på SQ och bli en vinnare

Forskningen visar att människor engagerar sig ideellt i huvudsak av två anledningar, berättar Johan von Essen. Dels handlar det om en allmänmänsklig vilja att göra skillnad och hjälpa andra, vilket märktes tydligt under flyktingkrisen 2015 och skogsbränderna 2018 när svenskarna gick man ur huse för att på olika sätt dra sitt strå till stacken.

–Dels handlar det ideella engagemanget om att man får vara i ett socialt sammanhang där man känner sig behövd, välkommen, omtyckt och respekterad, säger han. 

Enligt honom börjar de allra flesta engagera sig ideellt för att de står i ett ”socialt förhållande” till organisationen. Det kan vara en förälder vars barn spelar i den lokala hockeyklubben, som inte skulle gå runt utan föräldrarnas insatser. Det kan också vara någon som börjar jobba ideellt i en patientförening eftersom en familjemedlem eller släkting har en sjukdom.

– Det vi också ser är att de flesta inte gör något kort besök i det ideella arbetet utan knappt 40 procent fortsätter att jobba ideellt i minst fem år, säger han.

En del kan tycka att volontärarbete är ett stort åtagande. Hur ska man tänka?
– Det är bra om man för ett samtal med organisationen för att hitta en storlek på insatsen som funkar för en själv och för organisationen. Ofta är det inte ett problem alls. Sedan är det olika i olika situationer. Om man är en idrottsförälder är man ofta tvungen att göra en insats – för vem skulle annars göra jobbet om inte föräldrarna? 

Kriget i Ukraina och klimatet påverkar
Det mesta talar för att det ideella engagemanget i Sverige kommer att förbli starkt även i framtiden, enligt Johan von Essen. Men han lyfter också fram två faktorer i omvärlden som redan nu påverkar det ideella engagemanget, och som kan få ytterligare betydelse på sikt:

–Vi ser att det oroliga säkerhetsläget i Europa har gjort att frivilliga försvarsorganisationer som hemvärnet, bilkåristerna och lottakåren har fått en oerhörd tillströmning av människor som vill engagera sig. Även klimatförändringarna föder ett nytt engagemang i civilsamhället. Skogsbränderna är bara ett av många exempel där människor gör olika klimatrelaterade frivilliga insatser, säger han.

Läs också: Så påverkas Akavias medlemmar av kriget i Ukraina